Dagens studier inom krigsvetenskap har ofta utgångspunkt i den offentliga, politiska och inom Försvarsmakten interna debatten, speciellt ifråga om Sveriges säkerhetspolitik och våra relationer till andra nationer och internationella organisationer. Begreppsapparaten om militära insatser mildras ofta med tillägg som freds- eller utbildningsinsats men oavsett vilken internationell organisation som föranleder den militära insatsen så är undersökningar om stridsrelaterade händelser ofta relaterade till vilken påverkan som de har på beslutsfattning och chefens ledarskap. Det finns i dagsläget en avsaknad av kvalitativa studier på lägre nivå inom Försvarsmakten avseende hur soldater och officerare påverkas känslomässigt före, under och efter stridsrelaterade händelser.  Studien utgår från djupintervjuer med soldater och officerare med grounded theory som metod. Den fokuserar på hur svenska soldater och officerare påverkas av stridsrelaterade händelser och hur denna erfarenhet i sin tur påverkar militära organisationer. Syftet med denna studie är att utforska och förstå det militära våldets innersta beståndsdelar.    Resultatet visar att olika rädslor påverkar organisationen positivt eller negativt samt förstärks genom alla ledningsnivåer. Stridserfarna soldater och officerare har en större förmåga att reglera sin rädsla och deras rädsla är större inför en strid än under och efter striden. Studien kompletterar och förstärker tidigare israelisk forskning och visar att även svenska stridserfarna soldater och officerares största rädsla före, under och efter strid är att svika sina kamrater (letting others down).