<p>Syfte och frågeställningar</p><p>Mitt syfte är att kartlägga knyttebarns föräldrars bakgrund inom friluftsliv och att se om intresset för friluftsliv förs över från generation till generation (går i arv).</p><p>Jag vill veta mer om vilka förväntningar föräldrar har på sina barns deltagande i Friluftsfrämjandets barnverksamheter och se om dessa förväntningar stämmer överens med den forskning som visar hur friluftsliv och naturvistelse påverkar barn.</p><p>Frågeställningar:</p><p>● Vilken friluftslivsbakgrund har föräldrarna till barn i Knytt?</p><p>● Överförs friluftslivsintresse från generation till generation?</p><p>● Vilka förväntningar har föräldrar på skogsknytteverksamheten?</p><p>Metod</p><p>Jag valde att göra en kvalitativ undersökning via enkät. Sammanlagt var det 20 familjer som deltog i min undersökning. Enkäten riktade sig till föräldrarna i två knyttegrupper</p><p>Resultat</p><p>Undersökning visar att alla medverkande med barn i knytt har ett intresse för friluftsliv. De flesta av de medverkande kommer från hem där intresse för friluftsliv fanns och de hade börjat utöva friluftsliv i tidig ålder. De medverkande tror att föräldrar har den största betydelsen för barns framtida friluftslivsintresse.</p><p>Det som flest föräldrar förväntar sig av Friluftsfrämjandets barnverksamhet, Skogsknyttarna, är att barnen ska få naturupplevelse och en förståelse för hur naturen fungerar.</p><p>Slutsats</p><p>Intresset överförs från generation till generation. Min hypotes om att Mulleandan går i arv har verifierats! Det som forskning visar om friluftslivets påverkan på barn och det som t ex organisationer som Friluftsfrämjandet framhåller som viktiga delar, inte alltid är det som föräldrar till knyttebarn främst förväntar sig.</p> / Lärarprogrammet 1994-1997

<p>Syfte och frågeställningar</p><p>Syftet med studien är att undersöka sambandet mellan motorisk utveckling och inlärning hos barn i skolår 2 ur ett kvantitativt och kvalitativt perspektiv.</p><p>• Vad finns det för samband mellan motoriska svårigheter och inlärning?</p><p>• Vad finns det för samband mellan motoriskt välutvecklade barn och inlärnings- förmåga?</p><p>• Vad finns det för koppling mellan barns motoriska färdighet, självförtroende och inlärning?</p><p>Metod</p><p>I studien deltog 34 elever, uppdelade på två skolklasser i skolår 2. Barnen genomförde en motorikbana, baserad på motoriska baskunskaper, där de observerades och deras resultat noterades. Detta tillsammans med barnens läsutvecklingsresultat, sammanställdes och bearbetades i Excel och SPSS, signifikansnivån sattes till p<0,05. Dessutom genomfördes intervjuer med två lärare. Intervjuerna sammanställdes och tolkades med hjälp av teori och forskning.</p><p>Resultat</p><p>Utifrån motoriktest och läsutvecklingsschema kan inte något samband mellan motorik och inlärning ses. Den kvalitativa delen av undersökningen visade att de intervjuade lärarna tror att det finns ett samband både indirekt psykologiskt och direkt fysiologiskt. Det indirekta sambandet innefattar självförtroendets betydelse.</p><p>Slutsats</p><p>Trots den kvantitativa studiens resultat menar vi att det finns ett samband mellan motorik och inlärning. Detta får stöd av den tidigare forskningen samt vår kvalitativa undersökning. Fysisk aktivitet, alltså god motorik, leder till förbättrat självförtroende, vilket i sin tur underlättar inlärningen och kan även ge gott självförtroende.</p>

