<p>This thesis concerns the Swedish credit card market to a younger public and specifically Nordea as a card editor. The purpose is to investigate whether a Swedish bank can, and want to build long term relationships with a young public through credit cards, and if so, how they do this.</p><p>The theoretical background formulated by researchers Bendapundi and Berry consists of four key factors of relationship maintenance; trust, dependency, dedication and constraint. These key factors are also assembled in an analytical framework. The empirical findings mainly consist of interviews with three employees at Nordea. They describe a recent segmentation of the bank’s customers with the issuing of a new credit card; Mastercard Silver. This card was developed to be more simplistic in comparison to the bank’s premium card VISA Gold, and was developed to be the card user’s first credit card.</p><p>The analysis leads to the conclusion that there are factors inclining both that the credit card could, and could not be an important tool for relationship maintenance, in a constraint based as well as a dedication based relationship, although the card seems to play an important part in maintaining the customers that really desire such a product.</p> / <p>Uppsatsen behandlar den svenska kreditkortsmarknaden för en yngre målgrupp och mer specifikt Nordea som kortutgivare. Syftet är att undersöka om en svensk bank kan och vill knyta långsiktiga relationer med en yngre målgrupp med hjälp av kreditkort, samt hur man i så fall försöker genomföra detta.</p><p>Den teoretiska bakgrunden av Bendapundi och Berry ger fyra nyckelfaktorer för relationsuppehåll; förtroende, beroende, vilja och hinder, vilka sammanställs i en analysmodell. Det empiriska materialet som främst består i intervjuer med tre Nordeaanställda visar en bild av en nytillkommen segmentering av bankens kunder i form av det nya kreditkortet Mastercard Silver. Detta är utformat som ett enklare kreditkort än bankens äldre premiumkort VISA Gold och är tänkt att fungera som ett första kreditkort.</p><p>Analysen resulterar i konklusionen att det finns faktorer som talar både för och emot kreditkortet som ett effektivt verktyg för relationsuppehåll, både hinder- och viljebaserat sådant. Dock tycks kortet ha en avgörande roll att spela för att behålla de kunder som verkligen efterfrågar ett kreditkort i sitt bankengagemang.</p>

This thesis concerns the Swedish credit card market to a younger public and specifically Nordea as a card editor. The purpose is to investigate whether a Swedish bank can, and want to build long term relationships with a young public through credit cards, and if so, how they do this. The theoretical background formulated by researchers Bendapundi and Berry consists of four key factors of relationship maintenance; trust, dependency, dedication and constraint. These key factors are also assembled in an analytical framework. The empirical findings mainly consist of interviews with three employees at Nordea. They describe a recent segmentation of the bank’s customers with the issuing of a new credit card; Mastercard Silver. This card was developed to be more simplistic in comparison to the bank’s premium card VISA Gold, and was developed to be the card user’s first credit card. The analysis leads to the conclusion that there are factors inclining both that the credit card could, and could not be an important tool for relationship maintenance, in a constraint based as well as a dedication based relationship, although the card seems to play an important part in maintaining the customers that really desire such a product. / Uppsatsen behandlar den svenska kreditkortsmarknaden för en yngre målgrupp och mer specifikt Nordea som kortutgivare. Syftet är att undersöka om en svensk bank kan och vill knyta långsiktiga relationer med en yngre målgrupp med hjälp av kreditkort, samt hur man i så fall försöker genomföra detta. Den teoretiska bakgrunden av Bendapundi och Berry ger fyra nyckelfaktorer för relationsuppehåll; förtroende, beroende, vilja och hinder, vilka sammanställs i en analysmodell. Det empiriska materialet som främst består i intervjuer med tre Nordeaanställda visar en bild av en nytillkommen segmentering av bankens kunder i form av det nya kreditkortet Mastercard Silver. Detta är utformat som ett enklare kreditkort än bankens äldre premiumkort VISA Gold och är tänkt att fungera som ett första kreditkort. Analysen resulterar i konklusionen att det finns faktorer som talar både för och emot kreditkortet som ett effektivt verktyg för relationsuppehåll, både hinder- och viljebaserat sådant. Dock tycks kortet ha en avgörande roll att spela för att behålla de kunder som verkligen efterfrågar ett kreditkort i sitt bankengagemang.

