Thesis (doctoral)--University of Göteborg, 1996. / Includes bibliographical references.

Thesis (doctoral)--University of Göteborg, 1996. / Includes bibliographical references.

Proefschrift Rijksuniversiteit Limburg, Maastricht. / Met lit. opg. - Met een samenvatting in het Nederlands.

Proefschrift Rijksuniversiteit Groningen. / Auteursnaam op omslag: Gerda Rosman-Meijer. Met lit. opg. - Met samenvatting in het Nederlands.

This study was undertaken in the light of the increasing importance of childhood asthma worldwide, an apparently large burden of asthma morbidity disease in Cape Town, high local smoking rates and a lack of epidemiologic information on childhood asthma in South Africa. Two detailed literature reviews were undertaken. The first covered epidemiologic aspects of asthma and allergy in South Africa, as inferred from allergen and atopy studies, clinical series, and studies of prevalence and mortality. The second addressed the international literature on whether environmental tobacco smoke is associated with asthma, wheeze or bronchial hyperresponsiveness in general and asthmatic populations of children. This thesis is based on a self-administered questionnaire survey of the parents of 1 955 sub-8 pupils (90% response rate), aged 7 to 9 years, in Mitchell's Plain, a large, working class area of Cape Town Five empirical questions were asked: 1) is the prevalence of asthma and wheezing in primary school children? (2) What is the reliability (across two questionnaires) of questions about wheezing and asthma? 3) What are the household risk factors for wheezing and asthma; in particular, to what extent is household environmental tobacco smoke (ETS) a risk factor for asthma/wheeze? 4) Among children with asthma/wheeze, is there an association between ETS exposure and bronchial hyper-responsiveness (BHR), and 5) To what extent is asthma underrecognised and undertreated?

No description available.

Syftet med litteraturstudien var att beskriva vilken livskvalitet barn och ungdomar med astma och deras föräldrar hade. Till resultatet användes tretton vetenskapliga artiklar publicerade tidigast år 2000. Databaserna Elin, Blackwell Synergy och Ebsco Host användes vid artikelsökningen och en manuell sökning gjordes via www.asthma.se. Sökorden asthma, child, parents, quality of life, experience och coping användes i olika kombinationer. Artikelurvalet gjordes för att passa litteraturstudiens syfte och frågeställningar och det vetenskapliga värdet i artiklarna skattades med hjälp av modifierade granskningsmallar. Resultatet visade att barn och ungdomar med astma hade relativt högt skattad livskvalitet och hade lärt sig att hitta strategier för att hantera sin sjukdom och därmed kunna leva ett så normalt liv som möjligt. Många av barnen och ungdomar testade gränser för hur mycket kroppen tålde genom påfrestande fysiska aktiviteter. För de ungdomarna som hade lågt skattad livskvalitet kunde orsakerna härledas till dålig kontrollerade astmasymtom eller då omgivningen påverkade barnet negativt. Flickor hade lägre livskvalitet än pojkar i studierna. Föräldrarna till barn och ungdomar med astma var generellt mer påverkade av barnets sjukdom än barnen själva. De fanns vissa skillnader mellan föräldrarna, mödrarna var mer bekymrade och oroade medan fäderna hade ett mer avslappnat förhållande till barnet och sjukdomen.

Diss. (sammanfattning) Uppsala : Uppsala universitet, 2010.

Proefschrift Maastricht. / Lit. opg. - Met een samenvatting in het Nederlands.

Proefschrift Universiteit Maastricht. / Met bibliogr., lit. opg. - Met samenvatting in het Nederlands.