<p>Aim & Questions at issue</p><p>The aim of our study is to study how special teachers/special educationalists in schools of Stockholm look at the phenomenon ADHD/DAMP. We have looked into their view on the diagnose, compared to the two different kinds of research visions about the diagnosis who are known in Sweden today. How do the special teacher/special educationalist work with the diagnosed children?</p><p>This is our questions at issue:</p><p>• Is there any optimal learning situation for children with ADHD/DAMP?</p><p>• Is there something that distinguish all children with ADHD/DAMP?</p><p>• What is positive and negative about giving the diagnose ADHD/DAMP to children?</p><p>• Is there any external factors that influence that there is so many more children today who has been given a diagnose?</p><p>• How does special teachers/special educationalists look on amfetamin-treatment?</p><p>Method</p><p>We have done qualitative interviews with special teachers/special educationalists in the city area of Stockholm. These have been worked up one by one and then been compared and evaluated together.</p><p>Result</p><p>All special teachers/special educationalists mentioned that when you educate children with ADHD/DAMP, a structured life underlies the possibility for the children to provide knowledge. It’s also of importance to vary the way of working to make the children concentrate and keep their interest. If there is any general optimal learning solution for children with ADHD/DAMP is hard to say at the time when the answer we have been given are prominent distinguish. The same ambiguity was the question of characteristic among these children but most of the special teachers/special educationalists considered “ants in their pants” as a common factor. All special teachers/special educationalists were uninterested of the diagnoses it self. They considered all children with special needs should be given some kind of help. Most of them didn’t mention any positive things about a diagnose from the children’s point of view but from the schools perspective a diagnose can lead to bigger resources compared to a children without a diagnose. The stress in society affects the number of diagnosed children. The special teachers/special educationalists had a positive thought about treatment with amphetamine if it is combined with other methods.</p><p>Conclusion</p><p>The different kinds of answers we have got in our study shows that there is no common direction between the special teacher/special educationalist pertain the subject ADHD/DAMP.</p> / <p>Syfte & Frågeställningar</p><p>Syftet med vår studie har varit att studera hur speciallärare/specialpedagoger i Stockholmsskolor ser på fenomenet ADHD/DAMP. Vi har jämfört deras syn på diagnostisering med de forskarläger som finns i Sverige idag. Nedan följer de frågeställningar vi har valt att inrikta oss mot.</p><p>• Hur arbetar speciallärare/specialpedagoger med elever som fått diagnosen ADHD/DAMP?</p><p>• Finns det någon optimal inlärningssituation för barn med diagnosen ADHD/DAMP?</p><p>• Finns det något som kännetecknar barn med diagnosen ADHD/DAMP?</p><p>• Vad är positivt respektive negativt med att barn får diagnosen ADHD/DAMP?</p><p>• Finns det yttre faktorer som kan påverka att det i dagens samhälle är så många barn som får diagnosen ADHD/DAMP?</p><p>• Hur ser speciallärare/specialpedagoger på amfetaminbehandling?</p><p>Metod</p><p>Vi har valt att göra kvalitativa intervjuer med speciallärare/specialpedagoger i Storstockholmsområdet. Intervjuerna har bearbetats var och en för sig och därefter jämförts i syfte att urskilja sam- och/eller särsyn på fenomenet ADHD/DAMP.</p><p>Resultat</p><p>Alla de intervjuade speciallärarna/specialpedagogerna nämnde att när man undervisar barn med ADHD/DAMP så är en strukturerad tillvaro grunden för att barnen ska kunna tillgodose sig kunskap. Viktigt är även ett variationsrikt arbetssätt för att barnen ska kunna koncentrera sig och behålla intresset. Om det finns någon generell optimal inlärningssituation för barn med ADHD/DAMP är svårt att säga eftersom de svar vi fått skiljer sig markant åt. Samma tvetydighet var det kring frågan om kännetecknande egenskaper hos dessa barn. De flesta speciallärare/specialpedagoger ansåg ändå att en igenkännande faktor var att de hade ”myror i rumpan”. Samtliga speciallärare/specialpedagoger var ointresserade av själva diagnosen. De menade att alla barn med behov av stöd i någon form ska få hjälp. Överlag nämndes inte några positiva sidor med att ha eller att ställa en diagnos ur barnets synvinkel, men ur skolans perspektiv kan en diagnos leda till att större resurser tilldelas. Många menar att den stress som finns i samhället idag påverkar antalet diagnostiserade barn. Speciallärarna/specialpedagogerna var överens om att amfetaminbehandling till barn med svåra koncentrationssvårigheter är positiv om den kombineras med andra metoder.</p><p>Slutsats</p><p>De olikartade svaren som vi fått i vår studie visar att det inte finns någon gemensam riktning bland de intervjuade speciallärarna/specialpedagogerna gällande bemötandet av barn med ADHD/DAMP.</p>

