<p>Sedan många år har kritik riktats mot statliga myndigheters konkurrensbegränsande effekt på de fria marknaderna. Både Konkurrensverket och privata aktörer på marknaden anklagar myndigheterna för att subventionera sina konkurrensutsatta tjänster med skattemedel. Rapporter från Statskontoret och Konkurrensverket föreslår att statliga myndigheter borde förbjudas att bedriva verksamhet på konkurrensutsatta marknader. Påståendet att myndigheterna finansierar sin verksamhet på den fria marknaden med skattemedel, grundar sig i att de finansieras både av privata kunder och skattebetalare. Myndigheterna skall vid prissättning av sina konkurrensutsatta tjänster, i normala fall tillämpa full kostnadstäckning, vilket innebär att de varken borde göra vinst eller förlust på försäljningen. Enligt gällande förordningar skall myndigheter särredovisa verksamheterna för organisationens olika finansieringskällor. För att kunna göra denna särredovisning måste myndigheterna också göra kostnadsfördelningar av deras gemensamma kostnader. Eftersom olika kostnadsallokeringsmetoder är mer eller mindre rättvisande, finns viss risk för att kostnaderna fördelas skevt mellan de olika verksamheterna. Då full kostnadstäckning gäller för myndigheternas konkurrensutsatta verksamhet, har denna kostnadsfördelning stor betydelse för prissättningen av tjänsterna. De kan med andra ord konkurrera på marknaden med låga priser om kostnadsfördelningen är skev och den skattefinansierade verksamheten får bära för stora kostnader. Ovanstående resonemang har medfört att vi med vår studie vill besvara följande fråga;<em> Hur väljer statliga myndigheter med både anslags- och avgiftsfinansierad verksamhet att fördela sina gemensamma kostnader?</em> Det huvudsakliga syftet med studien är att undersöka hur myndigheterna fördelar sina indirekta kostnader, samt varför de hanterar dem på det sättet.</p><p>Vi har valt att utföra denna studie med ett induktivt angreppssätt, då forskningen inom det specifika ämnet är väldigt begränsad. Trots valet av ett induktivt angreppsätt arbetar vi i studien med en positivistisk kunskapssyn, då vi under intervjuerna och vid bearbetningen av dem försökt vara så objektiva som möjligt. I den teoretiska referensramen har vi till en början redogjort för de olika förordningar och rekommendationer som myndigheterna följer vid prissättning och kostnadsallokering. Vidare har vi beskrivit traditionella kostnadsallokeringsmetoder och kalkyleringsmodeller. Av kalkyleringsmodellerna har tonvikten lagts på självkostnadskalkyler.</p><p>Undersökningsmetod för studien har varit kvalitativa semi-strukturerade telefonintervjuer. Valet berodde även här på att ämnet är relativt outforskat, varför vi behövde samla information med stor bredd. Telefonintervjuerna har genomförts med fem myndigheter, SMHI, Skogsstyrelsen, SCB, Jordbruksverket samt Lantmäteriet. De olika respondenterna har fått redogöra för hur deras respektive myndighet sköter sin kostnadsallokering, samt varför de hanterar den på det sättet.</p><p>Slutsatserna vi dragit är att de olika myndigheternas kostnadsallokeringsmodeller ser väldigt olika ut till uppbyggnaden. Samtliga myndigheter anser dock att de använder den modell som passar just deras organisation bäst. Vidare har vi konstaterat att de alla använder självkostnadskalkylering av något slag, och framförallt påläggskalkylering. Någon myndighet använde dock metoder som kan liknas vid andra självkostnadsmodeller. Värt att nämna är också att ingen av de intervjuade myndigheterna såg kostnadsallokering som ett problem i organisationen. De anser sig varken ha svårt att identifiera sina gemensamma kostnader eller problem att tolka de reglementen som påverkar deras kostnadsallokering.</p>

