<p>The 1^st of July 2010 is the statutory audit going to be abolished in Sweden. After the abolition 96 % of the limited companies do not have to conduct an audit.  This research will therefore study the small companies’ demand for audit and alternative services, and how the services shall be provided to best align with the clients’ demands.</p><p>This study will be conducted with a positivistic perception of knowledge, since the aim is to explain what factors that affect the companies’ demand. With starting points in previous studies a deductive approach have been chosen. The theoretical framework consists of basic theories regarding audit; agency theory is its connection to audit. Then audit demand has been discussed, internal and external aspects; demand from external owners, banks, attitudes toward audit, company size, cost of audit. Then alternatives to a statutory audit have been discussed; audit interval, alternative services, assurance services, a review, and compilation engagements (a type of services which is based of accounting data) and joint-provision of services (a package of services).</p><p> </p><p>A quantitative study has been conducted via a postal questionnaire, which was sent to 395 companies in Västerbotten County that have:</p><ul><li>10-50 employees</li><li>3-41.5 MSEK turnover </li><li>83 MSEK balance sheet total</li></ul><p>The results from the analysis show inconsistent results with previous studies, a few factors show significant evidence of affecting the demand for audit in the full model tests, attitude towards audit and the prize. A few more factors show evidence in the individual tests; external owners and company size. The lack of impact of the demand from banks is remarkable findings.</p><p>As there is a demand for audit, 80 % of the companies, and alternative service, (about 50 %), conclusions have been drawn that audit firms should consider providing these alternative services. Since the choice of conducting an audit will be voluntary the audit interval might differ from today. The alternative services could be used the years that an audit is not conducted. As 60 % of the companies uses more services besides audit, and 40 % have a demand for a package of services the audit firms should consider providing the services in this way. This would create a win-win situation for all parties, since the clients will get the services to a lower price and the audit firms could probably retain more of their clients.</p>

The 1st of July 2010 is the statutory audit going to be abolished in Sweden. After the abolition 96 % of the limited companies do not have to conduct an audit.  This research will therefore study the small companies’ demand for audit and alternative services, and how the services shall be provided to best align with the clients’ demands. This study will be conducted with a positivistic perception of knowledge, since the aim is to explain what factors that affect the companies’ demand. With starting points in previous studies a deductive approach have been chosen. The theoretical framework consists of basic theories regarding audit; agency theory is its connection to audit. Then audit demand has been discussed, internal and external aspects; demand from external owners, banks, attitudes toward audit, company size, cost of audit. Then alternatives to a statutory audit have been discussed; audit interval, alternative services, assurance services, a review, and compilation engagements (a type of services which is based of accounting data) and joint-provision of services (a package of services).   A quantitative study has been conducted via a postal questionnaire, which was sent to 395 companies in Västerbotten County that have: 10-50 employees 3-41.5 MSEK turnover 83 MSEK balance sheet total The results from the analysis show inconsistent results with previous studies, a few factors show significant evidence of affecting the demand for audit in the full model tests, attitude towards audit and the prize. A few more factors show evidence in the individual tests; external owners and company size. The lack of impact of the demand from banks is remarkable findings. As there is a demand for audit, 80 % of the companies, and alternative service, (about 50 %), conclusions have been drawn that audit firms should consider providing these alternative services. Since the choice of conducting an audit will be voluntary the audit interval might differ from today. The alternative services could be used the years that an audit is not conducted. As 60 % of the companies uses more services besides audit, and 40 % have a demand for a package of services the audit firms should consider providing the services in this way. This would create a win-win situation for all parties, since the clients will get the services to a lower price and the audit firms could probably retain more of their clients.

