Skiljeförfaranden präglas av höga förfarandekostnader. Dessa kostnader är ofta av stor betydelse för parterna, men hur kostnaderna ska fördelas är inte helt klart. Lagen om skiljeförfarande (1999:116) ger skiljedomarna ett bemyndigande att besluta om kostnadsfördelningen, men lagen anger ingen vägledning för hur kostnaderna ska fördelas.  De flesta tvister som uppstår avgörs emellertid av parter innan ett skiljeförfarande har initierats. Således är det sannolikt att parter innan ett skiljeförfarande inleds försöker att åstadkomma en förlikning. Mot denna bakgrund ämnar uppsatsen undersöka huruvida parternas ageranden i samband med utomprocessuella förlikningsförhandlingar bör inverka vid fördelningen av förfarandekostnaderna i svenska skiljeförfaranden.  Av förarbetena framgår praxis vad gäller kostnadsfördelningen i skiljeförfaranden torde motsvara hur domstolarna tillämpar Rättegångsbalkens (RB:s) bestämmelser för dispositiva tvistemål. Med anledning härav undersöks skillnader mellan ett skiljeförfarande och ett rättegångsförfarande som kan motivera att kostnadsfrågor bör hanteras på olika vis. Ett antal skillnader som kan föranleda att det inte är lämpligt att kostnader hanteras på samma vis identifieras härvid. Efter detta undersöks hur kostnader fördelas i svenska skiljeförfaranden. Det konstateras att det är svårt att dra några slutsatser om hur kostnader fördelas i svenska skiljeförfaranden. Varken förarbeten, praxis eller doktrin ger någon närmare vägledning för huruvida parternas ageranden i samband med utomprocessuella förlikningsförhandlingar bör inverka vid kostnadsfördelningen i svenska skiljeförfaranden.  Därefter undersöks om reglering som finns i RB anger att förlikningsförhandlingar kan inverka på fördelningen av rättegångskostnaderna i allmän domstol. Det konstateras att den regleringen som kan motivera att parternas ageranden i samband med utomprocessuella förlikningsförhandlingar kan inverka på kostnadsfördelningen är regleringen om onödig rättegång i 18:3 1 st. RB. Det noteras att det inte synes klart om parternas ageranden i samband med utomprocessuella förlikningsförhandlingar kan inverka vid kostnadsfördelningen i allmän domstol, men att det finns argument som talar både för och emot.  För att nå uppsatsens syfte undersöks om de funktioner som ligger till grund för regleringen om onödig rättegång gör sig gällande i skiljeförfaranden, samt om de argument som framgår av rättskällorna för huruvida förlikningserbjudanden bör inverka på kostnadsfördelningen i allmän domstol gör sig gällande i skiljeförfaranden. Utöver detta undersöks om det finns ytterligare argument som talar för eller emot att parternas ageranden i samband med utomprocessuella förlikningsförhandlingar bör inverka på kostnadsfördelningen i svenska skiljeförfaranden. Sammanfattningsvis konstateras att det finns argument som talar både för och emot en sådan ordning. Det anförs emellertid att argumenten för att parternas ageranden i samband med utomprocessuella förlikningsförhandlingar bör inverka på kostnadsfördelningen i svenska skiljeförfaranden väger tyngre än argumenten emot.

