Diss. (sammanfattning) Uppsala : Uppsala universitet, 2009. / Disputationsordförande;Professor Eva Brittebo, Inst. för Biovetenskap, Avd. för Toxikologi, Uppsala Universitet, UppsalaBetygsnämndens ledamöten; Docent Lena Ekström, Inst. för Laboratoriemedicin, Avd. för Klinisk Kemi, Karolinska Universitetssjukhuset, HuddingeDocent Ulf Diczfaluzy, Inst. för Laboratoriemedicin, Avd. för Klinisk Kemi, Karolinska Universitetssjukhuset, HuddingeProfessor Agneta Oskarsson, Inst. BVF, Avd. för farmakologi och toxikologi, SLU, Uppsala. Härtill 4 uppsatser.

Diss. (sammanfattning) Uppsala : Univ., 2002. / Härtill 5 uppsatser.

Diss. (sammanfattning) Uppsala : Uppsala universitet, 2005. / Härtill 5 uppsatser.

Bakgrund: Astma är en kronisk sjukdom och antalet patienter ökar. I Sverige är var tionde person astmatiker. Patienter med astma kan uppleva symtom såsom andnöd och hosta som beror på inflammation och sammandragning av luftrören. Grundbehandlingen är inhalationskortison som dämpar inflammation i luftvägsslemhinnan. Vid bristande följsamhet ökar risken för försämrad hälsa, vilket leder till ökat lidande för patienten och ökade samhällskostnader. Trots att inhalationskortison är en vedertagen behandling följer flertalet patienter med astma inte sin ordination. Syfte: Att belysa patienters erfarenhet av inhalationskortison vid astma.  Metod: En litteraturstudie som baserades på elva kvalitativa vetenskapliga artiklar genomfördes. Sökningen gjordes i två databaser Cinahl Complete och PubMed. Högskolan Kristianstads granskningsmallar användes som stöd vid artikelgranskning. Därefter gjordes analysprocessen av artiklarna med hjälp av Fribergs analysmodell.  Resultat: Belyser patienters erfarenhet av inhalationskortison vid astma: Tre kategorier framträdde ”Att vara delaktig”, ”Följsamhetsstrategier vid inhalationskortison” samt ”Insikt om inhalationskortisontets långsiktig effekt”. “Patienter önskade vara delaktig i vården, svårigheter med att etablera följsamhetsstrategier för daglig behandling med inhalationskortison samt brist på kunskap gällande läkemedelsbehandling. Diskussion: De fyra kvalitativa trovärdighetsbegreppen diskuteras i metoddiskussionen. Tre huvudfynd framkom, som beskrev patienters erfarenhet av att de inte gavs möjlighet till delaktighet, sjukvården kunde till exempel byta kortisoninhalator utan deras samtycke samt ge bristfällig information om inhalationskortisonens farmakologiska effekt. Dessa resultat diskuterades utifrån personcentrerad omvårdnadsteori.

Min studie har haft sin utgångspunkt i att undersöka vilket förhållande idrottsutövarna, svenska samhället samt idrottsintressenter hade till doping, under 70-talet, innan dopingdebatten och dopingmotståndet kom igång på allvar. Jag har som syfte med min studie att belysa attitydförändringen till doping som skedde under detta decennium i Sverige. Studieresultatet är grundat på de intervjuer som jag utfört samt den litteraturstudie som ligger till grund för min kunskapsbakgrund. Eftersom mina intervjupersoner var utspridda runt om i Sverige valde jag att göra telefonintervjuer. För att få ett brett svarsresultat valde jag att intervjua en före detta idrottsutövare, en idrottsfilosof, en idrottskrönikör samt en aktiv verksamhetsperson vid antidopingrörelsen. Mitt syfte var att jag, genom intervjuerna, skulle få en större inblick i hur de uppfattade attityden till doping då och hur attityden förändrades i samband med att antidopingrörelsen kom igång. Studieresultaten visar de faktorer som påverkade attitydförändringen. Utifrån mina intervjuer och litteraturstudien har jag kommit fram till följande faktorer: 1) amatörregeln avskaffades 2) professionaliseringen ger nationella gallionsfigurer 3) kunskapen av preparatens effekter och biverkningar blev allmänt kända, 4) regelverk kring doping ger dopingfall 5) samhället ändrade karaktär under 70-talet 6) den kommersiella idrotten växte fram. / The Banned Throat Pastille - a study on the change of attitude towards drugs in sports during the seventies in Sweden. -- The starting position of my paper is to examine the attitude sportsmen and the swedish society had towards drugs before the swedish anti-drug committee started to expand (during the seventies in sweden). I have critically analyzed the changes of attitude from a historical and sociological perspectiv.

