Bakgrund och problem: Alla börsnoterade företag är, sedan år 2005, tvungna att följa IFRS/IASB riktlinjer för att sammanställa en årsredovisning. IFRS är ett regelverk som tillämpas i alla länder inom Europeiska Unionen. I dessa förpliktelser och riktlinjer finns det kryphål som ger företagen möjlighet till subjektiva bedömningar. De subjektiva bedömningarna ger företagen möjligheten att manipulera redovisningen, detta kallas för Earnings management. I samband med övergången till IFRS medförde det förändringar i hur företagen redovisade. En av förändringarna var att den årliga avskrivningen av goodwill inte längre skulle skrivas av, utan varje år skall företagen göra en prövning om det föreligger ett nedskrivningsbehov av goodwill. Prövningen ger företaget möjlighet att lägga in sina subjektiva bedömningar utifrån eget intresse och därmed kunna manipulera redovisningen. Ett annat sätt att manipulera redovisningen är att redovisa högre avsättningar då företagen förväntar sig ett sämre resultat, för att på så vis inte ha lika stora avsättningar åren därpå och därmed kunna redovisa ett bättre resultat nästkommande år. Studien kommer att undersöka ifall stora nedskrivningar och avsättningar förekommer i samband med att en ny VD träder fram. Syfte: Syftet med denna studie är att undersöka och analysera om Big Bath Accounting förekommer i företag registrerade på Nasdaq OMX Stockholm och Nasdaq OMX Helsinki. Studien fokuserar på att undersöka huruvida det råder ett samband mellan stora engångskostnader och VD-byten samt om det förekommer några skillnader mellan Sverige och Finland. Avgränsningar: Studien avgränsar sig till samtliga företag som är registrerade på Stockholmsbörsen och Helsinkibörsen Large Cap mellan åren 2005-2011. Metod: Undersökningsmetoden som har tillämpats för denna studie har en kvantitativ ansats och har använts sig av sekundär data i form av årsredovisningar. Studiens datainsamling sker med hjälp av tillgänglig information som redan finns elektroniskt på företagens hemsidor. Dessutom har en deduktiv undersökningsansats tillämpats, då studien utgår ifrån teorier som har formats till hypoteser som skall jämföras med data för att kunna komma fram till en slutsats. Ett t-test kommer att användas i studien för att testa hypoteserna som påstår att det finns ett samband mellan VD-byten och nedskrivningar av goodwill och avsättningar till långfristiga skulder. Resultat och slutsatser: T-testet visade att det inte råder ett statistiskt samband mellan VD-byten och nedskrivning av goodwill och avsättningar till långfristiga skulder. Då man bortser från t-testet och tittar närmare på vissa företag kan man se att det förekommer större engångskostnader vid VD-byten än år utan VD-byten, eftersom detta endast förekommer i vissa fall kan man inte dra en generell slutsats i frågan. Förslag till fortsatt forskning: Eftersom den insamlade datan visade på vissa likheter mellan Sverige och Finland, båda länderna hade flest VD-byten år 2011 och högst KEK år 2007, skulle det vara intressant att studera om detta är en slump eller om det föreligger något intressant samband. Vidare kan man studera huruvida dessa likheter förekommer mellan alla nordiska länder. Stora nedskrivningar och avsättningar inträffade inte endast vid ett VD-byte utan i vissa fall förekom de även 1-2 år efter att ett VD-byte skett. Vi anser därför att det skulle vara intressant att föra vidare förslaget om att inte endast kolla på året då ett VD-byte skett utan under en längre period.