<p>Studiens syfte var att undersöka och diskutera moral och etik i socialt arbete genom en litteratur-genomgång utgående från mötet mellan socialsekreterare och klient. Forskningsfrågorna var: ”Vilken är etikens roll i socialt arbete? Bidrar etik i socialt arbete till att skapa jämnare maktförhållanden i samhället? Och: Hur beskrivs och hanteras frågorna om etik i fyra rapporter om bemötande och etik i socialt arbete?</p><p>I den kvalitativa litteraturgenomgången ingår moralfilosofiska texter från vår egen tid, monografier om allmän och tillämpad etik för socialt arbete, rapporter om etikens tillämpning och problematik och fyra rapporter om bemötande, från tiden mellan 1994 och 2003. Textmaterialet analyserades utifrån ett strukturellt perspektiv på socialt arbete och en kritisk-diskursanalytisk metod. Som resultat framkom att etik på grund av de stora skillnaderna mellan etiska målsättningar och vardagen inom socialt arbete bara kan betraktas som en faktor bland många andra i värdering av socialt arbete samt att etik kan användas både för att skapa medvetande och bättre psykosociala arbetsförhållanden men också för att kamouflera verkligheten och därmed bidra till förtryck.</p>

Studiens syfte var att undersöka och diskutera moral och etik i socialt arbete genom en litteratur-genomgång utgående från mötet mellan socialsekreterare och klient. Forskningsfrågorna var: ”Vilken är etikens roll i socialt arbete? Bidrar etik i socialt arbete till att skapa jämnare maktförhållanden i samhället? Och: Hur beskrivs och hanteras frågorna om etik i fyra rapporter om bemötande och etik i socialt arbete? I den kvalitativa litteraturgenomgången ingår moralfilosofiska texter från vår egen tid, monografier om allmän och tillämpad etik för socialt arbete, rapporter om etikens tillämpning och problematik och fyra rapporter om bemötande, från tiden mellan 1994 och 2003. Textmaterialet analyserades utifrån ett strukturellt perspektiv på socialt arbete och en kritisk-diskursanalytisk metod. Som resultat framkom att etik på grund av de stora skillnaderna mellan etiska målsättningar och vardagen inom socialt arbete bara kan betraktas som en faktor bland många andra i värdering av socialt arbete samt att etik kan användas både för att skapa medvetande och bättre psykosociala arbetsförhållanden men också för att kamouflera verkligheten och därmed bidra till förtryck.

No description available.

Bakgrund: Kommunikation och bemötande är en stor del i omvårdnadsarbetet. En sjuksköterska förväntas kunna kommunicera både verbalt och icke-verbalt. Patienter upplever smärta på olika sätt och smärtbehandlingen individualiseras utifrån smärtorsak. Syfte: Att belysa vilken betydelse sjuksköterskans kommunikation och bemötande har i omvårdnaden för patienter med smärta. Metod: En litteraturstudie grundad på kvalitativ och kvantitativ forskning. Sökningarna utfördes i databaserna Pubmed och Cinahl. Materialet är kritiskt granskat, analyserat och sammanställt. Resultat: Resultatet delades in i tre huvudrubriker; kommunikation, bemötande och smärta samt fem underrubriker; dilemman för sjuksköterskor, empati, kommunikationsstrategier, betydelsen av god kommunikation och smärtbedömning och smärthantering. Det sätt sjuksköterskan kommunicerade och bemötte patienten på hade betydelse för patientens smärtupplevelse. Bristande kunskap och utbildning hos sjuksköterskorna kunde leda till felbedömning av smärtan och patientens allmäntillstånd. Diskussion: En god och öppen kommunikation bidrog till positivare upplevelser och kunde leda till minskad smärta för patienten. Det var sjuksköterskans uppgift att få patienterna involverade i behandlingen då kunde en effektiv smärtkontroll uppnås. Slutsats: Kommunikation och bemötande har stor betydelse för hur patienter med smärta upplever sin vårdsituation. Det behövs mer utbildning och forskning för att få en ökad förståelse för patienter med smärta. / <p>Godkännande datum: 2017-11-06</p>

No description available.

