This bachelor thesis aims to uncover the determinants of the economic growth in Mexico with an exogenous growth model. The study is based in an Augmented Solow Model em-ployed by Mankiw, Romer and Weil in "A contribution to the Empirics of the Economic Growth" (1992). The model uses annual data of Mexico from 1960-2007 and the regressions and tests are developed in the econometric package Stata 10 for eight different periods. The thesis not only uses the Effective Labour and Physical Capital as Inputs in the production Function, but also employs the variable of Human Capital as an economic determinant of growth in the production function. The results of the model correspond with the actual scenario in Mexico; more weight to the Effective Labour (76.34%) rather than to Human Capital (2.12%) or Physical Capital (21.54%) as determinants of growth.

<p> </p><p> </p><p>This bachelor thesis aims to uncover the determinants of the economic growth in Mexico with an exogenous growth model. The study is based in an Augmented Solow Model em-ployed by Mankiw, Romer and Weil in</p><p><em>"A contribution to the Empirics of the Economic Growth" </em>(1992). The model uses annual data of Mexico from 1960-2007 and the regressions and tests are developed in the econometric package Stata 10 for eight different periods. The thesis not only uses the Effective Labour and Physical Capital as Inputs in the production Function, but also employs the variable of Human Capital as an economic determinant of growth in the production function. The results of the model correspond with the actual scenario in Mexico; more weight to the Effective Labour (76.34%) rather than to Human Capital (2.12%) or Physical Capital (21.54%) as determinants of growth.</p><p> </p><p> </p>

This paper uses data for 255 NUTS-2 European regions over the period 1995-2003 to test the relative explanatory performance of two important rival theories seeking to explain variations in the level of economic development across regions, namely the neoclassical model originating from the work of Solow (1956) and the so-called Wage Equation, which is one of a set of simultaneous equations consistent with the short-run equilibrium of new economic geography (NEG) theory, as described by Fujita, Krugman and Venables (1999). The rivals are non-nested, so that testing is accomplished both by fitting the reduced form models individually and by simply combining the two rivals to create a composite model in an attempt to identify the dominant theory. We use different estimators for the resulting panel data model to account variously for interregional heterogeneity, endogeneity, and temporal and spatial dependence, including maximum likelihood with and without fixed effects, two stage least squares and feasible generalised spatial two stage least squares plus GMM; also most of these models embody a spatial autoregressive error process. These show that the estimated NEG model parameters correspond to theoretical expectation, whereas the parameter estimates derived from the neoclassical model reduced form are sometimes insignificant or take on counterintuitive signs. This casts doubt on the appropriateness of neoclassical theory as a basis for explaining cross-regional variation in economic development in Europe, whereas NEG theory seems to hold in the face of competition from its rival. (authors' abstract)

<p>Sverige är ett av världens mest globaliserade länder och globalisering känns därmed som en självklarhet i dagens samhälle. Att något är en självklarhet behöver dock inte betyda att det är bra, varför det finns anledning till att undersöka vilken effekt globaliseringen egentligen har haft och kan komma att få på den svenska välfärden. Eftersom välfärd ofta mäts som tillväxt i BNP är det också detta mått som används i denna uppsats.  </p><p>Syftet med denna uppsats är tudelat där den första delen består av att ta fram en modell inne­fattande faktorer av globalisering, som förklarar Sveriges BNP-utveckling mellan åren 1980 och 2008. Den andra delen av syftet är att, genom användande av den framtagna modellen, analysera hur globalisering har påverkat och kan komma att påverka den svenska BNP-tillväxten fram till år 2050.</p><p>Studiens metod består av en teoretisk och en empirisk del. Det teoretiska momentet utgörs av en litteraturstudie i dels globalisering och dels tillväxt vilken mynnar ut i en Solow-modell med humankapital som är utvidgad med faktorer av globalisering. Uppsatsens empiriska del består av insamling och bearbetning av statistik samt skattning och tillämpning av modellen för att skapa de olika scenarier som behövs för att uppfylla syftets andra del.</p><p>Slutsatsen för denna uppsats är att globalisering är en långsiktig källa till tillväxt. Studiens resultat visar att ekonomisk globalisering har haft mycket stora positiva effekter på den svenska tillväxten sedan år 1980. Med globalisering har Sverige haft en genomsnittlig årlig tillväxttakt på drygt två procent medan motsvarande siffra för ett scenario med helt avstannad globalisering ligger mycket nära noll. Globaliseringens effekter på den framtida BNP-tillväxten är dock ännu större. En simulering av den fortsatta utvecklingen med bibe­hållen globaliserings­­takt ger en tillväxttakt för år 2050 på nästan fyra procent, vilket är tre och en halv procentenheter högre än för det alternativa scenariot. Studiens resultat visar också att även med en halverad globaliseringstakt uppnås stora positiva effekter på både den historiska och den framtida tillväxten.</p> / <p>Sweden is one of the most globalized countries in the world and globalization is therefore a natural phenomenon in the Swedish society. However, that something is natural does not necessarily mean that it is good, why there is reason to examine the effect of globalization on the Swedish welfare. Since welfare is often measured as growth in GDP, this measure is also used in this study.</p><p>The purpose of this thesis is divided in two parts where the first consists of developing a model, including factors of globalization, which explains the growth in Swedish GDP between the years 1980 and 2008. The second part of the purpose is to, by use of the developed model, analyze how globalization has previously affected and in the future may affect the economic growth in Sweden to the year 2050.</p><p>The method of this study is divided in a theoretical and an empirical part. The theoretical element consists of a literature study in globalization and growth that results in a human capital augmented Solow model that includes factors of economic globalization. The empirical element of the thesis consists of collecting and working with statistical data as well as estimation and use of the model to create the different scenarios that is needed to fulfill the second part of the purpose.</p><p>The conclusion of this thesis is that globalization is a long-run source for economic growth. The results of the study show that economic globalization has had large positive effects on the Swedish growth since 1980. During globalization Sweden has had an average annual growth rate of just over two percent while the corresponding figure for a scenario with no globalization is close to zero. The effects of globalization on the future growth are even larger. A simulation with continuing globalization shows a growth rate for year 2050 of four percent, which is three and a half percent units higher than for the alternative scenario. The results of the study also show that even a slower rate of globalization attains large positive effects on both the historical and the future growth.</p>

