Proefschrift Universiteit Maastricht. / Met bibliogr., lit. opg. - Met samenvatting in het Nederlands.

Bakgrund: I Sverige beräknas cirka 800 000 personer leva med astma vilket gör den till en utav landets folksjukdomar. Astma är en kronisk inflammatorisk sjukdom i luftrören som innebär att luftrören har en ökad känslighet mot faktorer såsom pollen och tobaksrök. Astma kan karakterisera sig i form av attacker av andnöd och hosta. Då sjukdomens svårighetsgrad och upplevelser skiljer sig från person till person behöver sjuksköterskan mer kunskap och förståelse för att kunna ge en anpassad omvårdnad. Syfte: Syftet med studien var att beskriva personers upplevelser av att leva med astma. Metod: För att besvara studiens syfte har en litteraturstudie med kvalitativ design använts. Resultatet är baserat på 14 vetenskapliga artiklar som sökts fram i databaserna Cinahl och PubMed. Artiklarna analyserades med hjälp av Lundman och Hällgren Graneheims beskrivning av en kvalitativ innehållsanalys. Resultat: I resultatet framkom tre kategorier som var upplevelsen av att känna begränsningar i vardagen med underkategorierna fysiska begränsningar, sociala begränsningar och känslor av oro och rädsla; upplevelsen av att förhålla sig till sjukdomen med underkategorierna inte kunna acceptera sjukdomen och lära sig att leva med sjukdomen; upplevelsen av att uppleva brist på och behov av kunskap. Slutsats: Resultatet visade att astma påverkade personers vardag då den begränsade dem. Brist på och behov av kunskap var vanligt förekommande hos personerna med astma. Sjukdomen kunde ses från olika synsätt där personerna antingen accepterade sjukdomen eller inte. Det är viktigt att sjuksköterskan får en ökad förståelse och kunskap kring personers upplevelser av att leva med astma för att kunna ge denna patientgrupp en förbättrad omvårdnad.

Bakgrund: Astma är en kronisk sjukdom och antalet patienter ökar. I Sverige är var tionde person astmatiker. Patienter med astma kan uppleva symtom såsom andnöd och hosta som beror på inflammation och sammandragning av luftrören. Grundbehandlingen är inhalationskortison som dämpar inflammation i luftvägsslemhinnan. Vid bristande följsamhet ökar risken för försämrad hälsa, vilket leder till ökat lidande för patienten och ökade samhällskostnader. Trots att inhalationskortison är en vedertagen behandling följer flertalet patienter med astma inte sin ordination. Syfte: Att belysa patienters erfarenhet av inhalationskortison vid astma.  Metod: En litteraturstudie som baserades på elva kvalitativa vetenskapliga artiklar genomfördes. Sökningen gjordes i två databaser Cinahl Complete och PubMed. Högskolan Kristianstads granskningsmallar användes som stöd vid artikelgranskning. Därefter gjordes analysprocessen av artiklarna med hjälp av Fribergs analysmodell.  Resultat: Belyser patienters erfarenhet av inhalationskortison vid astma: Tre kategorier framträdde ”Att vara delaktig”, ”Följsamhetsstrategier vid inhalationskortison” samt ”Insikt om inhalationskortisontets långsiktig effekt”. “Patienter önskade vara delaktig i vården, svårigheter med att etablera följsamhetsstrategier för daglig behandling med inhalationskortison samt brist på kunskap gällande läkemedelsbehandling. Diskussion: De fyra kvalitativa trovärdighetsbegreppen diskuteras i metoddiskussionen. Tre huvudfynd framkom, som beskrev patienters erfarenhet av att de inte gavs möjlighet till delaktighet, sjukvården kunde till exempel byta kortisoninhalator utan deras samtycke samt ge bristfällig information om inhalationskortisonens farmakologiska effekt. Dessa resultat diskuterades utifrån personcentrerad omvårdnadsteori.