Sedan många år har kritik riktats mot statliga myndigheters konkurrensbegränsande effekt på de fria marknaderna. Både Konkurrensverket och privata aktörer på marknaden anklagar myndigheterna för att subventionera sina konkurrensutsatta tjänster med skattemedel. Rapporter från Statskontoret och Konkurrensverket föreslår att statliga myndigheter borde förbjudas att bedriva verksamhet på konkurrensutsatta marknader. Påståendet att myndigheterna finansierar sin verksamhet på den fria marknaden med skattemedel, grundar sig i att de finansieras både av privata kunder och skattebetalare. Myndigheterna skall vid prissättning av sina konkurrensutsatta tjänster, i normala fall tillämpa full kostnadstäckning, vilket innebär att de varken borde göra vinst eller förlust på försäljningen. Enligt gällande förordningar skall myndigheter särredovisa verksamheterna för organisationens olika finansieringskällor. För att kunna göra denna särredovisning måste myndigheterna också göra kostnadsfördelningar av deras gemensamma kostnader. Eftersom olika kostnadsallokeringsmetoder är mer eller mindre rättvisande, finns viss risk för att kostnaderna fördelas skevt mellan de olika verksamheterna. Då full kostnadstäckning gäller för myndigheternas konkurrensutsatta verksamhet, har denna kostnadsfördelning stor betydelse för prissättningen av tjänsterna. De kan med andra ord konkurrera på marknaden med låga priser om kostnadsfördelningen är skev och den skattefinansierade verksamheten får bära för stora kostnader. Ovanstående resonemang har medfört att vi med vår studie vill besvara följande fråga; Hur väljer statliga myndigheter med både anslags- och avgiftsfinansierad verksamhet att fördela sina gemensamma kostnader? Det huvudsakliga syftet med studien är att undersöka hur myndigheterna fördelar sina indirekta kostnader, samt varför de hanterar dem på det sättet. Vi har valt att utföra denna studie med ett induktivt angreppssätt, då forskningen inom det specifika ämnet är väldigt begränsad. Trots valet av ett induktivt angreppsätt arbetar vi i studien med en positivistisk kunskapssyn, då vi under intervjuerna och vid bearbetningen av dem försökt vara så objektiva som möjligt. I den teoretiska referensramen har vi till en början redogjort för de olika förordningar och rekommendationer som myndigheterna följer vid prissättning och kostnadsallokering. Vidare har vi beskrivit traditionella kostnadsallokeringsmetoder och kalkyleringsmodeller. Av kalkyleringsmodellerna har tonvikten lagts på självkostnadskalkyler. Undersökningsmetod för studien har varit kvalitativa semi-strukturerade telefonintervjuer. Valet berodde även här på att ämnet är relativt outforskat, varför vi behövde samla information med stor bredd. Telefonintervjuerna har genomförts med fem myndigheter, SMHI, Skogsstyrelsen, SCB, Jordbruksverket samt Lantmäteriet. De olika respondenterna har fått redogöra för hur deras respektive myndighet sköter sin kostnadsallokering, samt varför de hanterar den på det sättet. Slutsatserna vi dragit är att de olika myndigheternas kostnadsallokeringsmodeller ser väldigt olika ut till uppbyggnaden. Samtliga myndigheter anser dock att de använder den modell som passar just deras organisation bäst. Vidare har vi konstaterat att de alla använder självkostnadskalkylering av något slag, och framförallt påläggskalkylering. Någon myndighet använde dock metoder som kan liknas vid andra självkostnadsmodeller. Värt att nämna är också att ingen av de intervjuade myndigheterna såg kostnadsallokering som ett problem i organisationen. De anser sig varken ha svårt att identifiera sina gemensamma kostnader eller problem att tolka de reglementen som påverkar deras kostnadsallokering.

Den här undersökningen strävar efter att ge en bild av möjligheterna för att minska materialmängden i samverkansbroar med hänsyn till kostnadsbesparing och miljöpåverkan. Kan mindre stål användas i balktvärsnittet med bibehållen kapacitet?   Objektet för undersökningen är en samverkansbro i Gallsbo, Borlänge som projekterats av konsultföretaget Tyréns i Uppsala. Tyréns valde att dimensionera en 1100 mm hög balk som senare kort efter dimensionerades om till 1300 mm, på förfrågan från Trafikverket för att minska materialkostnaden och miljöpåverkan. Men är det den mest optimala balkdimensionen? Går det att optimera balken ännu mera. Det förklarar intresset av att göra balken än högre, vilket även är anledning till det här examensarbetet. Genom att använda företagets beräkningsmetoder har ett nytt tvärsnitt med höjden 1500 mm dimensionerats med tillräcklig bärförmåga.   Resultatet visar att det är möjligt att optimera balken ytterligare och minska mängden stål i balken med tillräcklig bärförmåga i alla dimensioneringsavseenden. I vissa dimensioneringsaspekter ökar bärförmågan samtidigt som den minskar i andra i enlighet med Eurokod. Alla kontroller visar dock att bärförmågan är fullt tillräcklig. Kostnadsbesparingen som uppkommer vid minskat tvärsnitt bör dock jämföras med kostnaden för optimeringsarbetet av balken.

