Denna studie jämför debatterna om ett svenskt rusdrycksförbud inför folkomröstningen 1922 mellan riksdagens båda kamrar och tre dagstidningar: Dagens Nyheter, Svenska Dagbladet och Social-Demokraten. Valet av tidningar har gjorts med målet att få en ideologisk spridning, för en bättre jämförelse. Resultatet visar på flera olika typer av argument, och en viss skillnad, både mellan riksdagen och tidningarna, mellan riksdagens första och andra kammare, och mellan de olika tidningarna.

The purpose of the study was to investigate the work of the temperance board in Karlstad during the interwar period and the crisis years when the economic depression affected Sweden, specifically around the year 1930. The focus was on the years 1927–1932, aiming to demonstrate a change in temperance efforts in the city of Karlstad. The study is qualitative with quantitative elements, and data were collected in numerical form to present the statistical findings. The examination involved a careful review of the minutes of the Karlstad City Council found in the annual report of the temperance board. Content analysis was employed to process the material, and the study aimed to answer the following questions: How did public sobriety vary in Karlstad from 1927 to 1932, and to what extent did documented alcohol offenses occur among individuals under 25 during the study period? The source material was analyzed using Anthony Giddens' structuration theory, based on the perspective of change presented by Helena Eriksson in her thesis "Population, Society, and Change." In the analysis section of this study, it is evident how alcohol-related offenses changed, with a noticeable shift from 1927 to 1932, showing a clear decrease in the number of arrests for such offenses during these years. It is also observed that the number of cases processed by the temperance board significantly decreased in 1930, 1931, and 1932. This, in turn, contributed to a noticeable decrease in individuals under 25 years old being apprehended for drunkenness. / Studiens syfte var att undersöka nykterhetsnämndens arbete i Karlstad vid mellankrigstiden och krisåren då den ekonomiska depressionen drabbade Sverige. Närmare bestämt åren omkring 1930. Fokuset låg därför på åren 1927–1932, detta för att kunna påvisa att en förändring skett i nykterhetsarbetet i Karlstads stad. Studien är kvalitativ med kvantitativa inslag och därför samlades data in i numerisk form för att sedan presentera det statistiska som framkommit. Undersökningen bygger på att noggrant granska Karlstads stadsfullmäktiges protokoll som återfinns i nykterhetsnämndens årsredovisning. En innehållsanalys användes för att behandla materialet och de frågeställningar som studien skulle besvara var följande: Hur varierade folknykterheten i Karlstad 1927–1932 samt vilken omfattning hade den dokumenterade dryckenskapen bland individer under 25 år under undersökningsperioden? Källmaterialet har analyserats med hjälp Anthony Giddens struktureringsteori utifrån det förändringsperspektiv som presenterades av Helena Eriksson i hennes avhandling Befolkning, samhälle och förändring.   I analysdelen av denna studie framgår det hur fylleriförseelserna förändras och att en märkbar förändring skett från 1927 och fram till 1932 och att man tydligt kan se en minskning på antalet anhållna för fylleriförseelser mellan nämnda år. Man ser också att antalet ärenden som nykterhetsnämnden behandlat minskar avsevärt år 1930, 1931 och 1932. Detta bidrog i sin tur också till att en märkbar minskning skedde bland individer under 25 år anhållna för dryckenskap.

<p>Den här uppsatsen handlar om Haoma som religiös rusdryck. Inom den rådande forskningen, både nationellt och internationellt har riter och rus påverkan ägnats mycket uppmärksamhet, detta gäller även för Haomadrycken. Syftet med denna text är att ge en övergripande bild över vilken huvudingrediensen i Haomadrycken kan ha varit, baserat på tidigare forskning inom ämnet. Med detta inte sagt att jag försöker ge en heltäckande bild av forskningsfältet eftersom det är stort. I detta ligger även min avgränsning, jag har valt de forskningsverk och arbeten som är aktuella för att ringa in de olika forskningsgrenarna vad gäller just vilken huvudingrediensen kan ha varit i den ursprungliga Haomadrycken. Texten kommer även att behandla dagens Haomaritual och hur den utövas idag och dess föregångare. I valet att studera just Haomadrycken ligger även en avgränsning i att inte ge en heltäckande bild av forskningen runt personen Zoroaster. Även om så är fallet är det nödvändigt att ge en kortare överblick över personen och dennes betydelse. För detta ändamål har jag gjort ett urval och valt att använda några forskares arbeten om Zoroaster och den miljö han kom ifrån som en ingång till själva bruket av drycken Haoma.</p> / Uppsatsen har skrivits inom ramen för masterprogrammet "Forntida religioner" som ges i samarbete mellan Högskolan i Gävle, Uppsala universitet och Högskolan Dalarna. Uppsatsen har senare publicerats i "Amirani", nr 21, 2009, http://www.caucasology.com/amirani.htm Uppsatsförfattaren har senare bytt efternamn till Söderlind-Jaramillo.

Den här uppsatsen handlar om Haoma som religiös rusdryck. Inom den rådande forskningen, både nationellt och internationellt har riter och rus påverkan ägnats mycket uppmärksamhet, detta gäller även för Haomadrycken. Syftet med denna text är att ge en övergripande bild över vilken huvudingrediensen i Haomadrycken kan ha varit, baserat på tidigare forskning inom ämnet. Med detta inte sagt att jag försöker ge en heltäckande bild av forskningsfältet eftersom det är stort. I detta ligger även min avgränsning, jag har valt de forskningsverk och arbeten som är aktuella för att ringa in de olika forskningsgrenarna vad gäller just vilken huvudingrediensen kan ha varit i den ursprungliga Haomadrycken. Texten kommer även att behandla dagens Haomaritual och hur den utövas idag och dess föregångare. I valet att studera just Haomadrycken ligger även en avgränsning i att inte ge en heltäckande bild av forskningen runt personen Zoroaster. Även om så är fallet är det nödvändigt att ge en kortare överblick över personen och dennes betydelse. För detta ändamål har jag gjort ett urval och valt att använda några forskares arbeten om Zoroaster och den miljö han kom ifrån som en ingång till själva bruket av drycken Haoma. / Uppsatsen har skrivits inom ramen för masterprogrammet "Forntida religioner" som ges i samarbete mellan Högskolan i Gävle, Uppsala universitet och Högskolan Dalarna. Uppsatsen har senare publicerats i "Amirani", nr 21, 2009, http://www.caucasology.com/amirani.htm Uppsatsförfattaren har senare bytt efternamn till Söderlind-Jaramillo.