<p>Bakgrund: Dagens industriföretag har ägnat mycket tid och tankeverksamhet åt att förbättra produktiviteten men i regel betydligt mindre till att beräkna enskilda produkters kostnader. Allt högre krav ställs på en kundanpassad produktion med differentierade produkter. Produkternas heterogenitet innebär även heterogen resursförbrukning och det gör det svårt att veta vilka kostnader en produkt verkligen orsakar. Inom ABC är det kostnadsdrivarens uppgift att koppla samman resursförbrukningen med produkterna. Valet av kostnadsdrivare kan ge stora effekter på produktens kostnad och visa att produkter som tidigare betraktas som lönsamma säljs med förlust.</p><p>Syfte: Syftet är att beskriva och analysera problematiken kring val av kostnadsdrivare.</p><p>Genomförande: En fallstudie har genomförts kring val av kostnadsdrivare vid Swedish Tissue.</p><p>Resultat: Det finns inga optimala kostnadsdrivare utan en komplex avvägning med kalkylens syfte i bakhuvudet krävs. Riktlinjen bör inte vara perfekt kausalitet utan minimering av totalkostnaden. Denna består av mätkostnad för kostnadsdrivaren och felkostnad orsakad av beslut baserade på kalkyler med brister i beroende på valet av kostnadsdrivare. Hänsyn måste även tas till beteendeeffekter som kostnadsdrivare medför, vilka kan vara avgörande. En avvägning måste göras mellan variablerna mätkostnad, felkostnad och beteendeeffekter men det är kontexten; företagets struktur, informationssystem och strategi, som avgör komplexiteten. I uppsatsen utvecklas en modell för att analysera totalkostnaden vid valet av kostnadsdrivare där de tre variablerna står i fokus.</p><p>Vid ledig kapacitet måste företag ha klart för sig hur de ska hantera kostnaden för denna innan valet av kostnadsdrivare sker, då valet kan påverka kalkylens lämplighet som styrningsverktyg. En analysmodell utvecklas med syftet att fungera som stöd vid beslutsfattande om hur ledig kapacitet skall hanteras.</p><p>Diskussionen kring problematiken vid ledig kapacitet bör kunna generaliseras till alla företag med ledig kapacitet allra helst företag i process- och tillverkningsindustrin. Problematiken som diskuteras med hjälp analysmodell II bör vara giltig, om än av olika vikt, för alla företag som använder sig av kostnadsdrivare men kanske även för alla som överhuvudtaget använder sig av kostnadsfördelning oavsett kalkylmetod.</p> / <p>Background: Today’s industrial concerns have devoted considerable time and attention to improve productivity, but usually significantly less to calculate individual product costs. The demand for customised production with differentiated products is continuously increasing. The product heterogeneity also leads to heterogenic resource consumption, which makes it hard to determine what costs a product causes. In ABC the cost driver’s function is to link the resource consumption with the products. The choice of cost drivers can have large effects on the product’s costs and reveal that products previously regarded profitable are sold with a loss.</p><p>Purpose: The purpose is to describe and analyse the difficulties regarding choice of cost drivers.</p><p>Completion: A case study concerning the choice of cost drivers has been carried out at Swedish Tissue.</p><p>Result: There are no optimal cost drivers. A complex assessment of the pros and cons has to be performed with the costing systems purpose taken into account. Perfect causality should not serve a guideline bur rather to minimize total cost. It includes the cost driver’s cost of measurement and cost of errors caused by decisions based on product costing systems allocating costs poorly caused by the choice of cost driver. Behavioural effects resulting from the choice must also be considered as they can be decisive. An assessment of these three variables has to be conducted, but it is the context, the company structure, the information system and the strategy that determines the complexity. A model for analysing total cost when choosing cost drivers has been developed, in which the three variables are in focus.</p><p>In case of free capacity companies must know how to handle its cost prior to choosing cost drivers. The choice can affect the appropriateness of the product costing system as a tool for management control. A model has been developed with the purpose to assist in decision making situation regarding handling of free capacity.</p><p>The discussion concerning free capacity difficulties should be possible to generalise to all companies with free capacity, but primarily to companies within the processing and manufacturing industries. The difficulties discussed by means of analysis model II should be valid, however of different importance, to all companies using cost drivers, but probably also for companies in general that practice cost allocation regardless of cost system</p>