Bakgrund: Astma har ökat frekvent speciellt hos barn och ungdomar i Sverige. Sammanlagt besväras 5-10% av alla skolbarn av astma och 600 000 barn och ungdomar lider av sjukdomen. Det är familjens ansvar att se till att bamen får en bra utvecklingsprocess, både deras fysiska och psykiska behov. När ett bam får en kronisk sjukdom ökar behovet av stödet från familjen. Den nya livssituationen för familjen kräver anpassning och begränsningar i det sociala livet. Detta leder då till oro och stress för familjen. Syftet med denna litteraturstudie är att beskriva situationen i familjen med ett barn som har andningssvårigheter, som vid astma. Metod: Studien baseras på sammanlagt nio kvalitativa artiklar som är vetenskapliga och internationellt publicerade. Analysen skedde genom en trestegsmetod. Artiklama lästes igenom ett flertal gånger för att hitta skillnader och likheter för att sedan komma fram till en ny helhet. Resultat: Fyra teman som framkom; Familjens tillstånd och känslor som uppstår; då familjen kände oro och rädsla för att bamet skulle dö i deras armar och osäkerhet på hur de skulle ta hand om sitt sjuka barn. Diagnosen kom ofta som en chock och familjen blev orolig över situationen. Förändringar i det vardagliga livet; allt var inte lika enkelt längre, resor och liknande krävde mer planering, att inte längre kunna lämna barnet utan att vara orolig, inte kunna umgås med vänner lika ofta. Relationen mellan familjemedlemmarna; andra bam i familjen kände att de inte fick tillräckligt med uppmärksamhet som det sjuka bamet, vissa föräldrar skiljde sig eller så förbättrades relationen mellan familjemedlemmarna. Att känna brist på stöd och information; informationen från vårdpersonal om bamets sjukdom var dålig vilket ledde till att familjen på egen hand fick söka information. Slutsats: Familjer med bam som har andningssvårigheter lider av oro, rädsla, sorg och isolering. En orsak kan vara att familjen inte fått tillräckligt med information från sjukvården om sjukdomen eller inte haft nätverk med andra familjer i liknande situation. Faktorer som kan leda till att familjesituationen förbättras är bl.a.om familjen grundligt tillsammans planerar olika aktiviteter. Relevant information och gott bemötande från sjukvårdspersonalen är viktig för att familjen skall känna sig lugn och trygg.

Astma är en kronisk inflammatorisk luftvägssjukdom som ökar i Sverige. Studier världen över visar på att det är vanligt med låg följsamhet till behandling hos astmapatienterna, detta kan leda till onödiga besvär från astman och försämrad livskvalité. E-hälsoverktyg förväntas ge patienten möjligheten att bli mer delaktig i sin sjukdom och leda till ökad självständighet och trygghet i sin egen hälsa i förhållandet till sin sjukdom. På detta sätt ska patientens livskvalité kunna öka. Astmapatienten har ett stort inflytande av att själv kunna påverka sin sjukdom. Kan ett E- hälsoverktyg stärka deras egenvårdsförmåga? Syftet med detta examensarbete är att beskriva vad astmapatienten önskar få för information och stöd genom ett E-hälsoverktyg för att öka möjligheten till egenvård. För att uppnå syftet har författarna använt sig av kvalitativ metod med induktiv ansats som analyserades enligt Elo och Kyngäs (2007) beskrivning. Datainsamlingen genomfördes med semistrukturerade intervjuer med åtta astmapatienter från olika städer i Västra Götalandsregionen. Studien visar att uttrycket egenvård inte var känt hos astmapatienten. De kunde se fördelar med att ha en egen skriftlig egenvårdsplan, de uttryckte att den kunde förbättra deras egenvård som vid förkylning eller träning. Att möta andra med astma genom ett E-hälsoverktyg var ett önskemål som framstod som viktigt. Det framkom att astmasköterskan har en viktig roll att fylla för att stärka egenvården hos astmapatienten och om det är kontinuitet i denna roll så inger det en trygghet.

No description available.

