Den här uppsatsens syfte är att undersöka hur kunskap rör sig till, inom och från ett universitetsnära avknoppningsbolag utifrån frågeställningen: vilka faktorer påverkar flödet av kunskap mellan universitet och avknoppningsbolag? Denna övergripande frågeställning besvaras därefter utifrån tre delfrågor: vilken funktion har patentering och publicering i vetenskapliga tidskrifter i flödet av kunskap mellan universitet ochavknoppningsbolag?; vilken funktion har tyst kunskap i samarbetet mellanavknoppningsbolag och universitet?; och vilken påverkan har immateriella tillgångar (såsom rykte, legitimitet och trovärdighet) på hur kunskap rör sig i samarbetet mellan avknoppningsbolag, universitet och industri? Studien utgörs av en fallstudie av FoU-bolaget SweTree Technologies AB och dess samarbete med investeringsbolaget och forskarkollektivet Woodheads AB. Frågeställningarna besvaras utifrån åtta semistrukturerade intervjuer med Woodheadsforskare, en immaterialrättsjurist och personer med tidigare involvering i SweTree Technologies AB. Analysen centreras kring följande teman: samarbetet Woodheads/SweTree; den dubbelriktade pilen; immateriella tillgångar samt avgränsningen mellan forskning och kommersialisering. Avslutningsvis kan vi konstatera att immateriella tillgångar upprätthåller samarbetet och ger alla aktörer tillgång till nödvändigtyst kunskap genom exempelvis rekrytering. Den tysta kunskapen spelar därefter en väsentlig roll i att bedriva en effektiv verksamhet inom både forskning och kommersialisering. Patentering är likaså nödvändigt för att kunskap ska nå fram till näringslivet. Slutligen är publicering ett medel som styrker bolagens trovärdighet och legitimitet. Vi upptäckte därutöver en dualitet i forskarnas förhållningssätt till å ena sidan privat och offentlig kunskap som berör forskningens meritsystem där publicering är meriterande medan patentering inte ärdet. Å andra sidan upptäcktes en gränsdragning mellan forskning och kommersialisering som i själva verket överlappar men av forskarna hålls åtskilda av politiska skäl liksom egentrovärdighet.