For an apparatus as big as the pension system, the financial stability is essential. An important feature in the existing pension system is the balance mechanism, which secures the stability of the system. The balance ratio is obtained by dividing the assets by the liabilities. When this ratio drops below 1.0000, it triggers the so-called automatic balancing. While the existing pension system has achieved its goal of being financially stable, it has become clear that the indexation of the pensions during balancing periods has properties that are not optimal. On a short-term perspective the income pension system is exposed to the risk of reacting with a lag, or reacting unnecessarily strong. This gave rise to a new legislative proposal, issued by the government. The goal of the proposal is to obtain a smoother and more up-to-date development of the income pension, i.e. a shorter lag period, without jeopardizing the financial stability. In addition to this it is also desirable to simplify and improve the existing calculation methods. In order to compare the existing calculation methods in the pension system with the new legislative proposal, a simplified model of the existing pension system and the modified version of it, are created. The results of this study shows that the new legislative proposal decreases the volatility in the pensions and it avoids the deepest valleys in the balance ratio. The development of the pension disbursements in the new system has a higher correlation with the development of the average pension-qualifying income than in the current system. Moreover, the results show that the new system has a shorter lag period which makes the income pension system more up- to-date with the current economic and demographic situation. The financial stability is still contained, and the new system also handles variations in the inflation better than the current system / För en apparat så stor som pensionssystemet är den finansiella stabiliteten viktigt. En betydelsefull egenskap i det befintliga systemet är balansmekanismen som säkrar stabiliteten i systemet. Balanstalet beskrivs som pensionssystemets tillgångar dividerat med skulderna. När detta förhållande faller under 1,0000 utlöser det den så kallade automatiska balanseringen. Trots att det nuvarande pensionssystemet har uppnått sitt mål med att vara finansiellt stabilt har det visat sig att indexeringen av pensionerna under balanseringsperioder har egenskaper som inte är optimala. På kort sikt finns det en risk att inkomstpensionssystemet reagerar med en viss tidsfördröjning, eller att den reagerar onödigt starkt. Detta gav upphov till ett nytt lagförslag som är utfärdat av regeringen. Målet med förslaget är att få en jämnare och mer aktuell utveckling av inkomstpensionerna, dvs. en kortare eftersläpningsperiod utan att äventyra stabiliteten i systemet. Utöver detta är det även önskvärt att förenkla och förbättra de nuvarande beräkningsmetoderna. För att kunna jämföra de befintliga beräkningsmetoderna i pensionssystemet med det nya lagförslaget har en förenklad modell av den befintliga pensionssystemet samt den modifierade versionen skapats. Det framgår tydligt av resultaten från denna studie att det nya lagförslaget minskar volatiliteten i pensionerna och undviker de djupaste dalarna i balanstalet. Utvecklingen hos pensionsutbetalningarna i det nya systemet har en högre korrelation med den genomsnittliga pensionsgrundande inkomsten jämfört med det nuvarande systemet. Utöver detta visar resultaten att det nya systemet har kortare eftersläpningsperiod vilket gör inkomstpensionssystemet mer aktuellt. Den finansiella stabiliteten bibehålls och det nya systemet hanterar även fluktuationer i inflationen på ett bättre sätt än i det nuvarande systemet.