UNPROFOR, den FN-ledda fredsbevarande insatsen i forna Jugoslavien, kan i dag sessom ineffektiv och oändamålsenligt utformad, eller till och med misslyckad, på grundav byråkratiska problem och en ovilja att frångå klassiskt fredsbevarande, vilketförutsätter existerande fred att bevara. Den nordiska insatsstyrkan Nordbat 2, beståendefrämst av svenska förband, och framför allt dess första rotation BA 01, kan i dettasammanhang ses som en anomali. Dess förste chef, Ulf Henricsson, klargjorde genomdoktrinär tillämpning av uppdragsstyrning och kontroversiella tolkningar avinsatsreglerna för konfliktens parter, att Nordbat 2 inte skulle kunna dikteras regler påsamma vis som många andra delar av UNPROFOR. Genom en tolkning av Bourdieusfältteori gjord av Håkan Gunneriusson, ämnad för militära operationer, kartläggs idenna studie Nordbat 2:s ansvarsområde, Tuzlaområdet, under bataljonens förstarotations tid i Bosnien, för att kunna analysera den påverkan Henricsson och BA 01hade på fältet och dess regler. Genom kvalitativ analys av Henricssons memoar samtsärskilda bataljonsdokument och ICTY-protokoll finner denna studie att Henricsson, itillfredsställande enlighet med Gunneriussons checklista, lyckades identifiera fältetsregler, illusio, och i vissa fall lyckades få parterna att överge våldsamma medel medhjälp av morot och piska. När detta av olika skäl var en omöjlighet klargjordeHenricssons personliga inbladning och bataljonens subkultur, att Nordbat 2 måste taspå allvar, och bataljonen lyckades genom okonventionella och aggressiva metoderupptäcka massakern i Stupni Do. / The UNPROFOR mission in Bosnia is often seen as problem ridden, if not ill-fated,and the limited success the international mission did see, came mostly after thehandover to IFOR and NATO in 1995. The Nordic battalion Nordbat 2, primarilyconsisting of Swedish units, and particularly its first rotation BA 01, can be seen as ananomaly; this battalion was characterised by its application of mission command. It canreasonably be stated that its first commanding officer, Ulf Henricsson, madecontroversial interpretations of the Rules of Engagement, and frequently emphasised tothe parties to the conflict that Nordbat 2 would not be bureaucratically bullied like manyother UN-units. This study maps out the Area of Responsibility of Nordbat 2, Tuzla,through Bordieuan field theory, and uses an iteration of the same theory developed byHåkan Gunneriusson for use in international military missions to analyse the effects ofHenricsson’s actions, and those of BA 01 as a whole, in respect to the field and its rules.Through qualitative analysis of Henricssons memoir, certain battalion documents andICTY protocols, the study finds that Henricsson, in satisfactory accordance with thechecklist put forward by Gunneriusson, identified the rules, illusio, of the field andincentivised the parties to the conflict to, in certain cases, abandon violent methods formore benign ones through a carrot and stick approach. When this, for different reasons,was impossible, Henricsson’s direct involvement and the subculture of the battalionmade clear that Nordbat 2 was not to be taken lightly and managed to uncover themassacre in Stupni Do through aggressive and unconventional means.