Introduction. Every year, millions of people are undergoing operation in Sweden. Many patients feel worry, anxiety and fear about this. Preoperative information is of great importance and the way it is communicated. Aim: To illuminate how patients who have undergone surgery experienced the communication and treatment from healthcare professionals and how it affected their wellbeing before an operation. Method: A general literature review based on 9 scientific articles with a qualitative approach. PubMed and CINAHL were the databases used in the literature search. The articles have been quality reviewed and were published between 2003-2020. Result: Patients appreciated when healthcare professionals communicated information that was tailored to their information needs and given in a way that the patient could understand, which reduced their concerns. The best method was individual for each patient. The fact that patients felt seen as individuals had a major impact on their preoperative anxiety. Negative experiences that were highlighted in the studies were when the healthcare professionals didn't have time to talk or when they ignored the patients, which created worry and unnecessary anxiety. Conclusion: Patients appreciate a person-centered treatment where the healthcare professionals looks after and meets the needs of the unique person. By providing good preoperative information with a good treatment and good communication, symptoms such as worry, anxiety and fear can be reduced, and increased well-being created.Keywords: Patient, treatment, communication, nurse, preoperative

Bakgrund: Inom akutsjukvård föreligger ofta stora medicinska behov hos patienter, där luftvägar, andning och cirkulation kräver noga kontroll. Samtidigt behöver patienter även bemötas ur ett helhetsperspektiv, där empati och respekt för situationens skörhet utgör två grundstenar. Sjuksköterskan är ansvarig för patientens omvårdnad som skakaraktäriseras av ett personcentrerat förhållningssätt där individen får utrymme att uttrycka sina behov. Idag står svensk akutsjukvård inför utmaningar med överbelastning, vilket resulterat i svårigheter att upprätthålla garantier för patientsäkerhet och bemötanden utifrån ett holistiskt förhållningssätt. Travelbees omvårdnadsteori grundas på interaktionen mellan sjuksköterska och patient, vilket således lämpar sig för studiens syfte som innefattar bemötande där kommunikationen är en central del. Syfte: Att undersöka patienters upplevelse av bemötandet från vårdpersonal inom svensk akutsjukvård.  Metod: En deskriptiv design med kvalitativ ansats användes för följande litteraturöversikt av elva artiklar.  Resultat: Ett huvudtema kunde kondenseras från resultatet: Ett gott bemötande inbegriper god information vilket innebär att kommunikationen speglar god kompetens bland personalen där individens behov står i centrum. Följaktligen presenteras tre kategorier, vilka är: vikten av information, betydelsen av kommunikation och kompetens samt se individen. Slutsats: Hur personal bemöter patienter inom akutsjukvård påverkar deras upplevelser av vård och personal. Genom att ta de aspekter som presenteras i resultatet i beaktning, har personal goda möjligheter att främja patienters upplevelser av vårdbesöket. / Background: In emergency care the patient is often in a great medical need where airways, breathing and circulation requires thorough observation. Simultaneously, patients need an encounter with a holistic perspective, where empathy and respect for the vulnerability of the situation are two elements. The nurse is responsible for the care of the patient, which is intended to be characterized by a person-centered approach, including room for the individual to express his or her needs. Today, Swedish emergency care is facing challenges regarding overload. It causes difficulties to ensure safety for the patient as well as an encounter with a holistic approach. Travelbee’s theory is rooted in the interaction between the registered nurse and patient, for which communication is central, and is thereby suitable for the objective of this study. Objective: To describe the experienced encounter with health care professionals in Swedish emergency care. Method: A descriptive design with qualitative approach was used in this literature review of eleven articles. Result: A synthesis emerged from the result: A good encounter includes information, in which the communication reflects competence of the health care professionals, and where the individual needs of the patients are at the center. Thus, three categories are presented: the importance of information, the meaning of communication and competence and seeing the individual. Conclusion: The way health care professionals encounter patients in emergency care, affects their experiences of care and personnel. Taking presented aspects of the result in consideration, staff have great possibilities to promote patients' experiences of health care encounters