Bakgrund: Dagens industriföretag har ägnat mycket tid och tankeverksamhet åt att förbättra produktiviteten men i regel betydligt mindre till att beräkna enskilda produkters kostnader. Allt högre krav ställs på en kundanpassad produktion med differentierade produkter. Produkternas heterogenitet innebär även heterogen resursförbrukning och det gör det svårt att veta vilka kostnader en produkt verkligen orsakar. Inom ABC är det kostnadsdrivarens uppgift att koppla samman resursförbrukningen med produkterna. Valet av kostnadsdrivare kan ge stora effekter på produktens kostnad och visa att produkter som tidigare betraktas som lönsamma säljs med förlust. Syfte: Syftet är att beskriva och analysera problematiken kring val av kostnadsdrivare. Genomförande: En fallstudie har genomförts kring val av kostnadsdrivare vid Swedish Tissue. Resultat: Det finns inga optimala kostnadsdrivare utan en komplex avvägning med kalkylens syfte i bakhuvudet krävs. Riktlinjen bör inte vara perfekt kausalitet utan minimering av totalkostnaden. Denna består av mätkostnad för kostnadsdrivaren och felkostnad orsakad av beslut baserade på kalkyler med brister i beroende på valet av kostnadsdrivare. Hänsyn måste även tas till beteendeeffekter som kostnadsdrivare medför, vilka kan vara avgörande. En avvägning måste göras mellan variablerna mätkostnad, felkostnad och beteendeeffekter men det är kontexten; företagets struktur, informationssystem och strategi, som avgör komplexiteten. I uppsatsen utvecklas en modell för att analysera totalkostnaden vid valet av kostnadsdrivare där de tre variablerna står i fokus. Vid ledig kapacitet måste företag ha klart för sig hur de ska hantera kostnaden för denna innan valet av kostnadsdrivare sker, då valet kan påverka kalkylens lämplighet som styrningsverktyg. En analysmodell utvecklas med syftet att fungera som stöd vid beslutsfattande om hur ledig kapacitet skall hanteras. Diskussionen kring problematiken vid ledig kapacitet bör kunna generaliseras till alla företag med ledig kapacitet allra helst företag i process- och tillverkningsindustrin. Problematiken som diskuteras med hjälp analysmodell II bör vara giltig, om än av olika vikt, för alla företag som använder sig av kostnadsdrivare men kanske även för alla som överhuvudtaget använder sig av kostnadsfördelning oavsett kalkylmetod. / Background: Today’s industrial concerns have devoted considerable time and attention to improve productivity, but usually significantly less to calculate individual product costs. The demand for customised production with differentiated products is continuously increasing. The product heterogeneity also leads to heterogenic resource consumption, which makes it hard to determine what costs a product causes. In ABC the cost driver’s function is to link the resource consumption with the products. The choice of cost drivers can have large effects on the product’s costs and reveal that products previously regarded profitable are sold with a loss. Purpose: The purpose is to describe and analyse the difficulties regarding choice of cost drivers. Completion: A case study concerning the choice of cost drivers has been carried out at Swedish Tissue. Result: There are no optimal cost drivers. A complex assessment of the pros and cons has to be performed with the costing systems purpose taken into account. Perfect causality should not serve a guideline bur rather to minimize total cost. It includes the cost driver’s cost of measurement and cost of errors caused by decisions based on product costing systems allocating costs poorly caused by the choice of cost driver. Behavioural effects resulting from the choice must also be considered as they can be decisive. An assessment of these three variables has to be conducted, but it is the context, the company structure, the information system and the strategy that determines the complexity. A model for analysing total cost when choosing cost drivers has been developed, in which the three variables are in focus. In case of free capacity companies must know how to handle its cost prior to choosing cost drivers. The choice can affect the appropriateness of the product costing system as a tool for management control. A model has been developed with the purpose to assist in decision making situation regarding handling of free capacity. The discussion concerning free capacity difficulties should be possible to generalise to all companies with free capacity, but primarily to companies within the processing and manufacturing industries. The difficulties discussed by means of analysis model II should be valid, however of different importance, to all companies using cost drivers, but probably also for companies in general that practice cost allocation regardless of cost system

As a consumer, you can use cards for payment more or less everywhere you go, however, it is not certain that the card can be used for all purchases. When a customer pays with card there arises a card transaction fee charged to the merchant. This is a big problem for businesses where transactions with small amounts are a large portion of sales. An observation at the beginning of this study showed that seemingly similar merchants have chosen to solve this problem in different ways. Some merchant’s refuses card purchases below a certain amount, while others accept card with any purchase. This study aims to create understanding why there is a difference between these merchants. Fifteen different merchants in kiosks, shops, cafes and convenience stores were interviewed. To analyze the collected data the investigator’s used “The Balanced Scorecard”. The model’s purpose is to illustrate a way of thinking of performance management and which factors are of importance. The responses from the interviews were categorized into “The Balanced Scorecards” four perspectives in order to see differences, similarities and patterns. The survey shows two distinct patterns. The six merchants who chosen not to have a threshold for card payments says that service towards the customers is the most important factor behind the decision. These merchants are aware that some purchases are unprofitable but they see a better financial result in future if their customers are satisfied. All of the other nine merchants who have a threshold indicate financial motives as a basis for their decisions. These merchants are more likely to see the effect to the individual transaction in which the nonprofitability of each purchase gives an inferior total result and therefore should be avoided.

