Bakgrund och problem 1999 utfärdade BFN (bokföringsnämnden) en anvisning rörande redovisning av helägt dotterbolag, BFNAR 1999:1. Debatten kring detta område har pågått sedan mitten på femtiotalet, då olika uppfattningar om hur fusioner ska redovisas har varit ständigt närvarande. Eftersom olika uppfattningar finns, är inte alla nöjda med BFN’s lösning som en generell anvisning för redovisning av fusion av helägt dotterbolag. Nu (2005) har anvisningen blivit praktiserad under snart 5 år. Betraktande de potentiella problem som är relaterade till BFN’s anvisning, är det av intresse att utvärdera anvis-ningen i dess praktiska användning. Syfte Syftet med denna uppsats är att utvärdera och därmed finna problem med BFNAR 1999:1 i dess praktiska användning. Method En enkät sändes till 51 revisorer arbetandes på olika kontor inom fyra stora revisionsbyråer. Enkäten var kvantitativ med utrymme för kommentarer. Frågorna i enkäten, som bygger på eventuella problem vilka är påvisade genom en fördjupningsstudie, söker nå revisorernas åsikter på området, samt hur anvisningen följs. Slutsats Enligt åsikterna hos dem som praktiskt använder BFNAR 1999:1, tyder det på att anvisningen följer det rättsväsende som det påverkas av. Generellt så följs BFNAR 1999:1 av dess användare, och det ser ut som att anvisningen redan har skapat praxis i fråga om redovisning av fusioner i helägda dotterbolag. Denna uppsats tyder på att avvikelser från anvisningen enbart uppstår på grund av praktiska skäl i de fall där den rättvisande bilden av redovisningen inte kommer att påverkas av ett sådant förfarande. En viktig iakttagelse är at en tredjedel av dem som praktiskt använder BFNAR 1999:1, i motsats till BFN, anser att årsredovisning/bokslut bör upprättas i det upplösta företaget (det fusionerade dotterbolaget) i syfte att förse intressenter med nödvändig information. Denna fråga är viktig då Svensk redovisningslag bygger på att redovisningen skall förse intressenter med viktig räkenskapsinformation. Därför är uppseendeväckande att en tredjedel anser att BFN inte klarar av att täcka informationsbehovet på denna punkt. Mer än hälften av användarna menar att BFN’s sätt att hantera obeskattade reserver är missvisande och att denna lösning omotiverat minskar det utdelningsbara egna kapitalet i företaget. Detta resultat tyder på att BFNAR 1999:1 inte har stöd från dess användare på denna punkt.

<p>Bakgrund och problem</p><p>1999 utfärdade BFN (bokföringsnämnden) en anvisning rörande redovisning av helägt dotterbolag, BFNAR 1999:1. Debatten kring detta område har pågått sedan mitten på femtiotalet, då olika uppfattningar om hur fusioner ska redovisas har varit ständigt närvarande. Eftersom olika uppfattningar finns, är inte alla nöjda med BFN’s lösning som en generell anvisning för redovisning av fusion av helägt dotterbolag. Nu (2005) har anvisningen blivit praktiserad under snart 5 år. Betraktande de potentiella problem som är relaterade till BFN’s anvisning, är det av intresse att utvärdera anvis-ningen i dess praktiska användning.</p><p>Syfte</p><p>Syftet med denna uppsats är att utvärdera och därmed finna problem med BFNAR 1999:1 i dess praktiska användning.</p><p>Method</p><p>En enkät sändes till 51 revisorer arbetandes på olika kontor inom fyra stora revisionsbyråer. Enkäten var kvantitativ med utrymme för kommentarer. Frågorna i enkäten, som bygger på eventuella problem vilka är påvisade genom en fördjupningsstudie, söker nå revisorernas åsikter på området, samt hur anvisningen följs.</p><p>Slutsats</p><p>Enligt åsikterna hos dem som praktiskt använder BFNAR 1999:1, tyder det på att anvisningen följer det rättsväsende som det påverkas av.</p><p>Generellt så följs BFNAR 1999:1 av dess användare, och det ser ut som att anvisningen redan har skapat praxis i fråga om redovisning av fusioner i helägda dotterbolag. Denna uppsats tyder på att avvikelser från anvisningen enbart uppstår på grund av praktiska skäl i de fall där den rättvisande bilden av redovisningen inte kommer att påverkas av ett sådant förfarande.</p><p>En viktig iakttagelse är at en tredjedel av dem som praktiskt använder BFNAR 1999:1, i motsats till BFN, anser att årsredovisning/bokslut bör upprättas i det upplösta företaget (det fusionerade dotterbolaget) i syfte att förse intressenter med nödvändig information. Denna fråga är viktig då Svensk redovisningslag bygger på att redovisningen skall förse intressenter med viktig räkenskapsinformation. Därför är uppseendeväckande att en tredjedel anser att BFN inte klarar av att täcka informationsbehovet på denna punkt.</p><p>Mer än hälften av användarna menar att BFN’s sätt att hantera obeskattade reserver är missvisande och att denna lösning omotiverat minskar det utdelningsbara egna kapitalet i företaget. Detta resultat tyder på att BFNAR 1999:1 inte har stöd från dess användare på denna punkt.</p>