Ce travail de thèse (CIFRE, Renault) porte sur la conception, le développement et la pré-industrialisation d'un nouveau type de moteur de haut-parleur sans fer utilisant des plasto-aimants, permettant à la fois de réduire très nettement la distorsion due au moteur, ainsi que d'alléger le haut-parleur grâce à une optimisation de la masse magnétique utile.Après un rappel sur le fonctionnement du haut-parleur, sa modélisation, les différentes non-linéarités qui lui sont propres, et plus particulièrement celles liées au moteur du haut-parleur, le manuscrit présente ensuite une nouvelle structure de moteur de haut-parleur tout aimant réalisée en plasto-aimant. Plusieurs mesures réalisées sur un prototype et sur le même haut-parleur équipé du moteur standard permettent de vérifier les attentes théoriques et de quantifier les avantages et les inconvénients de ce nouveau type de moteur. Ce prototype a été réalisé sur la base d'un haut-parleur automobile standard sur lequel le moteur a été changé. Le moteur a été réalisé par Paulstra/Hutchinson puis assemblé par Faital S.p.A., deux fournisseurs automobiles certifiés. Les méthodes utilisées pour réaliser ce prototype pourraient être directement dérivées pour une production en série. / This PhD work (CIFRE, Renault) deals with the conception, development and pre-industrialization of a new kind of ironless loudspeaker motor using bonded magnets, allowing to highly reduct the distortion due to the motor, as well as making the loudspeaker lighter thanks to an optimization of the useful magnetic mass.After reminding the general laws that describe the functioning of a loudspeaker, the different intrinsic non-linearities, and more particularly those directly linked to the loudspeaker motor, this thesis presents a new ironless structure made of bonded magnet that we developed during these three years. A complete theoretical study of this new structure, presenting the magnetic model and the design of the motor, is proposed and completed with several measurements realized on a prototype and on the standard loudspeaker in order to verify the theoretical expectations, with regard to harmonic and intermodulation distortion reduction, and quantify the advantages and disadvantages of this new kind of motor. This prototype was based on the design of a standard automotive loudspeaker on which the motor was replaced by a bonded magnet motor. The motor was fabricated by Paulstra/Hutchinson and then assembled on the loudspeaker by Faital S.p.A., both of whom are certified automotive suppliers. The methods used to realize this prototype could be directly derivated for mass production. This PhD work is used by the people in charge of the development of this technology with a view to a potential industrialization for mass market.

With a growing interest in technical specifications among consumers, there is a need for accessible measurement tools that enable individuals to evaluate the performance of their equipment, including common speakers and car audio systems, beyond what the manufacturer provides. However, the existing measurement systems are often geared towards professionals. This thesis aims to address this gap by designing and developing a user-friendly measurement tool that empowers individuals to easily measure and evaluate the performance of their devices. The work started with identifying the key technical specifications that users are interested in, and three parameters were selected for estimation: the maximum sound pressure level the system can provide, the corresponding multi-tone distortion and total harmonic distortion. Each parameter's measurement method varies, particularly in the choice of test stimuli and data processing. The methods in this thesis were determined after comparing existing standards for acoustical output-based measurement. Furthermore, some problems in terms of measurement capabilities and accuracy when implementing measurements within the defined application scenarios were also discussed. Ideally, the tool can finally provide users with detailed insights into chosen technical specifications, allowing them to know their audio systems better and make informed decisions. The automatic control of playback and recording as well as the processing afterwards was implemented in Python with the help of some existing packages. A graphic user interface based on PyQt was also developed to improve the manipulation of the measurement. Thus, the functionality that the tool is supposed to have is initially fulfilled, although its accuracy needs further verifying and improvement and the scope of the tool can be extended. / Med ett växande intresse för tekniska specifikationer bland konsumenter finns det ett behov av tillgängliga mätverktyg som gör det möjligt för privatpersoner att utvärdera prestandan hos sin utrustning, inklusive vanliga högtalare och bilstereosystem, utöver vad tillverkaren tillhandahåller. De befintliga mätsystemen är dock ofta inriktade på professionella användare. Denna avhandling syftar till att åtgärda denna brist genom att utforma och utveckla ett användarvänligt mätverktyg som gör det möjligt för privatpersoner att enkelt mäta och utvärdera prestandan hos sina enheter. Arbetet inleddes med att identifiera de viktigaste tekniska specifikationerna som användarna är intresserade av, och tre parametrar valdes ut för uppskattning: den maximala ljudtrycksnivå som systemet kan ge, motsvarande multitondistorsion och total harmonisk distorsion. Mätmetoden för varje parameter varierar, särskilt när det gäller valet av teststimuli och databehandling. Metoderna i denna avhandling fastställdes efter jämförelse av befintliga standarder för akustisk effektbaserad mätning. Dessutom diskuterades vissa problem när det gäller mätkapacitet och noggrannhet vid implementering av mätningar inom de definierade tillämpningsscenarierna. I bästa fall kan verktyget slutligen ge användarna detaljerade insikter i valda tekniska specifikationer, så att de kan lära känna sina ljudsystem bättre och fatta välgrundade beslut. Den automatiska styrningen av uppspelning och inspelning samt bearbetningen i efterhand implementerades i Python med hjälp av några befintliga paket. Ett grafiskt användargränssnitt baserat på PyQt utvecklades också för att förbättra hanteringen av mätningen. Den funktionalitet som verktyget är tänkt att ha är således initialt uppfylld, även om dess noggrannhet behöver verifieras och förbättras ytterligare och verktygets omfattning kan utökas.