Abstract Purpose: When the production of pipe transport occurs, the water supply system, television- and computer system (Opto), heating supplier and other pipe actors cooperates from the design phase to the production phase which entails a cost for each pipe actor. The current problem is the industry where there are no specific laws and rules regarding the cost allocations in the pipe coordination. It is known that the actors who skip some costs do not see it as a problem. Therefore, the investigations need to examine if and why the water supply organizations experience being responsible for the main costs in the design phase and if the other pipe actors have similar experiences. The other problem is management of pipe actors that join in at a later phase of the project. The goal of this report is to present suggestions of how to allocate the costs between each pipe actor, thus minimizing the risk for problem and conflicts in pipe coordination. Method: The used methods to answer the goal were; a qualitative research consisting of well-formulated questions in a semi-structured interview with relevant people. A quantitative research, constructed as a document analysis with calculations to account for costs in previous projects. Lastly, three fall studies were made to investigate the relation between water supply actors and other pipe actors. Findings: The final analyzed results and knowledge contribution shows how to allocate costs between actors as well as present the problems and conflicts that arise in pipe coordination. It is important to arrange pipe coordination at an early, as well as sustain and renewing the current data for pipe management as these are the main factors for misunderstanding. Implications: The final result of the report is a percentage of cost that mangers can take avenge of at pricing in projects. Also the possibilities to minimize the cost problems is development of a standard that everyone uses, explaining how pipes should locate in the trench. The project manager should become better at informing in earlier phases about pipe coordination. The pipe actors should update undocumented pipes so they are visible in a computer system. Limitations: The report opts to map problems in order to give suggestions on how to minimize complications in the pipe coordination between the water supply system, opto supplier and heating supplier in design and production phase. The report is relevant for every pipe actor and gives a better understanding to prevent problems and reduce costs. Interviews with engineers were conducted from different pipe actors and consult firms which gives a blanket results. Contact with more pipe actors for example electricity could have been consolidated with previous findings and thus make the conclusions more general. Keywords: Cost allocation, pipe actors, pipe coordination, problem and conflicts.

Titel Rättvisa priser – En fallstudie på Volvo Construction Equipment (CE)Nyckelord Kostnadsfördelning, produktkalkylering, rättvis kostnadsfördelning, aktivitetsfördelning,värdeskapande aktiviteter.Syfte Syftet med fallstudien är att kartlägga värdeskapande aktiviteter, undersökavilken aktivitet som differentierar produkterna bäst och se hurprocesstiden/tiderna för en aktivitet kan användas som fördelningsnyckel vidfördelning av kostnader.Målningsprocessens aktiviteter har grundligt granskats och av dessa har de värdeskapandeprocesserna identifierats. Två slutsatser har dragits av fallstudien: Den tid som differentierar produkterna bäst är mantiden. Desto fler aktiviteter som involveras i kostnadsfördelningen, desto rättvisare blirkostnadsfördelningen. En summering av tiden i målningsroboten, rengöringen ochmantiden resulterar i ett bra underlag att kostnadsfördela på. Med reservation för attarbetet som utförs av operatörerna, mantiden, helst ska vara standardiserat.Produktkalkylering handlar om att fördela ett företags kostnader på dess produkter, vilket ärlättare sagt än gjort. Problemet kring kostnadsfördelning har diskuterats fram och tillbaka desenaste femtio åren. Hur ska ett företag fördela sina kostnader, direkta och indirekta, på sinaprodukter och tjänster för att de ska generera ett rättvist pris för produkterna och tjänsterna? Dedirekta kostnaderna är enkla att härleda till sitt kostnadsobjekt, men de indirekta kostnaderna ärbetydligt besvärligare.Studien undersöker vilka processer som är värdeskapande i målningsprocessen och av dessaprocesser har fyra olika scenarier skapats. Varje scenario består av olika värdeskapandeaktiviteter och deras processtider. Finansavdelningen på Volvo CE simulerade enkostnadsfördelning med varje scenario som underlag för fördelningen och utfallet avsimuleringen analyserades.Studien är gjord som en fallstudie på måleriavdelningen på Volvo CE. Författarna är EmiliaVardanyan och Erik Söder. Handledare på högskolan är universitetslektor Antti Salonen ochhandledare på Volvo CE produktionschef Josef Lännerstöm. / Title Fair prices – A case study in Volvo Construction Equipment (CE)Keywords Cost allocation, product costing, fair cost allocation, activity allocation, valueaddedactivities.Purpose The purpose of this paper is to locate the value added activities, investigatewhich activity that differentiate the products best and see how the processtime/times for an activity can be used as an allocation key for allocating costs.The