Revisionsplikten i Sverige avskaffades för några år sedan för de minsta aktiebolagen och idag är det ett omdiskuterat ämne. Det är dock först nu som effekterna börjar visa sig. Idag är det cirka 80 procent av de minsta bolagen som inte anlitar en revisor. Studien har utförts ur företagens perspektiv och syftet med vår studie har varit att undersöka om bolag som inte anlitar en revisor har fattat ett ekonomiskt rationellt beslut. För att genomföra studien har vi använt oss av kvantitativ metod med deduktiv ansats som utgått från positivistisk kunskapssyn.   Vi har bland annat undersökt om ett antal nyckeltal skiljer sig mellan reviderade och oreviderade bolag. Nyckeltalen som vi har undersökt är “avkastning på eget kapital”, skuldsättningsgrad samt två olika nyckeltal för räntenivåer. Det kan finnas många skäl till varför nyckeltalen skiljer sig åt mellan grupperna därför har vi även tagit ett antal förklaringsvariabler i beaktande. Exempel på sådana förklaringsvariabler är omsättning och bransch. Till vår hjälp har vi laddat ner data från företagens årsredovisningar från cirka 70 000 bolag genom en databas.   Vi har även undersökt om företagsägarna anser att nyttan med revision överväger kostnaderna samt om utbildningsnivån inom redovisning skiljer sig mellan bolag som anlitar och inte anlitar revisor. Vi undersökte också hur rationellt företagsägarna agerar samt ett av studiens delsyften var att undersöka om oreviderade bolag köper mer hjälp med bokföringen än reviderade bolag. Urvalsramen bestod av företag som inte omfattas av revisionsplikt. För att genomföra studien har vi skickat ut en enkät via sms till 2 000 små onoterade aktiebolag.   Totalt formades sju nollhypoteser varav fyra fick förkastas. Slutsatserna av studien visade att bolag inte fattar ett ekonomiskt rationellt beslut med att inte anlita en revisor om de är i stort behov av extern finansiering. Anledningen är att dessa bolag betalar högre räntor som vid en hög belåning kan skillnaden i ränta mellan reviderade o oreviderade företag vara högre än revisionsarvodet. För övriga bolag som inte har stora skulder finner studien bevis för att företagsägarna fattar ett ekonomiskt rationellt beslut med att inte anlita en revisor eftersom de inte påverkas av räntenivåerna. Studien visade också att bolag utan revisor har lägre omsättning och lönsamhet samt har en lägre skuldsättningsgrad. Från enkäten kom vi fram till att företagsägare som inte anlitar en revisor har en högre utbildningsnivå inom redovisning/bokföring. Vi fann däremot inga bevis för att oreviderade företag köper mer konsultation inom redovisning än reviderade bolag.

Revision är en systematisk process som innefattar en systematisk insamling av bevis för attslutligen lämna ett yttrande om ett klientföretags redovisning. Syftet med revision är attundersöka och utvärdera relevans och validitet i klientföretagets finansiella antaganden (Eilifsen et al, 2014, s. 12). Revision anses vara viktigt för klientföretaget och dess aktieägare,likaväl som för intressenter och andra utomstående parter (Eilifsen et al., 2014, s. 5). Revisorer och deras arbete är i sin helhet styrda av flertalet lagar och förordningar, där överträdelser eller åsidosatta skyldigheter kan leda till en sanktion. I denna studie har vi valt att fokusera på tillsynsärenden och revisorer som fått en sanktion utfärdad mot sig. I Sverige finns det en specifik myndighet som ansvarar för tillsynen av revisorer och som därmed även utreder disciplinära ärenden. Den myndigheten heter Revisorsinspektionen och ansvarar främst för tillsyn av revisorer och revisionsbolag men även för examination samt auktorisation av revisorer (Revisorsinspektionen, u.å. d). Revisorsinspektionens tillsynsmyndighet är myndighetens största verksamhetsområde. Förekommande ärendebeslut vid disciplinära ärenden hos Revisorsinspektionen är varning, erinran samt upphävande, vilka är de ärendebeslut som vi i denna studie benämner som sanktioner. Även ärendebeslut så som ingen åtgärd, avskrivning samt beslut i annat ärende är förekommande hos myndighetens tillsynsverksamhet men leder inte till någon sanktion.Denna studie syftar till att bidra med kunskap avseende disciplinära åtgärder mot revisorer med fokus på klientföretagen. Studien syftar även till att identifiera eventuella kännetecken hos de klientföretag som väljer att anlita en sanktionerad revisor och ifall dessa kännetecken skiljer sig från eventuella kännetecken hos företag som anlitar icke-sanktionerade revisorer. Studien bygger på studier av två olika tidsperioder som syftar till att kunna jämföra och dra slutsatser om dessa kännetecken förändras över tid. Denna studie har sin grund i tidigare forskning som utförts inom revision men även företagsekonomi. Denna studie har även ett tydligt fokus på valet av revisor där revisorn fått en disciplinär åtgärd – därmed sanktionerade revisorer ur ett klientföretagarperspektiv. Detta är något som differentierar denna studie från tidigare studier och därmed är ett givande teoretiskt bidrag. Den tidigare forskning som funnits i samband med litteratursökning, har ett större fokus på valet av revisor i form av auditor choice. Däremot återfinns inga tidigare studier med ett fokus på sanktionerade revisorer i relation till auditor choice. Vilket gör denna studie till den första studien som sammankopplar dessa områden i samma studie. Utifrån denna studie har vi kunnat dra slutsatsen att både kön på VD och styrelse har en inverkan på valet av sanktionerad revisor. En ytterligare slutsats som kunnat dras av denna studie är att tiden sedan utfärdad sanktion har en påverkan på de avgörande kännetecknen hos klientföretagen vid val av sanktionerad revisor.