Syfte och frågeställningar: Denna enkätstudie har behandlat attityder som 76 ungdomar i Sverige har till doping generellt och övergripande attityder till användning av prestationshöjande- och muskelbyggande preparat. Tycker ungdomarna att doping är ett samhällsproblem och bör det legaliseras samt om attityder varierar mellan killar och tjejer, aktiva och inaktiva? Studien behandlar information om respondenterna har någon i sin bekantskap som har brukat eller brukar dopingpreparat och vilket kön personen har. Metod: En kvantitativ deskriptiv enkätstudie utfördes för att kunna kontakta ungdomar i hela Sverige. Författarna utförde två rekryteringar, urvalet bestod av ungdomar mellan 18–23 år som bor utspritt i Sverige. Författarna kontaktade dessa ungdomar genom sociala medier. Enkäten skapades i Google Formulär för att finnas tillgänglig elektroniskt med hänsyn till Covid-19 och därmed kunna skicka ut enkäten utan personlig visit hos respondenterna. Bakgrundsfrågor och påståenden om doping samt prestationshöjande- och muskeluppbyggande preparat fanns i enkäten. Påståenden var hämtat från andra studier samt konstruerades av denna studies författare. Datainsamlingen granskades för vidare analys av svaren samt i jämförelse mellan tjejer och killar samt mot tidigare forskning. Studien vidtog etiska ställningstaganden och informerade respondenterna om de olika kraven. Resultat: Respondenterna bestod av 57 tjejer, 18 killar samt en ickebinär. Antalet inaktiva var för få för att kunna göra en jämförelse mot de aktiva. Majoriteten av respondenterna visade en negativ attityd till doping, de angav att doping är ett ökande problem i samhället samt att användandet av prestationshöjande- och muskeluppbyggande preparat är fusk och oacceptabelt. Killarna i studien sågs ha en lite mer positiv attityd till doping i jämförelse med tjejerna, vilket 37 respondenter styrker när de angivit att de känner killar som brukar eller har brukat doping. Slutsats: Majoriteten av respondenterna visar en negativ attityd till doping samt prestationshöjande- och muskeluppbyggande preparat. Däremot förekommer doping ändå i samhället i Sverige, bland annat inom respondenternas bekantskap där flertalet angett att det är män som använt sig av preparaten. Utifrån resultatet går det att avläsa att killarna är mer positiv till användandet av doping i samhället samt att det är fler som känner killar som använder eller har använt doping i sin bekantskap.

<p>There is little knowledge about abuse of anabolic androgenic steroids (AAS) in Sweden. This</p><p>paper aims to explore, from a discourse psychological angle, how persons with experience of</p><p>anabolic androgenic steroids (AAS) construct there identities.</p><p>The theory and method used as a frame for the paper is discursive psychology, depending on the</p><p>focus in the paper of human beings use of language in the construction of identities. For</p><p>collection of data interviews were made. The six respondents al had experience of use of AAS.</p><p>The interviews illustrated how users of AAS speak about AAS, and create there identity, in</p><p>relation to AAS. In the interpretation of data we used two different tools, used by discursive</p><p>psychologists, interpretative repertoires and subject positions. Though the interpretative</p><p>repertoires we were able to separate the ways the respondents construct there statements. Subject</p><p>positions made it possible for us to interpret where the respondents did place themselves in there</p><p>speech. Other perspectives, derived from literature on the subject AAS, was brought into the</p><p>analysis. Other perspectives provide us with assumptions and make it possible to separate themes</p><p>and discourses from the data.</p><p>Two discourses where separated from data, restrictive discourse and legal discourse. The</p><p>discourses contain three teams, use/abuse, physical risks and social risks. In the speech,</p><p>respondents, relate to these teams in order to construct there identities. The respondents construct</p><p>the speech in order to make use of AAS reasonable to them selves. The respondents construct the</p><p>speech in the direction towards a liberal discourse. They construct the use of AAS as reasonable</p><p>to them selves. The respondents make mostly difference between use and abuse of AAS and</p><p>don’t position them selves as abusers of AAS without reservations. A crucial component in the</p><p>construction of an identity as a user is the reduction of risks. The respondents reduce the risks</p><p>with AAS in different ways and make an identity as a user possible.</p><p>Key Words: Discourse, Discursive Psychology, AAS, Anabolic Androgenic Steroids, Identity.</p>

No description available.

No description available.

Denna kvalitativa studie handlar om några behandlares upplevelser och erfarenheter kring vilka personer som hamnar i missbruk av anabola androgena steroider(AAS). Den belyser även vilken behanding som finns för problematiken. För att erhålla empiri används semistrukturerade intervjuer på fyra personer som arbetar med behandling av AAS. Resultatet visar att man kan kategorisera AAS-användare i tre olika grupper. När klienter kommer till behandling är det viktigt att man ser till helhetsbilden och att man ser varje individ för sig. Metoder som finns är terapi för det sjuka kroppsidealet, hjälp med träningsmissbruket, läkemedelsassisterad behandling samt annan psykosocial terapi. En intressant slutsats är att det finns hjälp att få vid AAS-missbruk, men tyvärr finns det inte resurser att hjälpa alla. Det finns fortfarande mycket kvar att lära inom ämnet och man behöver forska kring fler och bättre behandlingsmetoder som kan passa vid detta missbruk.