Hur påverkar mobila betalningshjälpmedel webbutvecklares arbete? Detta har besvarats i denna uppsats med utgångspunkt från den nylanserade tjänsten Samsung Pay. Syftet med studien är att skapa en förståelse för de villkor som de olika digitala betalningsalternativen har, samt kartlägga hur det ständigt föränderliga landskapet för digitala betalningsalternativ påverkar webbutvecklare och företag med fokus på webblösningar, bland annat genom att granska vilka kostnader som uppkommer, samt vilka det egentligen är som står för dem. Studien bygger på en dokumentstudie där informationen främst är hämtad från internetbaserade nyhetssajter med inriktning på IT, utvecklarnas egna webbplatser samt artiklar relaterade till mobila betalningshjälpmedel. Anledningen till valet av källor är för att det är där den mest uppdaterade informationen finns kring mobila betalningshjälpmedel, då tjänster såsom Samsung Pay är nya på marknaden. En kort intervjuundersökning har även skett med personer på IT-företag där anpassning till mobila betalningslösningar blivit en del i deras arbete. Slutsatsen av studien är att även om det finns många liknande mobila betalningsalternativ har alla sin egen touch samt något olika fokus. Vissa ersätter korten helt medan andra digitaliserar korten och för in de i mobiltelefonen istället. Skillnaden för webbutvecklare och företag/webbutiker handlar i största hand om vart pengarna går någonstans. Idag läggs kostnaderna mestadels på kontanthantering. Desto större digitaliseringen kring mobila betalningshjälpmedel blir ju mindre kostnader kommer att läggas på kontanter, och mer på de mobila betalningshjälpmedlen. Då de mobila betalningsalternativen oftast är genom olika sorters abonnemang läggs, i de flesta fallen, den kostanden på kunden och på det sättet blir kostnaden för företagen och utvecklarna oftast densamma som innan.

As a consumer, you can use cards for payment more or less everywhere you go, however, it is not certain that the card can be used for all purchases. When a customer pays with card there arises a card transaction fee charged to the merchant. This is a big problem for businesses where transactions with small amounts are a large portion of sales. An observation at the beginning of this study showed that seemingly similar merchants have chosen to solve this problem in different ways. Some merchant’s refuses card purchases below a certain amount, while others accept card with any purchase. This study aims to create understanding why there is a difference between these merchants. Fifteen different merchants in kiosks, shops, cafes and convenience stores were interviewed. To analyze the collected data the investigator’s used “The Balanced Scorecard”. The model’s purpose is to illustrate a way of thinking of performance management and which factors are of importance. The responses from the interviews were categorized into “The Balanced Scorecards” four perspectives in order to see differences, similarities and patterns. The survey shows two distinct patterns. The six merchants who chosen not to have a threshold for card payments says that service towards the customers is the most important factor behind the decision. These merchants are aware that some purchases are unprofitable but they see a better financial result in future if their customers are satisfied. All of the other nine merchants who have a threshold indicate financial motives as a basis for their decisions. These merchants are more likely to see the effect to the individual transaction in which the nonprofitability of each purchase gives an inferior total result and therefore should be avoided.

Syftet med denna studie var att undersöka framtidsutsikter och utmaningar för kontaktlös betalningsmetod som är NFC-baserad. Detta mynnade ut i frågor som undersökte kring varför enbart ett fåtal banker valt att satsa på kontaktlösa betalkort, vilka utmaningar som NFC-baserade betalningar står inför i den svenska marknaden och även vilka framtidsutsikter den kontaktlösa betalningsmetoden har i den svenska betalningsbranschen. För att svara på dessa frågor, tillämpades en kvalitativ fallstudie med semistrukturerade intervjuer. Två respondenter från varsin bank som infört kontaktlös betalningsmetod i Sverige intervjuades, likaså en respondent från en bank som inte hade infört kontaktlös betalningsmetod i Sverige och ytterligare två respondenter från en annan bank som inte infört kontaktlösa betalningsmetoder i Sverige. Utöver detta, intervjuades även en forskare från Sveriges riksbank och en konsult som arbetar inom ett forum för kontaktlös betalningsmetod. Studien påvisade att anledningen till att ett fåtal banker erbjudit kontaktlös betalningsmetod till sina kunder var till följd av att Sverige varit relativt sena med att byta från magnetremsa som betalningsmetod till chip och PIN, vilket gjort att man ogärna investerade i kontaktlös betalningsmetod. Utmaningar som kontaktlös betalningsmetod står inför är att se till att infrastrukturen utökas i Sverige samt informera kunder om kontaktlös betalningsmetod. Framtidsutsikterna för kontaktlös betalningsmetod är positiva och tanken bland flera aktörer är att kontaktlös betalningsmetod ska vara väldigt utbrett i Sverige år 2020. / The purpose of this research was to investigate future prospects and challenges regarding contactless payment method which is based on NFC. These lead to the formulation of questions which researched why only a few banks had chosen to employ contactless payment cards, which challenges that NFC-based payments are facing in the Swedish market, and also which future prospects the contactless payment method has in the Swedish payment market. In order to answer these questions, a qualitative case study with semi-structured interviews was utilized. Interviews were conducted with two respondents from respective banks which had introduced contactless payment in Sweden while additional interviews were conducted with one respondent from a bank which had not introduced contactless payment in Sweden and two respondents from another bank which had not introduced contactless payment methods in Sweden. In addition to this, one respondent from the central bank of Sweden and one consultant working within a forum regarding contactless payment have been interviewed. The study showed that the reason to why few banks have offered contactless payment method to their customers was due to that Sweden had been relatively late in regards to changing from magnetic strip as a payment method to chip and PIN, which resulted in that the market participants did not wish to invest in the contactless payment method. Challenges which the contactless payment method is facing, is to make sure that the infrastructure will be increased in Sweden, and inform customers about the contactless payment method. The future prospects for the contactless payment methods are positive and the intention among several market participants is that the contactless payment method will be very widespread in Sweden 2020.