Syftet med studien har varit att studera om de politiska partierna i kommunfullmäktige Halmstad är avideologiserade genom att studera vad respektive parti anser vara orsak till ungdomsbrottsligheten samt hur de ser på lösning till ungdomsbrottsligheten. Studien utgår ifrån tre olika perspektiv; det individorienterade, det samhällsorienterade och det samhälls- och individorienterade perspektivet. Vidare har syftet varit att studera var Sverigedemokraterna står i relation till de övriga partierna i det valda politikområdet. I studien användes en kvalitativ metod som utgjordes av samtals intervjuer med en representant från respektive parti med kunskap och kompetens inom det valda ämnesområdet, ungdomsbrottslighet. Intervjuerna avsågs ge en fördjupad kunskap om vad respektive parti anser vara orsak till ungdomsbrottslighet samt vad de fokuserar på för att förebygga ungdomsbrottsligheten i framtiden. Vidare utgjordes studiens karaktär av en idéanalys för att kunna studera de politiska perspektiven inspirerade av ideologier samt aktörernas position i förhållande till de utvalda perspektiven. Resultatet i studien visade att partierna inom politikområdet ungdomsbrottslighet inte är avideologiserade fullt ut. Däremot visar resultatet att vi idag har en blockpolitik i kommunfullmäktige Halmstad där partierna inom blocken är i hög grad homogena och där skillnaderna mellan partierna är relativt små. Sverigedemokraterna skiljer sig i hög grad från vänsterblocket, de står betydligt närmare högerblocket utifrån deras syn på ungdomsbrottsligheten.

Syftet med föreliggande undersökning är att utröna huruvida det skett en förskjutning av den ideologiska hegemonins ramar skönjbar i slutdebatterna inför riksdagsvalen 1976, 1982, 1991 samt 1994. Vidare sätts denna eventuella förskjutningen i relation till de ekonomiska kriser som Sverige genomled under 1970-talet och det tidiga 1990-talet. För att utröna skiftningar i den ideologiska hegemonin analyseras partiledarnas framträdande mot bakgrund av Ljunggrens definition av vad som utgör en ideologi. Jag fann att det skett en förändring i vad som ryms inom den ideologiska hegemonins ramar. Vikten av att framstå som regeringsdugliga har ökat och debatterna har även i viss mån avideologiserats. Vidare kan man även notera en inte obetydlig ideologisk förskjutning åt höger. Det är troligt att de ekonomiska kriserna under 1970- och 1990-talet inverkade på denna förskjutning av den ideologiska hegemonin.