No description available.

No description available.

Uppsatsen syftar till att undersöka bedömningen av en situation som inbegriper sexuella trakasserier med genusidentitetens betydelse som central aspekt. En stor andel av den tidigare forskningen berör sexuella trakasserier på arbetsplatser, organisationer och liknande verksamheter. Forskning har även synliggjort skolan som en arena för beteende motsvarande sexuella trakasserier, en arena som även tycks öka i omfattning.  Ytterligare en generell trend inom den tidigare forskningen i ämnet är att utifrån teoretiska resonemang diskutera fenomenet i termer av genusnormer, makt och strukturer. I uppsatsen besvaras frågeställningar rörande dels hur attityden till sexuella trakasserier i skolmiljön kontextuellt kan variera beroende på de centrala aktörernas genusidentitet, dels med explorativa avsikter huruvida dessa attityder är kvantitativt mätbara. Via ett bekvämlighetsurval skickades en internetbaserad enkät ut till medlemmar i Lärarnas Riksförbund Stockholm och insamlat datamaterial genomgick statistiska analyser motsvarande ANOVA för upprepade mätningar samt Post Hoc-analyser. Resultaten visar att bedömningen av en situation inbegripande sexuella trakasserier skiljer sig beroende på de centrala aktörernas genusidentitet. Situationer där förövaren är en man uppfattas mer allvarliga än situationer där förövaren är en kvinna, oberoende av den utsattes genusidentitet. Resultatet diskuteras sedan utifrån teoretiska resonemang gällande socialt konstruerade strukturer och mönster.