Syftet med denna uppsats är att belysa hur värdegrundsarbetet bedrivs i grundskolans lägre år. Vidare vill vi se hur värdegrund tolkas på olika skolor och om det finns någon samverkan mellan skolorna i kommunen. I denna studie gör vi en historisk tillbaka blick på skolans uppdrag. Vi har fördjupat vår kunskap om skolors tolkning samt arbete med värdegrund genom att vi har tagit del av litteratur som berör dessa ämnen. Vi har använt oss av Skolverkets rapporter, tidigare forskning samt relevant litteratur om tolkning och praktisk tillämpning med värdegrundsfrågor. Studien tar även upp pedagogers etiska medvetenhet. Denna studie har genomförts med hjälp av kvalitativa intervjuer som innebär att få så uttömmande svar som möjligt av informanterna. Det innebär även att man använder sig av förutbestämda frågeområden men med varierande frågor. I resultat/analys avsnittet presenterar vi de riktlinjer som barn- och utbildningschefen givit skolorna inför arbetet med värdegrund. Vidare visar vi hur skolor tolkar och arbetar med värdegrund. Vi har kommit fram till att det är viktigt att pedagoger, elever och föräldrar har kontinuerliga diskussioner om värdegrund. Detta för att värdegrund skall få en innebörd och inte bara bli ett innehållslöst begrepp. Vidare vill vi framhäva hur viktigt det är att värdegrundsarbetet genomsyrar hela verksamheten.

Syfte och frågeställningar Mitt syfte är att kartlägga knyttebarns föräldrars bakgrund inom friluftsliv och att se om intresset för friluftsliv förs över från generation till generation (går i arv). Jag vill veta mer om vilka förväntningar föräldrar har på sina barns deltagande i Friluftsfrämjandets barnverksamheter och se om dessa förväntningar stämmer överens med den forskning som visar hur friluftsliv och naturvistelse påverkar barn. Frågeställningar: ● Vilken friluftslivsbakgrund har föräldrarna till barn i Knytt? ● Överförs friluftslivsintresse från generation till generation? ● Vilka förväntningar har föräldrar på skogsknytteverksamheten? Metod Jag valde att göra en kvalitativ undersökning via enkät. Sammanlagt var det 20 familjer som deltog i min undersökning. Enkäten riktade sig till föräldrarna i två knyttegrupper Resultat Undersökning visar att alla medverkande med barn i knytt har ett intresse för friluftsliv. De flesta av de medverkande kommer från hem där intresse för friluftsliv fanns och de hade börjat utöva friluftsliv i tidig ålder. De medverkande tror att föräldrar har den största betydelsen för barns framtida friluftslivsintresse. Det som flest föräldrar förväntar sig av Friluftsfrämjandets barnverksamhet, Skogsknyttarna, är att barnen ska få naturupplevelse och en förståelse för hur naturen fungerar. Slutsats Intresset överförs från generation till generation. Min hypotes om att Mulleandan går i arv har verifierats! Det som forskning visar om friluftslivets påverkan på barn och det som t ex organisationer som Friluftsfrämjandet framhåller som viktiga delar, inte alltid är det som föräldrar till knyttebarn främst förväntar sig. / Lärarprogrammet 1994-1997

This essay is about children in grief. This subject is very wide, therefore I have chosen to focus on childrens questions in relation to losing someone close to them. I got the idée for this study in 2004 when the tsunami hit south Asia. The result in this study reflects three different pedagogues experiences about how they have experienced childrens questions when they have lost a person near to them. During this study I have reached the knowledge that as an adult you should answer childrens questions straight and honestly. It is important that children get information about what has happened, they must get a chance to participate. It is difficult for grownups to talk about death with children, which is something we have to learn, this because we have to make it easier for children to deal with grief. Not all children ask questions, therefore adults have to encourage the children to talk about and ask questions about the situation. School has a great meaning for children in grief, therefore it is important that pedagogues understand the situation and contribute to facilitate the school situation for the pupil.