<p><strong><em>Syfte och frågeställningar</em></strong></p><p>Syftet med studien är att undersöka om det finns fysiska hälsoskillnader mellan barn som bor i innerstaden jämfört med barn som bor i förorten. Frågeställningarna lyder:</p><p>Vilka skillnader finns i fysisk aktivitetsgrad mellan barn som bor i innerstaden och barn som bor i förorten, och vilka medicinska hälsoskillnader finns mellan barn som bor i innerstaden och barn som bor i förort. Vår hypotes är att barn som bor i förorten utsätts för färre hälsorisker och får mer hälsomässigt positiv stimulans än barn som bor i innerstaden och därmed får förortsbarnen en bättre fysisk hälsa.</p><p> </p><p><strong><em>Metod</em></strong></p><p>Studiens är utförd som en jämförande analytisk studie. Vi jämförde två grupper av barn som lever i olika miljöer i Stockholm, förort eller innerstad. Vi genomförde en enkätundersökning för att kunna samla in en stor mängd data under en begränsad tidsperiod. Vi använder oss av beprövade enkätfrågor från GIH:s forskningsprojekt Skola – Idrott – Hälsa riktade mot barn. Undersökningen genomfördes på 227 elever i årskurs 5 på fem skolor, tre i förort och två i innerstad. Vi har valt ut skolor i upptagningsområden som inte har alltför stora variationer i inkomstnivåer. Det främsta som skiljer skolorna åt är deras fysiska närmiljö, huvudsakligen tillgång till grönområden och luftkvalitet.</p><p> </p><p><strong><em>Resultat</em></strong></p><p>Studien visade att andelen barn som på fritiden är fysiskt aktiva med ledare i innerstaden är 73 %, i förorten 85 %. Andel barn som på fritiden är fysiskt aktiva utan ledare i är innerstad 54 %, i förorten 79 %. Förekomsten av allergi mot luftburna allergen är i innerstaden 22 % och motsvarande värde i förorten är 12 %. Resultaten för astma är i innerstaden 11 % jämfört med 5 % i förorten. I övrigt var skillnaderna små eller obefintliga.</p><p> </p><p><strong><em>Slutsats</em></strong></p><p>Det finns vissa hälsoskillnader mellan de förorts- och innerstadsbarn som deltagit i vår undersökning. Skillnaden ligger i hur fysiskt aktiva barnen är, särskilt när det kommer till spontant idrottsutövande. Detta borde på sikt bidra till en positiv hälsoeffekt och bättre hälsa. Det finns även anledning att tro att förortsmiljön skyddar mot utveckling av astma och allergi.</p> / <p><strong><em>Aims</em></strong><strong><em> </em></strong>The purpose of this study is to examine whether there are physical health disparities between children who live in the inner city compared with children living in the suburbs. Questions: How much difference is there in how physically active children are in the inner city compared to suburbs and what medical health disparities exist between children living in the inner city and children living in the suburbs? Our hypothesis is that suburban children suffer less negative health risks and may get more positive health stimulus than inner city children and thus the suburban children have a better physical health.</p><p><strong><em>Method </em></strong>The design of this study is a comparative analytical study; we compare two different groups of schoolchildren in Stockholm, Sweden who are exposed to different conditions. We have chosen to conduct surveys that allow us to collect a large amount of data in a limited period of time. The survey was conducted on 227 fifth grade students at five schools, three in suburban areas and two in the inner city. We have selected schools in areas that do not have excessive differences in income levels. The primary factor that distinguishes the schools is their surrounding environment, mainly air quality and access to green spaces.</p><p><strong><em>Results </em></strong>The study showed that the percentage of children who are physically active in their leisure time with the leaders is 73% in the inner city and 85% in the suburbs. The percentage of children who are physically active in their leisure time without leaders is 54% in the inner city and 79% in the suburbs. The prevalence of allergy is in the inner city is 22%, the equivalent value in the suburbs is 12%. Corresponding results for asthma in the inner city is 11%, the equivalent value in the suburbs is 5%. Otherwise, the differences were small or nonexistent.</p><p><strong><em>Conclusion </em></strong>There are health disparities between the suburban and inner city children who participated in our survey. The difference lies in how physically active children are, especially when it comes to spontaneous physical activity. There is also reason to believe that the suburban environment prevents development of asthma and allergy.</p>