activities at the department of painting have been examined and the value-added activitiesof these have been identified. Two conclusions have been made by the work. The time that differentiate the products best are the manual time, the work performedby man. The more activities that the cost allocation includes the more correct and fair thecalculation will be. The sum of the time in the painting robot, the cleaning process andthe manual time result in good a basis for cost allocation. With the reservation that thework performed by man should be standardized.Product calculation is about allocation of the cost in a company, which is easier said than done.The problems related to cost allocation has been discussed back and forward the latest fiftyyears. How should companies allocate their costs, direct and indirect costs, on their productsand services to give their products and services a fair price? The direct costs are easy to deriveto their cost object, but the indirect costs are way harder to work with.This paper investigates which processes that are value-adding in the paint shop and from theseprocesses four scenarios are made. Every scenario is made of different value-added activitiesand their process times. The finance department at Volvo CE simulated a cost allocation withevery scenario as basis and the result of the simulation were analysed.The work has been done as a case study in the paint shop at Volvo CE. The authors are EmiliaVardanyan and Erik Söder. The supervisor at Mälardalens university are associated professorAntti Salonen and the supervisor at Volvo CE are manager production engineering assemblyJosef Lännerström.

Samverkan mellan olika fastigheter kan vara centralt för att skapa ändamålsenliga fastigheter. Samverkan kan exempelvis ske genom bildandet av gemensamhetsanläggning bestående av väg som tillgodoser behov för flera fastigheter. När en gemensamhetsanläggning bildas ska kostnader för anläggningens utförande respektive drift fördelas genom andelstal. Ett andelstal kan avse hela gemensamhetsanläggningen eller del av gemensamhetsanläggningen. När olika andelstal avser olika delar av gemensamhetsanläggningen är gemensamhetsanläggningen sektionsindelad. Sektionsindelning är rent lagtekniskt möjligt men har lyfts fram som olämpligt i många sammanhang av flera källor, vilket gör det viktigt att studera. Syftet med denna studie var därför att beskriva användandet av sektionsindelning utifrån förrättningslantmätarens och ett rättsligt perspektiv. Studien syfte besvarades med hjälp av fyra frågeställningar. Frågeställningarna besvarades med hjälp av två metoder. För det första användes en juridisk metod där lagen, förarbeten, rättsfall och doktrin undersöktes. För det andra genomfördes en intervjustudie där sex förrättningslantmätare intervjuades. Resultatet från den juridiska metoden pekar på svårigheter i den senare förvaltningen som ett av huvudskälen till att sektionsindelning inte används i så stor utsträckning. Vägar är den typ av anläggning som sektionsindelning är mest lämplig för. Resultatet från intervjustudien visar att förrättningslantmätare i större utsträckning använder sektionsindelning för utförandeandelstalen än driftandelstalen. Samtidigt spelar ett antal faktorer in om sektionsindelning används eller inte som storleken på kostnader och relationen mellan de medverkade i gemensamhetsanläggningen. Samtidigt pekar resultat mot att sektionsindelning för olika kostnadsslag inte används i så stor utsträckning. / Collaboration between different properties can be central for creating suitable properties. Collaboration may be through the creation of joint facilities that for example meets the real estates need of roads. Once formed the costs for a joint facilities operation and execution must be divided among its members. These costs are distributed through the awarding of "shared numbers" (andelstal). Shared numbers may refer to the whole joint facility or a part of the joint facility. When shared numbers refer to a part of the joint facility the facility is divided into sections, which is called sectiondivision. Sectiondivision is made possible by the way the law is formulated but has been highlighted as inappropriate in many contexts by multiple sources, making it important to study. The purpose of this study was to describe the use of sectiondivision based on cadastral surveyor’s perspective and a legal perspective. The purpose of this study was answered with the help of four questions. The questions were answered by two methods. Firstly, a legal method was used in which the law, preliminary work of the law, legal cases and doctrine was examined. Secondly, interviews where conducted with six cadastral surveyors. The results of the legal method indicate that difficulties in the latter management of the joint facility are one of the main reasons why sectiondivision should not be used as much. Roads are the type of facility that sectiondivision is most suitable for. The results from the interviews show that cadastral surveyors are making greater use of sections of execution than sections of operation. A number of factors are central for the use of sectiondivision. The size of the joint facility is one important factor. Another is the relations between the participants in the joint facility. Sectiondivision for different types of costs are not used in a wide extent.

