No description available.

Syftet med den här studien är att med hjälp av implementeringsteorin ta reda på huruvida lärare i gymnasieskolan förstår, kan och vill skapa en god lärandemiljö för elever med Aspergers syndrom mot bakgrund av de direktiv som finns i gymnasieskolans styrdokument. Utifrån en kvalitativ intervjumetod kommer sex stycken inom gymnasieskolan verksamma lärares upplevda uppfattningar om förståelse, kunskaper och möjligheter att optimera inlärningen för elever med Aspergers syndrom i skolan att diskuteras. Intervjuerna har genomförts på två olika skolor, en vanlig gymnasieskola och en specialanpassad gymnasieskola för elever med Aspergers syndrom. Resultatet visar att det finns en stor motivation hos samtliga lärare att anpassa sin undervisning till dessa elever men att det finns brister när det gäller resurser och förståelse för funktionsnedsättningen. Resultatet visar även att det framförallt är på den vanliga gymnasieskolan som det finns brister i implementeringen.

Sammanfattning Det är viktigt att insatser i skolan för att stödja elever med Aspergers syndrom är väl förankrade i kunskaper om funktionshindret och hur det yttrar sig hos den enskilda eleven. Tidigare rapporter har visat att det finns brister när det gäller detta. Syftet med denna studie var att undersöka hur lärare som undervisar elever med Aspergers syndrom i svenska uppfattar dessa elevers svårigheter och tillgångar. Vidare var syftet att undersöka lärares uppfattningar om hur undervisningen kan läggas upp, för att hjälpa eleverna i läsförståelse och skrivning. För att belysa syftet genomfördes kvalitativa intervjuer med åtta lärare i grundskolan och gymnasiet som undervisar elever med Aspergers syndrom. Resultatet av en tematisk analys gav en bred beskrivning av tillgångar och svårigheter hos eleverna, och olika sätt att möta dessa. De slutsatser som framkom i uppsatsen var att elever med Aspergers syndrom behöver en individualiserad undervisning. Det är därför viktigt att läraren individualiserar undervisningen efter varje elevs förutsättningar. Det kan exempelvis ske i form av individuella skriftliga planeringar. Elever med Aspergers syndrom kan tolka det som de hör eller läser bokstavligt. Läsförståelse är en vanlig svårighet, som kan kopplas till bristande fantasi. Det krävs att läraren använder strategier för läsförståelse och fritt skrivande. Lärare som undervisar elever med Aspergers syndrom behöver ge dem uppmuntran och se till så att eleven försätts i situationer där denne lyckas. De här slutsatserna tas också upp och diskuteras i uppsatsens diskussion

Studiens syfte var att undersöka hur fyra mödrar beskriver sina upplevelser av att ha en son med Aspergers syndrom. Fokus låg särskilt på beskrivningar av hur vardagslivet såg ut i kontakt med professionella, så som myndigheter och skolan, samt det sociala nätverket i form av familj och vänner. För att uppfylla syftet formulerades följande frågeställningar: Hur upplever mödrar till söner med Aspergers syndrom sin vardag? Vilka copingstrategier använder de i vardagslivet? För att besvara frågeställningarna genomfördes semi-strukturerade intervjuer med tre teman. Studiens vetenskapsfilosofiska utgångspunkt var social konstruktivism. Resultatet analyserades med hjälp av teorierna stigma och coping. Studiens resultat visade att mödrarna upplevde att de ständigt fått kriga för att tillgodose sina söners särskilda behov. Gemensamt för mödrarna var att de alla upplevde ett dåligt samarbete mellan de ansvariga vilket ledde till långa, utdragna processer. Det visade sig att de viktigaste copingstrategierna för mödrarna var struktur och rutiner.