<p><strong>Sammanfattning</strong></p><p><strong><em>Syfte och frågeställningar</em></strong></p><p>Syftet med denna studie är att ta reda på och även bidra till en ökad kännedom om och förståelse för hur grundskoleelever med astma, upplever fysisk aktivitet i och utanför skolan.</p><p>Hur påverkas de av astman under fysiska aktiviteter på fritiden och i skolan?</p><p>Hur upplever de att de blir bemötta av sina klasskamrater och idrottslärare?</p><p>Hur upplever de att astman påverkar deras fysiska prestation?</p><p>På vilket sätt hanterar de sin astma?</p><p><strong><em>Metod</em></strong></p><p>I undersökningen ingår sju grundskoleelever med astma, två pojkar och fem flickor. Studien utgår från ett fenomenologiskt förhållningssätt och är en kvalitativ studie som bygger på enskilda intervjuer med varje deltagare. Intervjusamtalen pågick i ungefär 45 minuter. Utifrån det samlade intervjumaterialet formades fem områden. Dessa områden är fysiska aktiviteter, kompisars bemötande, lärares bemötande, förhållandet mellan astma och fysisk prestation samt hanterandet av den egna situationen.</p><p><strong><em>Resultat</em></strong></p><p>Under intervjuerna framkom att eleverna upplever sig begränsade att delta i fysiska aktiviteter. Det visar sig att elevernas förmåga att delta är beroende av aktivitetsformen och var den utförs. Bemötandet från klasskamrater och lärare är mestadels omsorgsfullt men ibland präglat av osäkerhet i samband med astmaanfall. Vila, frisk luft, medicinering och längre uppvärmning kan summeras som informanternas hjälp vid hanterandet av sin astma.</p><p><strong><em>Slutsats</em></strong></p><p>Grundskoleelevernas upplevelser av astma i samband med fysisk aktivitet är individuella och ibland beroende av eventuell allergi. Ett fungerande samarbete mellan lärare, hemmet och eleven gör att medicineringen kan fungera bra. Denna samverkan gör att en elev med astma känner att astman kan vara hanterbar i samband med fysiska aktiviteter. </p>

Sammanfattning Syfte och frågeställningar Syftet med denna studie är att ta reda på och även bidra till en ökad kännedom om och förståelse för hur grundskoleelever med astma, upplever fysisk aktivitet i och utanför skolan. Hur påverkas de av astman under fysiska aktiviteter på fritiden och i skolan? Hur upplever de att de blir bemötta av sina klasskamrater och idrottslärare? Hur upplever de att astman påverkar deras fysiska prestation? På vilket sätt hanterar de sin astma? Metod I undersökningen ingår sju grundskoleelever med astma, två pojkar och fem flickor. Studien utgår från ett fenomenologiskt förhållningssätt och är en kvalitativ studie som bygger på enskilda intervjuer med varje deltagare. Intervjusamtalen pågick i ungefär 45 minuter. Utifrån det samlade intervjumaterialet formades fem områden. Dessa områden är fysiska aktiviteter, kompisars bemötande, lärares bemötande, förhållandet mellan astma och fysisk prestation samt hanterandet av den egna situationen. Resultat Under intervjuerna framkom att eleverna upplever sig begränsade att delta i fysiska aktiviteter. Det visar sig att elevernas förmåga att delta är beroende av aktivitetsformen och var den utförs. Bemötandet från klasskamrater och lärare är mestadels omsorgsfullt men ibland präglat av osäkerhet i samband med astmaanfall. Vila, frisk luft, medicinering och längre uppvärmning kan summeras som informanternas hjälp vid hanterandet av sin astma. Slutsats Grundskoleelevernas upplevelser av astma i samband med fysisk aktivitet är individuella och ibland beroende av eventuell allergi. Ett fungerande samarbete mellan lärare, hemmet och eleven gör att medicineringen kan fungera bra. Denna samverkan gör att en elev med astma känner att astman kan vara hanterbar i samband med fysiska aktiviteter.