Syfte och frågeställningar Syftet med studien är att undersöka sambandet mellan motorisk utveckling och inlärning hos barn i skolår 2 ur ett kvantitativt och kvalitativt perspektiv. • Vad finns det för samband mellan motoriska svårigheter och inlärning? • Vad finns det för samband mellan motoriskt välutvecklade barn och inlärnings- förmåga? • Vad finns det för koppling mellan barns motoriska färdighet, självförtroende och inlärning? Metod I studien deltog 34 elever, uppdelade på två skolklasser i skolår 2. Barnen genomförde en motorikbana, baserad på motoriska baskunskaper, där de observerades och deras resultat noterades. Detta tillsammans med barnens läsutvecklingsresultat, sammanställdes och bearbetades i Excel och SPSS, signifikansnivån sattes till p&lt;0,05. Dessutom genomfördes intervjuer med två lärare. Intervjuerna sammanställdes och tolkades med hjälp av teori och forskning. Resultat Utifrån motoriktest och läsutvecklingsschema kan inte något samband mellan motorik och inlärning ses. Den kvalitativa delen av undersökningen visade att de intervjuade lärarna tror att det finns ett samband både indirekt psykologiskt och direkt fysiologiskt. Det indirekta sambandet innefattar självförtroendets betydelse. Slutsats Trots den kvantitativa studiens resultat menar vi att det finns ett samband mellan motorik och inlärning. Detta får stöd av den tidigare forskningen samt vår kvalitativa undersökning. Fysisk aktivitet, alltså god motorik, leder till förbättrat självförtroende, vilket i sin tur underlättar inlärningen och kan även ge gott självförtroende.

Aim &amp; Questions at issue The aim of our study is to study how special teachers/special educationalists in schools of Stockholm look at the phenomenon ADHD/DAMP. We have looked into their view on the diagnose, compared to the two different kinds of research visions about the diagnosis who are known in Sweden today. How do the special teacher/special educationalist work with the diagnosed children? This is our questions at issue: • Is there any optimal learning situation for children with ADHD/DAMP? • Is there something that distinguish all children with ADHD/DAMP? • What is positive and negative about giving the diagnose ADHD/DAMP to children? • Is there any external factors that influence that there is so many more children today who has been given a diagnose? • How does special teachers/special educationalists look on amfetamin-treatment? Method We have done qualitative interviews with special teachers/special educationalists in the city area of Stockholm. These have been worked up one by one and then been compared and evaluated together. Result All special teachers/special educationalists mentioned that when you educate children with ADHD/DAMP, a structured life underlies the possibility for the children to provide knowledge. It’s also of importance to vary the way of working to make the children concentrate and keep their interest. If there is any general optimal learning solution for children with ADHD/DAMP is hard to say at the time when the answer we have been given are prominent distinguish. The same ambiguity was the question of characteristic among these children but most of the special teachers/special educationalists considered “ants in their pants” as a common factor. All special teachers/special educationalists were uninterested of the diagnoses it self. They considered all children with special needs should be given some kind of help. Most of them didn’t mention any positive things about a diagnose from the children’s point of view but from the schools perspective a diagnose can lead to bigger resources compared to a children without a diagnose. The stress in society affects the number of diagnosed children. The special teachers/special educationalists had a positive thought about treatment with amphetamine if it is combined with other methods. Conclusion The different kinds of answers we have got in our study shows that there is no common direction between the special teacher/special educationalist pertain the subject ADHD/DAMP. / Syfte &amp; Frågeställningar Syftet med vår studie har varit att studera hur speciallärare/specialpedagoger i Stockholmsskolor ser på fenomenet ADHD/DAMP. Vi har jämfört deras syn på diagnostisering med de forskarläger som finns i Sverige idag. Nedan följer de frågeställningar vi har valt att inrikta oss mot. • Hur arbetar speciallärare/specialpedagoger med elever som fått diagnosen ADHD/DAMP? • Finns det någon optimal inlärningssituation för barn med diagnosen ADHD/DAMP? • Finns det något som kännetecknar barn med diagnosen ADHD/DAMP? • Vad är positivt respektive negativt med att barn får diagnosen ADHD/DAMP? • Finns det yttre faktorer som kan påverka att det i dagens samhälle är så många barn som får diagnosen ADHD/DAMP? • Hur ser speciallärare/specialpedagoger på amfetaminbehandling? Metod Vi har valt att göra kvalitativa intervjuer med speciallärare/specialpedagoger i Storstockholmsområdet. Intervjuerna har bearbetats var och en för sig och därefter jämförts i syfte att urskilja sam- och/eller särsyn på fenomenet ADHD/DAMP. Resultat Alla de intervjuade speciallärarna/specialpedagogerna nämnde att när man undervisar barn med ADHD/DAMP så är en strukturerad tillvaro grunden för att barnen ska kunna tillgodose sig kunskap. Viktigt är även ett variationsrikt arbetssätt för att barnen ska kunna koncentrera sig och behålla intresset. Om det finns någon generell optimal inlärningssituation för barn med ADHD/DAMP är svårt att säga eftersom de svar vi fått skiljer sig markant åt. Samma tvetydighet var det kring frågan om kännetecknande egenskaper hos dessa barn. De flesta speciallärare/specialpedagoger ansåg ändå att en igenkännande faktor var att de hade ”myror i rumpan”. Samtliga speciallärare/specialpedagoger var ointresserade av själva diagnosen. De menade att alla barn med behov av stöd i någon form ska få hjälp. Överlag nämndes inte några positiva sidor med att ha eller att ställa en diagnos ur barnets synvinkel, men ur skolans perspektiv kan en diagnos leda till att större resurser tilldelas. Många menar att den stress som finns i samhället idag påverkar antalet diagnostiserade barn. Speciallärarna/specialpedagogerna var överens om att amfetaminbehandling till barn med svåra koncentrationssvårigheter är positiv om den kombineras med andra metoder. Slutsats De olikartade svaren som vi fått i vår studie visar att det inte finns någon gemensam riktning bland de intervjuade speciallärarna/specialpedagogerna gällande bemötandet av barn med ADHD/DAMP.