Detta examensarbete behandlar frågeställningen hur personer med diagnos Asperger syndrom betraktar och berättar om en bild i jämförelse med personer utan diagnosen. Intresset för ämnet har uppkommit då jag jobbat med personer inom autismspektrumet där vid Asperger sydrom igår och då blivit fascinerad över deras speciella sätt att uppfatta saker och ting och därigenom funderat över hur detta skulle ta sig uttryck när det gäller att betrakta och berätta om bilder. Resultaten som framkommer är att det finns vissa skillnader men att studien inte tillräckligt kvalificerad då det är svårt att göra en tillförlitlig undersökning med så få informanter. Man har dock fått tagit del av deras berättande om bilden och där igenom fått erfara olikheter och likheter berättelserna emellan. Även om det inte är någonting nytt att vi uppfattar saker och ting olika är förhoppningen att det, åtminstone för en stund, förts fram i ljuset. Gestaltningen är en förlängning på den undersökande delen i uppsatsen. Efter att informanterna som ingår uppsatsens undersökande del, betraktat och berättat om en bild lät jag ett trettiotal andra personer göra det samma. I den gestaltande delen som helhet koncentrerar jag mig därigenom inte längre på hur vida personer har Asperger syndrom eller ej utan försöker istället att lyfta fram hur lika och olika vi alla är när det gäller att uppfatta och berätta vad vi ser, även om nyanserna ibland är små. Personerna som medverkar i den gestaltande delen är slumpvis utvalda utan hänsyn till deras vana vid att betrakta bilder, ålder, utbildning och så vidare men vad de säger är intressant eftersom det visar på hur stor vikt visuellkultur har då vi betraktar och berättar om bilder, att våra erfarenheter spelar stor roll i hur vi uppfattar saker, till exempel nämner en engelskalärare att denne tror att bilden föreställer en flygplatsterminal och att det är ett engelskspråkigt land eftersom han tycker sig ana avstavningarna på skyltarna. En bildpedagog återger bildens tecken, linjer, förgrund och bakgrund väldigt grundligt och en person som är från landet benämner att han får en känsla av stress när han ser bilden. Genom att tillägna sig förståelsen av den visuella kulturens betydande roll i vårt sätt att betrakta bilder och att det ligger mer i det än vad som framkommer i uppsatsen medför att gestaltningen blir en kommentar till mig själv. Samtliga personer som har betraktat och berättat om bilden har dessutom efter de inspelade samtalen fått återberättat bilden genom att teckna den ur minnet. Jag har valt att inte ta med denna del i uppsatsen med anledning att kunna begränsa mig men har där emot låtit dessa teckningar varit tillgängliga för betraktare av den gestaltande delen. / BI/Media

Bakgrund: Aspergers syndrom är en neuropsykiatrisk funktionsnedsättning inom autismspektrat där typiska drag är svårigheter att kommunicera och interagera socialt, en fallenhet för specialintressen och en tendens att skapa enformiga beteendemönster och ritualer. Det finns ingen bot mot Aspergers syndrom, men det går att göra tillvaron mer hanterbar med adekvata åtgärder. Som teoretisk referensram användes Dahlbergs m.fl. teori om livsvärlden. Syfte: Att beskriva upplevelser och erfarenheter i tillvaron hos vuxna som lever med Aspergers syndrom samt deras uttryck för adekvata stödåtgärder. Metod: Systematisk litteraturstudie utifrån 12 vetenskapliga artiklar. Artiklarna kvalitetsgranskades efter ett protokoll för bedömning av kvalitativa artiklar. Analysen inspirerades av en kvalitativ innehållsanalys där upplevelser och erfarenheter samt uttryck för adekvata stödåtgärder identifierades. Resultat: Upplevelser utav sociala misslyckanden och isolering till följd av begränsande och utmärkande udda drag, en begränsande omgivning samt en oförmåga att förstå social kontext präglar tillvaron för många med Aspergers syndrom. Stöd kan utgöras av korrekt diagnosticering, individuell anpassning i många av livets kontexter och gruppdeltagande. Det kan leda till möjligheter att få en större självkännedom, att kunna ta del av mänsklig samvaro och ta del av samhället i stort. Slutsats:  Människor med Aspergers syndrom lever i en tillvaro som präglas utav oförmåga att förstå sig själv, andra och sociala sammanhang men med egna starka resurser. Det är inte självklart att adekvat stöd erhålls ens från psykiatrin. Viktigt är dock, såväl för dessa människor som för alla andra, att få känna samhörighet och vara en del i ett socialt sammanhang vilket stärker känslan av hälsa och välbefinnande. För att uppnå detta krävs att stödpersoner möter den unika människan där hon är.

Syftet med studien är att beskriva och analysera hur ungdomar med diagnos Aspergers syndrom uppfattar och upplever sin skolsituation samt även föräldrarnas erfarenheter och upplevelser om att ha ett barn med Asperger syndrom och dess skolsituation. De frågeställningar jag utgått ifrån har varit: Vilka uppfattningar och upplevelser har ungdomar av att vara en elev med Aspergers syndrom? Vilka uppfattningar och upplevelser har föräldrar av att ha ett barn med Aspergers syndrom? Hur menar ungdomar och föräldrar att skolsituationen såg ut innan respektive efter att diagnosen Aspergers syndrom fastställts? I studien använder jag mig av en kvalitativ ansats. Med hjälp av en semistrukturerad intervjuguide intervjuades sju ungdomar, tre flickor i åldrarna 15-20, fyra pojkar i åldrarna 13-20, samt elva föräldrar. Slutligen gjordes en kvalitativ innehållsanalys på det transkriberade intervjumaterialet, vilket innebar att de meningsbärande enheter som motsvarade syftet togs fram. Därefter kondenserades, kodades och kategoriserades materialet. De kategorier som skapades i ungdoms perspektiv var: Skola, Stigmatisering, Upplevelse och uppfattningar gällande Aspergers syndrom och Stödet i skolan. Föräldrarnas kategorier var: Skola, Stigmatisering, Ny kunskap, Coping och Föräldrastrid för barnens rättighet. Utifrån dessa teman kan slutsatsen dras att ungdomar och föräldrar visar en stor besvikelse inför skolan. Framförallt handlar det om pedagogernas stöd och förståelse, som har långt ifrån tillräcklig med kunskap om vad det innebär att ha Aspergers syndrom.