Idag tillämpas den s.k. bruksvärdeshyran som har sin grund i att lägenhetens standard avgör hyran. Företagets produktionskostnader ska ej tas i beaktande vid ett bruksvärdessystem. Det medför både för- och nackdelar för hyresgästen. Om företagets kostnader överstiger värderingen av de standardhöjande åtgärderna kan detta inte åläggas hyresgästerna samtidigt som hyresgästerna ej ålägger en hyresrabatt när åtgärderna kan avses avbetalad. De standardhöjande åtgärderna i samband med upprustningar av dagens bostadsbestånd är inte kopplade till någon kostnad. Den nya hyran framförhandlas av Hyresgästföreningen och fastighetsägaren och hyran bedöms utifrån den nya standarden enligt upprustningsperiod och läge utifrån normerande medelhyror, enligt studier av Hyresgästföreningens egen rapport gällande hyresstrukturen i Stockholm samt enskilda avtal. Utifrån diskuterade modeller och förslag i rapport och debatt, behandlar författaren tre av dessa genom jämförbara exempel. Med utgångspunkt i en grundmodell som förenklat förklarar hyressättningen idag vid renovering presenteras tre alternativa modeller; ROTavdrag för hyresrätten, successiva extrahöjningar vid ökade byggkostnader samt samrådskrav med hyresgästerna inför renoveringen. Två av modellerna beräknas utifrån en mer kostnadsbaserad hyressättning för standarduppehållande åtgärder inklusive badrumsrenovering, vilken kan implementeras i hyressättningssystemet i kombination med den tredje modellen som avser samrådskrav med hyresgästerna inför en upprustning. Författaren har under rapportens skrivande upptäckt att det hyresskydd som sägs finnas idag är starkt begränsat. Författaren anser efter rapportens skrivande att dagens hyressättningssystem är inkonsekvent med en återhållsam årlig hyresjustering vilket gör att fastighetsägarens enda möjlighet till en ökad omsättning står i proportion till ombyggnad (eller försäljning), varvid dessa har möjlighet att utnyttjas. / Ever since the 1940s Sweden has had rent control for their residential properties. The rent is not to be decided by the market but by a so called use value system. This means that rent should be determined by the standard and modernity of the apartment. The system comes with both benefits as well as disadvantages. A use value system should not take regards to a real estate companies funding meaning that if the cost in the end is higher than predicted the tenant will not be affected. On the other hand the tenant cannot claim a lower rent when the renovation is repaid. Value-adding renovations are therefore not connected to any cost. The rent is instead decided by negotiations between a local union of tenants and the landlord. The rent should be decided due to the standard of the apartment and the property, as well as the location and communications. The rent and the rent control, especially in Stockholm are frequently discussed in media and politics. This rapport presents three suggestions for a more reliable rent system that have been up for discussion; renovation discount for housing properties, periodic rent increase due to higher production costs and requirements for consultation with tenants due to inner renovations. The first two models can be implemented in today’s system together with the third model. The protection of the tenants’ rights is highly restricted when it comes to big restorations. The authors conclusion is that the rent system today is inconsistent with a restrained yearly rent adjustment, which makes a big inner restoration the landlords only option to an increased profit. Therefore can these renovations be used in purpose to increase rent

<p>Landstinget i Östergötland upphandlar sedan 2001 samtliga godstransporter från externa leverantörer. Detta examensarbete har som syfte att inför en kommande transportupphandling 2006 utreda behovet av godstransporter och hur kostnaderna för dessa transporter ska fördelas inom Landstinget i Östergötland. Målet var att förenkla existerande avtal och ta fram en lösning på hur förändringar av transportnätet ska kunna hanteras med minimal administrativ arbetsinsats. Lösningen skulle också innebära att landstingets kostnader kunde hållas låga.</p><p>Studien har visat att det genom att standardisera transporttider går att förenkla transportavtalen avsevärt. Transportören erbjuds också större frihet att anpassa landstingets körningar till övriga uppdrag, vilket möjliggör lägre priser. Genom att införa enhetstaxa inom huvudorterna Motala, Linköping och Norrköping och ortstaxa för övriga verksamhetsorter kan avtalsförhandlingar i möjligaste mån undvikas, eftersom det redan i avtalet är stipulerat hur förändringar ska hanteras ekonomiskt.