Den här uppsatsen handlar om Haoma som religiös rusdryck. Inom den rådande forskningen, både nationellt och internationellt har riter och rus påverkan ägnats mycket uppmärksamhet, detta gäller även för Haomadrycken. Syftet med denna text är att ge en övergripande bild över vilken huvudingrediensen i Haomadrycken kan ha varit, baserat på tidigare forskning inom ämnet. Med detta inte sagt att jag försöker ge en heltäckande bild av forskningsfältet eftersom det är stort. I detta ligger även min avgränsning, jag har valt de forskningsverk och arbeten som är aktuella för att ringa in de olika forskningsgrenarna vad gäller just vilken huvudingrediensen kan ha varit i den ursprungliga Haomadrycken. Texten kommer även att behandla dagens Haomaritual och hur den utövas idag och dess föregångare. I valet att studera just Haomadrycken ligger även en avgränsning i att inte ge en heltäckande bild av forskningen runt personen Zoroaster. Även om så är fallet är det nödvändigt att ge en kortare överblick över personen och dennes betydelse. För detta ändamål har jag gjort ett urval och valt att använda några forskares arbeten om Zoroaster och den miljö han kom ifrån som en ingång till själva bruket av drycken Haoma. / Uppsatsen har skrivits inom ramen för masterprogrammet "Forntida religioner" som ges i samarbete mellan Högskolan i Gävle, Uppsala universitet och Högskolan Dalarna. Uppsatsen har senare publicerats i "Amirani", nr 21, 2009, http://www.caucasology.com/amirani.htm Uppsatsförfattaren har senare bytt efternamn till Söderlind-Jaramillo.

This thesis investigates leadership in Swedish business during the period of 1900-1950. The main aim is to explore the relationship between entrepreneurship and leadership and how the leader uses his social competence, both inside and outside the company, to enhance economic and organisational change. The study focuses on two main characters: Axel Ax:son Johnson (1876-1958), manager and owner of Johnsonkoncernen (The Johnson group), and J. Sigfrid Edström (1870-1964), professional manager of ASEA (today ABB). They represented Swedish capitalism in its golden years. The study uses archives previously never opened to researchers. To understand how and why leadership have changed during the 20th century, the theoretical framework is based on the concepts of entrepreneurship, paternalism, network and charisma. Leadership involves communication. The corporate leader in the early 20th century had to build networks both of stronger and looser types, each of these two types with a different aim, but with the ambition to care for the company’s best interest. Johnson and Edström used their personality to attain more power inside the company as well as to attract attention from the outside. This thesis shows that if the leaders took advantage of their social communication skills they could create new combinations, which could benefit their companies. Therefore, the leader had to bring out the best in his co-workers, in order to attract new ideas, competence and entrepreneurial skills around him. The leader did not only involve himself in networks with fellow industrialists, but also with Social Democrats and journalists. Johnson and Edström had to be leaders not only within the company but also in the surrounding society. They involved themselves in many other areas; in the local community and as opinion builders. The patriarchal strategies still proved fruitful during the period. Yet, modern strategies connected to large organizations and bureaucratic methods were also introduced. It was hard for the employees to accept these changes. If the companies would expand, the leader could attract admirers and followers who fully accepted the leadership and strategies. The leader had to become an entrepreneur with a will to encourage others.