När ett haveri inträffar uppstår direkt en mängd olika kostnader i form av underhållsinsatser, reparationsmaterial och administrationsinsatser. Utöver dessa kostnader förloras även de intäkter som maskinen genererar samt täckningen för de fasta och rörliga kostnaderna. Alla dessa kostnader skall täckas av de värdeskapande enheterna på företaget och påverkar det finansiella resultatet negativt. För att förbättra ett företags lönsamhet ökas antingen intäkterna eller så reduceras kostnaderna. Trots detta är det för många företag okänt hur stor kostnaden faktiskt är då en maskin står stilla. Arbetets uppdragsgivare är Konecranes Machine Tool Service (MTS), ett företag som erbjuder underhållstjänster och underhållslösningar till företag inom verkstadsindustrin. De vill utveckla sina metoder för att beräkna och motivera en maskins stilleståndskostnad vid haveri då de säljer sina tjänster. Författarna har med detta problem som bakgrund tagit fram en modell för att på ett enkelt sätt kunna beräkna denna kostnad. Arbetet har tagits fram via litteraturstudier inom området underhållsekonomi, och även produktkalkylering. Författarna har även haft kontakt med yrkesverksamma inom området och en undersökning har genomförts där ett antal fackmän har utvärderat modellen. Författarna har även utfört en utvärdering av modellen hos Atlas Copco i Fagersta. Resultatet av detta arbete är en teoretisk modell för att beräkna vad kostnaden för ett stillestånd hos en maskingrupp eller en maskin uppgår till. Modellen är utvecklad för att användas av MTS, men författarna ser även att modellen kan vara tillämpbar inom verkstadsindustrin. / When a breakdown occurs a variety of costs immediately starts to affect the company. Such as maintenance, repair materials and management effort. In addition to these costs also a loss of income occurs when a machine no longer is operating. This income should cover all the company costs. All these costs should be covered by the value adding units and the costs also affect the financial result of the company. To improve the financial results you either lower the costs or increase the revenue. Despite this, there are several companies that do not realize how large the cost of downtime actually is. Employer of this project is Konecranes Machine Tool Service (MTS). MTS is a global company who offer maintenance services and maintenance solutions to other companies within the engineering industry. Their purpose with this project is to get new inputs to develop a method to calculate the downtime cost of a machine or machine group. The authors have, with this background, developed a method to calculate the downtime cost in a simple way. This method has been developed by literature studies within the area of maintenance economy, and also product calculation. The authors also have been in contact with professionals in the field. Above this an evaluation of the model has been done at Atlas Copco in Fagersta. The result of this thesis is a theoretical method to calculate the cost of a machine or machine group within downtime caused by a breakdown. This method is developed to be used by MTS, but the authors also see that it could be implemented by companies within the engineering industry.