Resultatet visar att i språket som används kan utläsas många starkt nedvärderande och negativt laddade ord kring TV: n. Ordet våld nämns genomgående ensamt eller sammansatt, t ex underhållningsvåld, extremvåld, TV-våld, fiktionsvåld eller ungdomsvåld. Barn anses t ex bli fördummade, avtrubbade och skadade av TV, särskilt i artiklar från 70-80-talet, men även senare. TV: n får synonymerna TV-rutan, burken, TV-skärmen, bildrutan, rutan, kulturens dödgrävare, kulturens påstådda banerförare samt gödningsmedel för soffliggare. Resultaten visar även att en övervägande majoritet av artiklarna kan räknas som nyheter. De flesta är rapporter kring forskningsresultat som kommenteras av diverse yrkeskategorier och som publiceras på kultursidorna. Det publiceras även en del ledare/debatter i ämnet, även där med t ex läkare och medieforskare som skribenter. Studien visar att DN och SvD har publicerat ungefär lika många artiklar i ämnet sammanlagt under årens lopp. När intresset för ämnet verkar öka, skriver också båda tidningarna om det. De teman som genomgående tas upp i samband med barns TV-tittande är vilka effekter mycket TV-tittande får för barn och ungdomar. Skadliga konsekvenser som aggressivitet, koncentrationssvårigheter, passivitet och under senare år fetma nämns ofta. Våldsperspektivet tas upp genomgående genom åren, dock har hälsoperspektivet fått ett rejält uppsving de senaste tre åren där TV beskrivs vara boven i fetmadramat. Artiklar från 90-talet och framåt drar ofta paralleller med datoranvändningen bland barn, men även TV-spel, medan det på 80-talet fokuserades på videon.

Examensarbetets syfte är att undersöka hur man kan upptäcka barn som befinner sig i kris och hur man kan hjälpa barnen. En kris kan innebära mycket, från brist i omsorg till misshandel och övergrepp och så vidare. Mitt syfte är också att undersöka hur samarbetet mellan förskolan och socialtjänsten fungerar. För att undersöka hur man kan upptäcka och hjälpa barn i kris och hur samarbetet mellan förskolan och socialtjänsten fungerar har jag intervjuat förskollärare och socionomer. Jag har läst litteratur om ämnet för att fördjupa mig i det och för att lättare kunna förstå resultatet. Resultatet visar att många barn som befinner sig i kris ofta visar hur de känner sig på ett eller annat sätt, som förskollärare ska man observera barn extra mycket om barnets personlighet plötsligt förändras. Studien visar att det vi förskollärare och andra som jobbar med barn kan göra är att lyssna på barnen och acceptera det de säger. Det är viktigt att alltid anmäla till socialtjänsten vid minsta misstanke om ett barn far illa. Samarbetet mellan socialtjänsten och förskolan verkar variera beroende på vem som är handläggare på socialtjänsten. Socialtjänsten har medel som kan hjälpa barn i kris och det är därför viktigt att man vet vilka medel som finns att få för att kunna utnyttja resurserna på bästa sätt.