Today, outdoor air quality occupies an important place into civic dialogue because of the many impacts of atmospheric pollution on health. Different legislations and strategies have thus been implemented across the world to improve outdoor air quality. Analysing and comparing the different strategies can help adopting the best practices in favour of air quality. In France, in particular, the national air quality policy is reflected at a regional scale through legislative documents called Atmosphere Protection Plans (PPAs). The analysis of such a document thus represents a powerful way to assess a regional air quality policy. Here, Normandie’s PPA has been analysed through a literature review, working meetings as well as qualitative interviews. The study highlighted that Normandie’s air quality policy had to answer a complex legislative ecosystem of international, national and local documents. The analysis also underlined that the questions of the perimeter of action of the policy and the targeted pollutants were as central as the measures implemented to improve air quality. The working meetings and the qualitative interviews led to consensus that Normandie’s air quality policy should target 3 atmospheric pollutants: nitrogen dioxide, particulate matter 10 and particulate matter 2.5. If road traffic has been identified as the major emitting source of the first, particulate matter emitting sources were pointed as varied and multi-sectoral. Finally, some measures of Normandie’s air quality policy appeared to be particularly efficient and advanced, such as agricultural measures. Yet, many difficulties were encountered when implementing several measures of the policy. The main difficulties were the lack of financial resources, the lack of project leader and the lack of technical expertise. More than a basic analysis of an air quality public policy, these results can also be perceived as a sharing of experience on how a region addresses air quality issues. Because a work of collection of best practices and best strategies to improve air quality is more than ever needed, further research can build on this study to elaborate a relevant air quality policy. / Luftkvaliteten visar den antropogena nedbrytningen av det naturliga tillståndet för luft. Detta ämne har spelat en allt viktigare roll i den offentliga debatten under de senaste decennierna, på grund av de olika effekterna som luftföroreningar har på hälsan. I denna masteruppsats har Normandies politik för luftkvalitet analyserats. I Frankrike regleras nationell luftkvalitetspolitik i regional skala genom lagstiftningsdokument som kallas Atmosphere Protection Plan (PPA). Analysen av detta dokument gör det möjligt att bedöma den regionala luftkvalitetspolitiken. Således har hela studien baserats på analysen av Normandies PPA.  Här har Normandies PPA analyserats genom litteraturöversikt, arbetsmöten och kvalitativa intervjuer. Först och främst belyste litteraturöversikten att Normandies PPA måste ta hänsyn till ett komplext lagstiftningsekosystem, allt från internationell till lokal skala. I synnerhet är Normandies PPA-huvudmål att uppnå de tröskelvärden som definieras av de europeiska direktiven.  I ett andra steg tillät en granskning av PPA från sex franska regioner att jämföra Normandies luftkvalitetspolitik med andra regioners politik. Under denna fas har såväl strukturer dokumenterats som de presenterade åtgärderna utvärderats med avseende på strukturerna och åtgärderna för de andra PPA. I synnerhet har återkommande kategorier och underavsnitt identifierats i de sex PPA. Dessutom tycktes motiveringen av applikationomkrets vara central, liksom de riktade atmosfäriska föroreningarna. På samma sätt tillät jämförelsen av åtgärderna för de sex PPA att identifiera de relevanta och banbrytande åtgärderna i Normandies PPA, som tillhör hamnsektorn och de sektorsövergripande åtgärderna. Omvänt verkade åtgärderna av Normandies PPA vara otillfredsställande inom industri- och transportsektorn.  En mer fördjupad analys genomfördes genom arbetsmöten och kvalitativa intervjuer. Flera frågor har bedömts, till exempel applikationomkrets och PPAs struktur. I synnerhet har man dragit slutsatsen att minskningen av applikationomkretsen som Normandie avsåg var relevant och förhindrade PPAs komplikationer. Dessutom påpekade deltagarna att om Normandies PPA-struktur var ganska tydlig, saknades fortfarande viktiga underavsnitt i Normandies PPA och de bör läggas till.  Arbetsmötena liksom de kvalitativa intervjuerna gjorde det också möjligt att ta upp frågan om de riktade föroreningarna och deras källor. Alla deltagare och intervjuade gick med på att rikta in NO2, PM10 och PM2.5 i Normandies PPA. Integrationen av SO2 och O3 har dock diskuterats mer, den första har endast släppts ut i skadlig mängd under industriella olyckor, och den andra var för svår att hantera eftersom den är en sekundär förorening. När det gäller utsläppskällorna visade studien att en hög atmosfärisk koncentration av NO2 främst berodde på vägtrafik. Utsläppskällorna PM10 och PM2.5 identifierades som mer varierade och flersektoriella.  Slutligen tillät de kvalitativa intervjuerna att avgöra vilka åtgärder av Normandies PPA som har slutförts eller inte, och att identifiera varför. Åtgärder inom jordbrukssektorn nämndes som de mest avancerade åtgärderna i Normandies PPA. Omvänt har två åtgärder övergivits helt, en inom hamnsektorn, den andra inom transportsektorn. Några skäl som förklarade varför alla åtgärder inte har genomförts var bristen på ekonomiska resurser, bristen på projektledare och bristen på teknisk expertis. Mer allmänt verkar det vara avgörande att involvera de olika intressenterna från varje utsläppssektor och sätta dem runt ett bord för att skapa effektiva åtgärder till förmån för luftkvaliteten.