I takt med att samhällen utvecklas och exploateras behöver även infrastruktur byggas ut. Samhället harett gemensamt behov av allmänna platser såsom vägar, gator, grönområden samt platser för rekreation,lek och motion. Som utgångspunkt är det kommunen som är ansvarig för dessa allmänna platser.Kommunernas resurser är dock begränsade och infrastruktur är kostsam. Till följd av offentliga investeringarökar värden på marken hos de fastigheter som har möjlighet att använda de allmänna platserna.Dessa värden kan anses som oförtjänta då de uppstår på grund av offentliga investeringar. Utefterdetta har system för fördelning av kostnader motiverats.År 2015 infördes ett nytt system för exploateringsavtal som delvis har till syfte till att kunna finansierade offentliga investeringar som behövs vid genomförandet av en detaljplan. Lagregleringenhar som ändamål att skapa ett system för förutsägbarhet och lagstöd och samtidigt en möjlighet tillanpassning i varje unik situation. System för fördelning av värden har generellt som mål att vara rättvisaoch effektiva. Vid lagstiftning behöver det ske en avvägning mellan rättvisa och effektivitet föratt skapa ett ändamålsenligt system.Genom exploateringsavtalen har kommunen möjlighet att ålägga exploatörer att vidta och finansieraåtgärder för anläggandet av allmänna platser. Det finns restriktioner genom huvudsakligen tvårekvisit; åtgärden måste vara nödvändig för genomförandet av planen och åtagandet måste vara rimligti förhållande till exploatörens nytta av planen.Syftet med denna studie har varit att utreda vem det är som betalar för vilka allmänna platser.Den situation som studerats är när kommunen är huvudman och använder sig av exploateringsavtal.Med en rättsdogmatisk metod har rättsläget för exploateringsavtal utretts. Förfarandet ska visa vemsom ska betala för vilka allmänna platser enligt lag. Utöver detta har studien använt ett samhällsvetenskapligtperspektiv i syfte att se hur tillämpandet av exploateringsavtal sker i praktiken i förhållandetill gällande rätt. För att kunna analysera resultatet på ett systematiskt sätt har fördelningssystemetjämförts med vedertagna rättviseteorier och principer.Resultatet av sammanställningen tyder på att det finns avtal som inte stämmer överens med gällandelagstiftning. En del avtal tycks gå utöver det som är stadgat i lag. Det finns avtal som åläggerexploatörer åtgärder som inte kan anses vara nödvändiga. Dessutom är det många gånger ifrågasättbartom fördelningen mellan de olika parterna är i enighet med lagen. Tvivel finns angående vilken omfattningexploatören ska vara med och finansiera för att det fortfarande ska gå att anses som nödvän diga åtgärder. Rekvisitet angående att åtagandet ska vara rimligt i förhållande till nyttan borde varauppfyllt i de undersökta avtalen. Bestämmelsen kan även ha använts för att skapa en fördelning avkostnaderna mellan olika exploatörer. I dessa fall är det svårare att bedöma om villkoret använts enligtlag.Vem som faktiskt betalar för kostnaderna i slutändan verkar bero på i vilken marknadssituationprojektet befinner sig. Ett alternativ innebär att det är bostadskonsumenterna som påverkas av deökade kostnaderna. Ett annat tänkbart alternativ innebär att när ett exploateringsprojekt påförs merkostnader påverkar detta vilket pris exploatören kan tänkas köpa marken för. Därmed blir det den ursprungligamarkägaren som huvudsakligen påverkas av de ökade kostnaderna.Om systemet är rättvist beror på vilka värderingar som anses ligga till grund för rättvisan ochdessa är subjektiva. Dock bör tillämpningen vara i enlighet med lagen för att systemet ska vara effektivt.När tillämpningen inte följer lagen finns risk för fler konfliktpunkter samt minskat förtroende ochnegativ inställning till projektet hos exploatörerna. / When urban areas are developed, it is often necessary to develop the infrastructure. The society has aneed for public places such as roads, squares, parks and playgrounds. The outset is that the municipalityis responsible for the public places. However, the resources are limited and infrastructure is costly.When the values on the land increases as a result of the public investments there is a possibility toimpose the landowners to pay for these.New rules about land development agreements were introduced in 2015 with the purpose of distributingthe costs for public places through the agreements. A general goal for the legislation of distributionsystems is to be effective and fair. There has to be a consideration of both justice and effectivenessin order to make the distribution system fulfill its purpose. Through the development agreementsthe municipality can impose the developers to pay for the public places that is necessary to carryout the plan and reasonable in comparison to the landowner’s benefit of the plan.The aim with this study is to investigate who pays for which public places. This study have examinedthe situation where the municipality has the responsibility for public places and uses land developmentagreements. An investigation of existing law has been done in order to show who is possibleto impose to pay for what. In addition has this study investigated how the usage of the land developmentagreements are used in practice. A comparison between the legislation and practice has beencarried out in order to see if the agreements are in accordance with the legislation. Furthermore, thesystem has been compared to some theories and concepts of justice.The result shows that there are agreements that does not seem to be in accordance with the legislation.Some of the public places does not seem to be necessary and it is questionable how much of themeasure can be imposed to the developer. The agreements are neither specified enough in order to bein accordance with law.Who actually pays for the public places in the end seems to depend on the market situation inwhich they are carried out. If the system is fair depends on the subjective values that lays ground forjustice. The legislation and implementation also shows faults in the system in order for it to be effective.When the municipality goes further than the law allows there is a risk for increase in conflicts andalso reduced trust and a bad attitude towards the project.