</p><p>Landstinget i Östergötland har ett köp-och-säljsystem där varor och tjänster interndebiteras varje enhet. Huvuddelen av landstingets transporter är av sådan art att de inte kan påverkas av den betalande enheten, till exempel måste medicinska prover skickas in till centrallaboratoriet dagligen. Eftersom den styrande effekten av internpriset då uteblir kan transportkostnaden istället tas på högre nivå, vilket minskar administrationsbehovet. Därför rekommenderas Landstinget i Östergötland att föra upp kostnaden från varje enskild enhet upp på centrumnivå.</p><p>Då flera enheter från olika centrum delar på en transport bör kostnaden fördelas efter en viktningsprocent där enheter av olika typ har olika vikt. En vårdcentral har till exempel större behov av en provtransport än vad en tandvårdsklinik har av att frakta post med samma transport. Därför ska också vårdcentralen betala mer för denna transport.</p><p>Transportavtalet föreslås upphandlas i fem olika delar: lättgodstransporter i Motala, Linköping, Norrköping och Övriga Östergötland, samt förrådstransporter. Centrum för lättgodsnätet blir Universitetssjukhuset i Linköping.</p><p>Genom att genomföra de föreslagna förändringarna bör Landstinget i Östergötland kunna effektivisera sin avtalshantering, samtidigt som möjligheten för låga kostnader finns.</p> / <p>The County Council of Östergötland (CCÖ) purchases since year 2001 all transportation of goods from external suppliers. The purpose of this report is to investigate the need for transportation of goods and how to distribute the costs for the transports within the CCÖ. The underlying reason is a new procurement in year 2006. The goal was to simplify the supplier contracts and find a solution to how to handle changes in the transportation net with minimal need for administrative work. The solution should also make it possible to keep transportation costs low.</p><p>The study has shown that it through standardisation of transport time limits is possible to achieve considerable simplifications of contracts. The transport supplier is also given more time space to adjust the CCÖ transports to those of other customers. This will reduce the transportation cost and make lower prices possible. By introducing a unified fare for transports within the main cities Motala, Linköping and Norrköping and a specified fare to each other town or village where CCÖ has any activity, time consuming contract negotiations can be avoided. This can be achieved thanks to the fact that it is stipulated in the contract how to economically handle changes.</p><p>CCÖ uses a buy-and-sell system where costs for goods and services are distributed through transfer pricing to each unit. The main part of the CCÖ transports is of a kind that is not possible for each unit to have any influence on. For example the laboratory tests must be sent daily to the central laboratory. Since the cost managing effect of the transfer price then is zero the transportation cost can be moved to a higher organisational level instead, which will reduce administrative work. Therefore, the CCÖ is recommended to move transportation costs from single units to centres.</p><p>When several units from different centres share one transport a percentage share should divide the cost where different types of units will have different shares. A health centre is in more need of a test transport, than a dental clinic is of transporting mail with the same transport. Therefore the health centre should pay a bigger part of the cost than the dental clinic.</p><p>The transportation contract is suggested to be divided into five parts: supply transports as one and transport of mail, tests and parcels in Motala, Linköping, Norrköping and Other Östergötland as the other four. The transportation centre for mail, tests and parcels will be the Linköping University Hospital.</p><p>By conducting the suggested changes the CCÖ should be able to make its contract handling more effective. By doing that, there is also a possibility for low costs.</p>