Syfte och frågeställningar Syftet med studien är att undersöka om det finns fysiska hälsoskillnader mellan barn som bor i innerstaden jämfört med barn som bor i förorten. Frågeställningarna lyder: Vilka skillnader finns i fysisk aktivitetsgrad mellan barn som bor i innerstaden och barn som bor i förorten, och vilka medicinska hälsoskillnader finns mellan barn som bor i innerstaden och barn som bor i förort. Vår hypotes är att barn som bor i förorten utsätts för färre hälsorisker och får mer hälsomässigt positiv stimulans än barn som bor i innerstaden och därmed får förortsbarnen en bättre fysisk hälsa.   Metod Studiens är utförd som en jämförande analytisk studie. Vi jämförde två grupper av barn som lever i olika miljöer i Stockholm, förort eller innerstad. Vi genomförde en enkätundersökning för att kunna samla in en stor mängd data under en begränsad tidsperiod. Vi använder oss av beprövade enkätfrågor från GIH:s forskningsprojekt Skola – Idrott – Hälsa riktade mot barn. Undersökningen genomfördes på 227 elever i årskurs 5 på fem skolor, tre i förort och två i innerstad. Vi har valt ut skolor i upptagningsområden som inte har alltför stora variationer i inkomstnivåer. Det främsta som skiljer skolorna åt är deras fysiska närmiljö, huvudsakligen tillgång till grönområden och luftkvalitet.   Resultat Studien visade att andelen barn som på fritiden är fysiskt aktiva med ledare i innerstaden är 73 %, i förorten 85 %. Andel barn som på fritiden är fysiskt aktiva utan ledare i är innerstad 54 %, i förorten 79 %. Förekomsten av allergi mot luftburna allergen är i innerstaden 22 % och motsvarande värde i förorten är 12 %. Resultaten för astma är i innerstaden 11 % jämfört med 5 % i förorten. I övrigt var skillnaderna små eller obefintliga.   Slutsats Det finns vissa hälsoskillnader mellan de förorts- och innerstadsbarn som deltagit i vår undersökning. Skillnaden ligger i hur fysiskt aktiva barnen är, särskilt när det kommer till spontant idrottsutövande. Detta borde på sikt bidra till en positiv hälsoeffekt och bättre hälsa. Det finns även anledning att tro att förortsmiljön skyddar mot utveckling av astma och allergi. / Aims The purpose of this study is to examine whether there are physical health disparities between children who live in the inner city compared with children living in the suburbs. Questions: How much difference is there in how physically active children are in the inner city compared to suburbs and what medical health disparities exist between children living in the inner city and children living in the suburbs? Our hypothesis is that suburban children suffer less negative health risks and may get more positive health stimulus than inner city children and thus the suburban children have a better physical health. Method The design of this study is a comparative analytical study; we compare two different groups of schoolchildren in Stockholm, Sweden who are exposed to different conditions. We have chosen to conduct surveys that allow us to collect a large amount of data in a limited period of time. The survey was conducted on 227 fifth grade students at five schools, three in suburban areas and two in the inner city. We have selected schools in areas that do not have excessive differences in income levels. The primary factor that distinguishes the schools is their surrounding environment, mainly air quality and access to green spaces. Results The study showed that the percentage of children who are physically active in their leisure time with the leaders is 73% in the inner city and 85% in the suburbs. The percentage of children who are physically active in their leisure time without leaders is 54% in the inner city and 79% in the suburbs. The prevalence of allergy is in the inner city is 22%, the equivalent value in the suburbs is 12%. Corresponding results for asthma in the inner city is 11%, the equivalent value in the suburbs is 5%. Otherwise, the differences were small or nonexistent. Conclusion There are health disparities between the suburban and inner city children who participated in our survey. The difference lies in how physically active children are, especially when it comes to spontaneous physical activity. There is also reason to believe that the suburban environment prevents development of asthma and allergy.