Studiens syfte är att undersöka vilka möjligheter och hinder som förskollärare upplever i det tidiga, förebyggande arbetet med fokus på barn som riskerar att utveckla ett problemskapande beteende. Syftet är också att belysa när pedagoger i förskolan upplever att barn är problemskapande. Studien är kvalitativ och grundar sig i en hermeneutisk-fenomenologisk forskningsansats vilket i denna studie innebär att tolka och sätta sig in i ett antal pedagogers upplevelser. Metoden som har använts är semistrukturerade intervjuer vilka har utförts med åtta förskollärare på fyra förskolor i tre olika kommuner i Mellansverige. För att tolka det empiriska materialet har von Wrights tolkning av Meads intersubjektivitetsteori använts i första hand. von Wright beskriver synen på barnet som avgörande för hur ett barn bemöts och för vilka insatser som görs och hon beskriver två möjliga perspektiv, punktuellt och relationellt.  I resultatet finns exempel på både relationella och punktuella perspektiv när det handlar om att förklara, förstå och arbeta med problemskapande beteende. Det framkommer i mångt och mycket att pedagogerna har en relationell grundsyn och det framgår också att pedagogernas intentioner är att leva upp till ett relationellt förhållningssätt, men det visar sig också att det finns omständigheter som styr pedagogerna mot ett punktuellt perspektiv.