Fem terapeuter, samtliga psykologer har intervjuats. Frågeställningarna har varit; i vilken grad är kognitiv beteendeterapi användbar för behandling av patienter med Aspergers syndrom? Hur behöver kognitiv terapi tillämpas för personer med Aspergers syndrom? Samtliga terapeuter menar att kognitiv beteendeterapi är en användbar metod, men den behöver modifieras för att passa patientgruppen. De lyfter fram att språket som terapeuten använder bör vara konkret och utan metaforer. Om beteendeanalys används så har de förenklat denna; känslor och kroppsförnimmelser är inte med. Samtliga betonar också den betydelse patientens nätverk har för att främja behandlingen. Anhöriga eller stödpersoner har varit behjälpliga med att se till att hemuppgifter görs, de har uppmuntrat och stöttat personer att komma till samtalen osv. Min viktigaste slutsats är hur mycket det krävs av terapeuten för att kunna behandla denna patientgrupp. Det räcker inte med att ha goda kunskaper inom kognitiv beteendeterapi. Terapeuten behöver ingående kunskap om funktionshindret Aspergers syndrom och besitta kreativitet och lyhördhet för att anpassa terapin efter denna patientgrupp.

The aim of this paper was to describe hindering and facilitating factors in the transition from upper secondary school and employment for a person with Asperger’s syndrome. In the process we used general systems theory and made semi-structured interviews with five persons in the network of institutions and associations working with the individual. Our findings showed that the hindering and facilitating factors were basically the same depending of the environmental adjustments. The interviews highlighted the following factors: the recent general unemployment rate in Sweden, selfawareness of the individual and the surrounding environment’s knowledge of the individual’s impairment in relation to Asperger’s syndrome. The highlighted factors were discussed in relation to the regular labour market for a person with Aspergers syndrome after secondary upper school at the levels of micro-, meso- and macrosystem. / Syftet med detta arbete var att beskriva hinder och framgångsfaktorer i övergången mellan gymnasiet och arbetslivet för en person med Aspergers syndrom. I vårt arbete använde vi oss av systemteori och gjorde kvalitativa intervjuer med personer ur organisationer och instanser som arbetar kring en person med Aspergers syndrom. Vi fann att de hinder eller framgångsfaktorer intervjupersonerna identifierade som viktiga var samma saker beroende på omgivningens anpassningsförmåga Återkommande faktorer de la vikt vid var den stora arbetslösheten i Sverige idag och att det var viktigt att individen med diagnosen samt dess omgivning hade kunskap om individuella problem kopplade till diagnosen. Vi diskuterade detta i relation till att komma ut på den reguljära arbetsmarknaden för en person med Aspergers syndrom efter gymnasiet på mikro- meso- och makronivå.

Syftet med denna rapport är att belysa hur matematikundervisningen för elever med ASD/Aspergers syndrom och matematiksvårigheter organiseras. Dessutom undersöka hur elever med denna problematik kan inkluderas i matematikundervisningen utifrån relevant och aktuell forskning. Rapporten utgår från en kvalitativ grund där två lärare har intervjuats och observerats. Resultatet visar att lärarna använder aktuell forskning som de upptäcker genom kollegialt lärande och olika media som lärarforum på internet, forskningsrapporter samt böcker. Eleverna får arbeta med grupparbeten vilket skapar en social tillhörighet och eleverna har tidigt fått stödstrukturer för att hjälpa varandra. Eleverna arbetar utifrån sina förkunskaper och sin kunskapsnivå. Lärarna och eleverna ser olikheter som en tillgång och är positiva till alla elever oavsett om de har problematik eller inte och arbetar utifrån att eleverna ska få en social och kunskapstillägnande inkludering, inte bara en rumslig sådan. Detta gör att lärarna kan släppa taget istället för att hålla handen genom matematikundervisningen.