Landstinget i Östergötland upphandlar sedan 2001 samtliga godstransporter från externa leverantörer. Detta examensarbete har som syfte att inför en kommande transportupphandling 2006 utreda behovet av godstransporter och hur kostnaderna för dessa transporter ska fördelas inom Landstinget i Östergötland. Målet var att förenkla existerande avtal och ta fram en lösning på hur förändringar av transportnätet ska kunna hanteras med minimal administrativ arbetsinsats. Lösningen skulle också innebära att landstingets kostnader kunde hållas låga. Studien har visat att det genom att standardisera transporttider går att förenkla transportavtalen avsevärt. Transportören erbjuds också större frihet att anpassa landstingets körningar till övriga uppdrag, vilket möjliggör lägre priser. Genom att införa enhetstaxa inom huvudorterna Motala, Linköping och Norrköping och ortstaxa för övriga verksamhetsorter kan avtalsförhandlingar i möjligaste mån undvikas, eftersom det redan i avtalet är stipulerat hur förändringar ska hanteras ekonomiskt. Landstinget i Östergötland har ett köp-och-säljsystem där varor och tjänster interndebiteras varje enhet. Huvuddelen av landstingets transporter är av sådan art att de inte kan påverkas av den betalande enheten, till exempel måste medicinska prover skickas in till centrallaboratoriet dagligen. Eftersom den styrande effekten av internpriset då uteblir kan transportkostnaden istället tas på högre nivå, vilket minskar administrationsbehovet. Därför rekommenderas Landstinget i Östergötland att föra upp kostnaden från varje enskild enhet upp på centrumnivå. Då flera enheter från olika centrum delar på en transport bör kostnaden fördelas efter en viktningsprocent där enheter av olika typ har olika vikt. En vårdcentral har till exempel större behov av en provtransport än vad en tandvårdsklinik har av att frakta post med samma transport. Därför ska också vårdcentralen betala mer för denna transport. Transportavtalet föreslås upphandlas i fem olika delar: lättgodstransporter i Motala, Linköping, Norrköping och Övriga Östergötland, samt förrådstransporter. Centrum för lättgodsnätet blir Universitetssjukhuset i Linköping. Genom att genomföra de föreslagna förändringarna bör Landstinget i Östergötland kunna effektivisera sin avtalshantering, samtidigt som möjligheten för låga kostnader finns. / The County Council of Östergötland (CCÖ) purchases since year 2001 all transportation of goods from external suppliers. The purpose of this report is to investigate the need for transportation of goods and how to distribute the costs for the transports within the CCÖ. The underlying reason is a new procurement in year 2006. The goal was to simplify the supplier contracts and find a solution to how to handle changes in the transportation net with minimal need for administrative work. The solution should also make it possible to keep transportation costs low. The study has shown that it through standardisation of transport time limits is possible to achieve considerable simplifications of contracts. The transport supplier is also given more time space to adjust the CCÖ transports to those of other customers. This will reduce the transportation cost and make lower prices possible. By introducing a unified fare for transports within the main cities Motala, Linköping and Norrköping and a specified fare to each other town or village where CCÖ has any activity, time consuming contract negotiations can be avoided. This can be achieved thanks to the fact that it is stipulated in the contract how to economically handle changes. CCÖ uses a buy-and-sell system where costs for goods and services are distributed through transfer pricing to each unit. The main part of the CCÖ transports is of a kind that is not possible for each unit to have any influence on. For example the laboratory tests must be sent daily to the central laboratory. Since the cost managing effect of the transfer price then is zero the transportation cost can be moved to a higher organisational level instead, which will reduce administrative work. Therefore, the CCÖ is recommended to move transportation costs from single units to centres. When several units from different centres share one transport a percentage share should divide the cost where different types of units will have different shares. A health centre is in more need of a test transport, than a dental clinic is of transporting mail with the same transport. Therefore the health centre should pay a bigger part of the cost than the dental clinic. The transportation contract is suggested to be divided into five parts: supply transports as one and transport of mail, tests and parcels in Motala, Linköping, Norrköping and Other Östergötland as the other four. The transportation centre for mail, tests and parcels will be the Linköping University Hospital. By conducting the suggested changes the CCÖ should be able to make its contract handling more effective. By doing that, there is also a possibility for low costs.