Det finns en utvecklingsriktning inom sjöfartsbranschen mot autonoma fartyg. Hur stor andel av alla fartyg som kommer vara autonoma vet man inte i dagsläget. Utgångspunkten för studien var att det kommer bli en blandning mellan autonoma och bemannade fartyg ute till havs. Studien ville ta reda på hur aktiva sjöbefäl skulle förhålla sig om de möter ett autonomt fartyg med utgångspunkt från dagens sjövägsregler. Vidare skulle studien undersöka om respondenterna ansåg att reglerna måste anpassas för autonoma fartyg. En kvalitativ metod valdes och genomfördes med standardiserade frågor. Slutsatsen är att sjövägsreglerna är komplexa på grund av dess uppbyggnad. Det går att bryta mot bestämmelserna, men samtidigt är det möjligt att följa dem. Bakgrunden till respondenternas resonemang går att hitta i tidigare forskning där det finns ett samband mellan människa och maskin. Om människan har begränsad information om ett system desto lägre förtroende har människan för det systemet. Efter alla intervjuer kom det fram att respondenterna är för en ändring av sjövägsreglerna. Den regeländringen som var mest uppenbar, var en ändring av definitionerna på grund av att de vill ha information om att det fartyg det möter är autonomt. / There is a direction of development in the shipping industry towards autonomous vessels. How many autonomous vessels there will be at sea is currently unknown. The idea for the study was that it will be a mix between autonomous and manned vessels at sea. The study wanted to find out how active maritime officers would act if they met an autonomous vessel based on today’s regulations for preventing collisions at sea (Colregs). Furthermore, the study would investigate whether respondents felt that the rules had to be reformed for autonomous vessels. A qualitative method was selected and implemented with standardized questions. The conclusion was that the sea route rules are complex due to its structure. It is possible to violate the rules, but at the same time it is possible to follow them. The background to the respondent’s thoughts can be found in previous research where there is a connection between man and machine. If the person has limited information about a system, the less trust the person has for that system. After all the interviews were done it was revealed that the respondents agreed for a change in the Colregs. The most obvious rule change was a change in the definitions because they wanted information that the ship it encountered was autonomous.

To monitor and control maritime autonomous surface ships in a land­based remote operations centre leads to several advantages compared to today when a whole crew is needed on board. For example, less humans would be required to control the same amount of ships, less personnel would be required to live or stay on the ship for a longtime and risk being injured or die in accidents or storms. To facilitate and ease a remote operators work, a risk contour could be a valuable tool and utility. A risk contour is a visual tool on the user interface used by the remote operator and illustrates an area around the ship. When a risk contour collides with another objector another risk contour, a warning notifies the operator of a dangerous situation. In case the operator has multiple monitors, the warning informs the operator to focus on the concerned monitor and Maritime Autonomous Surface Ship (MASS). In this project, risk contours have been researched through a background study, literature study and a case study. In the case study the risk contours were tested in a simulation environment by experienced test persons in the field. The test data was analysed and the opinion of the testers were gathered through simulations and reviewed with questions. The data from the testing showed that the risk contour affected the tester by increasing their risk awareness by increasing distances to other objects or ships and made them act earlier in riskful situations. The feedback from the simulation and the interviews regarding the proposed risk contour was overwhelmingly positive. Understanding the risk contour and the changed risk contour in the different scenarios were highly rated on scales from the participants. The conclusions from the thesis were that wind and currents are the two most relevant factors when studying environmental factors affecting the position of a MASS. The conclusion about which mechanical system was the most relevant, and will affect the risk contour the most when the system has reduced function, was concluded to be the rudder. The study shows that the risk contour for the MASS should be directed towards the relative course over ground when affected by wind and currents. The study also shows that the risk contour should remain the same but be extended when the vesselis affected by reduced manoeuvring ability. Lastly, conclusions about the results from the case study, were that the risk contour both is useful and helpful for the participants. / Att övervaka marina autonoma ytfartyg i en landbaserad fjärroperationcentral och kontrollera dem medför många fördelar i stället för att som idag behöva en hel besättning ombord. Att ha en operatör som övervakar flera fartyg medför många fördelar. Till exempel skulle, färre antal personer krävas för att styra samma antal fartyg samt färre personal vara tvungna att bo på fartyget i långa perioder och riskera att skadas eller avlida i olyckor eller oväder. För att underlätta och stödja övervakning av autonoma ytfartyg kan en risk­-kontur vara ett verktyg och hjälpmedel. En risk-­kontur är ett visuellt verktyg för fjärroperatören och illustrerar ett område runt omkring skeppet. När en risk­kontur kolliderar med ett annat föremål eller en annan risk­kontur, varnas operatören. Om operatören har flera monitorer, ger varningen en indikation om vilken monitor som operatören bör fokusera på. I detta projekt har risk­-konturer undersökts genom en bakgrunds-­, en litteratur-och en fallstudie. Fallstudien bestod av intervjuer med ett antal experter som därutöver fick agera testpersoner i en simuleringsmiljö med risk-konturer. Datan ifråntestningen visade att risk­konturen påverkade testoperatören genom att öka deras riskmedvetenhet och öka avstånd till andra skepp samt agera tidigare i riskfyllda situationer. Feedbacken från simuleringen och den föreslagna formen på risk-­konturen var överväldigande positiv. Risk­-konturen var lätt att förstå och den förändrade risk-konturen i olika scenarier fick högt betyg från deltagarna. Slutsatserna blev att vind och strömmar är de två mest relevanta faktorer när man studerar miljöfaktorer som påverkar positionen för ett marint autonomt ytfartyg direkt. Slutsatsen om vilket mekaniskt system som är det mest relevanta och därför kommer att påverka risk­konturen mest när systemet har reducerad förmåga visade sig vara roder­systemet. Studien visar att risk­-konturen för fartyget bör vara i riktning med den relativa kursen över grund när fartyget påverkas av vind och strömmar. Dessutom visar studien att risk­-konturen ska förbli samma form men förlängas när fartyget påverkas av reducerad manövreringsförmåga. Slutligen var slutsatserna om resultaten från fallstudien att risk­konturen både är användbar och till hjälp för deltagarna.