Sverige är ett av världens mest globaliserade länder och globalisering känns därmed som en självklarhet i dagens samhälle. Att något är en självklarhet behöver dock inte betyda att det är bra, varför det finns anledning till att undersöka vilken effekt globaliseringen egentligen har haft och kan komma att få på den svenska välfärden. Eftersom välfärd ofta mäts som tillväxt i BNP är det också detta mått som används i denna uppsats.   Syftet med denna uppsats är tudelat där den första delen består av att ta fram en modell inne­fattande faktorer av globalisering, som förklarar Sveriges BNP-utveckling mellan åren 1980 och 2008. Den andra delen av syftet är att, genom användande av den framtagna modellen, analysera hur globalisering har påverkat och kan komma att påverka den svenska BNP-tillväxten fram till år 2050. Studiens metod består av en teoretisk och en empirisk del. Det teoretiska momentet utgörs av en litteraturstudie i dels globalisering och dels tillväxt vilken mynnar ut i en Solow-modell med humankapital som är utvidgad med faktorer av globalisering. Uppsatsens empiriska del består av insamling och bearbetning av statistik samt skattning och tillämpning av modellen för att skapa de olika scenarier som behövs för att uppfylla syftets andra del. Slutsatsen för denna uppsats är att globalisering är en långsiktig källa till tillväxt. Studiens resultat visar att ekonomisk globalisering har haft mycket stora positiva effekter på den svenska tillväxten sedan år 1980. Med globalisering har Sverige haft en genomsnittlig årlig tillväxttakt på drygt två procent medan motsvarande siffra för ett scenario med helt avstannad globalisering ligger mycket nära noll. Globaliseringens effekter på den framtida BNP-tillväxten är dock ännu större. En simulering av den fortsatta utvecklingen med bibe­hållen globaliserings­­takt ger en tillväxttakt för år 2050 på nästan fyra procent, vilket är tre och en halv procentenheter högre än för det alternativa scenariot. Studiens resultat visar också att även med en halverad globaliseringstakt uppnås stora positiva effekter på både den historiska och den framtida tillväxten. / Sweden is one of the most globalized countries in the world and globalization is therefore a natural phenomenon in the Swedish society. However, that something is natural does not necessarily mean that it is good, why there is reason to examine the effect of globalization on the Swedish welfare. Since welfare is often measured as growth in GDP, this measure is also used in this study. The purpose of this thesis is divided in two parts where the first consists of developing a model, including factors of globalization, which explains the growth in Swedish GDP between the years 1980 and 2008. The second part of the purpose is to, by use of the developed model, analyze how globalization has previously affected and in the future may affect the economic growth in Sweden to the year 2050. The method of this study is divided in a theoretical and an empirical part. The theoretical element consists of a literature study in globalization and growth that results in a human capital augmented Solow model that includes factors of economic globalization. The empirical element of the thesis consists of collecting and working with statistical data as well as estimation and use of the model to create the different scenarios that is needed to fulfill the second part of the purpose. The conclusion of this thesis is that globalization is a long-run source for economic growth. The results of the study show that economic globalization has had large positive effects on the Swedish growth since 1980. During globalization Sweden has had an average annual growth rate of just over two percent while the corresponding figure for a scenario with no globalization is close to zero. The effects of globalization on the future growth are even larger. A simulation with continuing globalization shows a growth rate for year 2050 of four percent, which is three and a half percent units higher than for the alternative scenario. The results of the study also show that even a slower rate of globalization attains large positive effects on both the historical and the future growth.