<p>This degree project is based on identifying and allocation of costs in a packaging section at Electrolux Distriparts in Torsvik.</p><p>The purpose of this thesis is to identify the costs that emerge when packaging different articles and show how the costs are allocated. The report also contains improvement suggestions about how the company can use the current computer system more efficient.</p><p>The methods that have been used in order to approach the problem and the collection of information have mainly been literature study, interviews and observation.</p><p>The work started with answering the questions; which expenditure cost and direct cost exist in the section, how can they be allocated, if improvement can be done and how the flow of information is supposed to happen.</p><p>In order to answer the questions we used our former experience and the knowledge we achieved by reading literature, interview relevant persons in the company and observations carried out in the section.</p><p>Through our studies, we came up with an Excel file, which is the groundwork for a template that can be used by the company in different occasions depending on the situation and need. It is important to remember to modify the template if the presumptions change. In the template, we have identified the different kind of costs that emerge when packaging different articles and we have also allocated the costs. In addition formulas and estimations that are necessary for the cost calculation are presented.</p><p>The work consisted in making the groundwork for a template. That means there is a lot of work for the company left to do until the template is ready to be used in working routine.</p><p>The template includes estimations that are not tested with real figures and therefore can contain hidden defects. The company could not supply us with the figures on the relevant costs, because of secrecy reason. Therefore it is very difficult to eliminate the risk for hidden defects in the template. In order to distinguish obvious defects, made up figures were used. These can differ essential from the real figures, but the purpose is to minimise the defects and help the company to see how the template works.</p><p>An improvement suggestion is that the company should use the proposed flow of information in order to save time and therefore be able to spend more time with the main operations. The flow of information saves time by:</p><p>• Using more the current computer system</p><p>• Being simple</p><p>• Identifying unnecessary activities, so that it can be removed or modified</p>

This degree project is based on identifying and allocation of costs in a packaging section at Electrolux Distriparts in Torsvik. The purpose of this thesis is to identify the costs that emerge when packaging different articles and show how the costs are allocated. The report also contains improvement suggestions about how the company can use the current computer system more efficient. The methods that have been used in order to approach the problem and the collection of information have mainly been literature study, interviews and observation. The work started with answering the questions; which expenditure cost and direct cost exist in the section, how can they be allocated, if improvement can be done and how the flow of information is supposed to happen. In order to answer the questions we used our former experience and the knowledge we achieved by reading literature, interview relevant persons in the company and observations carried out in the section. Through our studies, we came up with an Excel file, which is the groundwork for a template that can be used by the company in different occasions depending on the situation and need. It is important to remember to modify the template if the presumptions change. In the template, we have identified the different kind of costs that emerge when packaging different articles and we have also allocated the costs. In addition formulas and estimations that are necessary for the cost calculation are presented. The work consisted in making the groundwork for a template. That means there is a lot of work for the company left to do until the template is ready to be used in working routine. The template includes estimations that are not tested with real figures and therefore can contain hidden defects. The company could not supply us with the figures on the relevant costs, because of secrecy reason. Therefore it is very difficult to eliminate the risk for hidden defects in the template. In order to distinguish obvious defects, made up figures were used. These can differ essential from the real figures, but the purpose is to minimise the defects and help the company to see how the template works. An improvement suggestion is that the company should use the proposed flow of information in order to save time and therefore be able to spend more time with the main operations. The flow of information saves time by: • Using more the current computer system • Being simple • Identifying unnecessary activities, so that it can be removed or modified