Under våren 2013 infördes en ny söktjänst, en så kallad discoverytjänst, vid Umeå universitetsbibliotek (UB) och Medicinska biblioteket (MB). Discoverytjänster är ett användargränssnitt för informationssökning som ger användaren möjlighet att utifrån en enkel sökruta söka parallellt i alla bibliotekets resurser, utgångspunkten är att kombinera en Google-lik sökning med bibliotekets stora mängd av informationsresurser. Syftet med uppsatsen är att undersöka hur undervisningen i informationssökning vid UB och MB påverkas vid införandet av den nya söktjänsten, hur undervisningen kan utvecklas vidare med utgångspunkt från söktjänsten samt om begreppet informationskompetens förändras vid införandet av en discoverytjänst. Undersökningen tar utgångspunkt i pedagogisk teori och teorier om informationskompetens samt tidigare forskning om discoverytjänster med fokus på användning av dessa verktyg i undervisning på bibliotek. Undersökningen utfördes genom en kombination av kvalitativa metoder. Intervjuer genomfördes med sju undervisande bibliotekarier på UB och MB. I tillägg observerades fem undervisningstillfällen i informationssökning. Vissa bibliotekarier är i grunden mycket positiva och entusiastiska till söktjänsten medan andra är mer tveksamma. Informanterna uttrycker en osäkerhet om de tekniska funktionerna i söktjänsten, exempelvis facetter och relevansrankning och detta påverkar hur mycket söktjänsten integreras i undervisningen. Det finns skillnader i vilken utsträckning söktjänsten har integrerats i undervisningen på MB och UB. Bibliotekariernas syn på informationskompetens påverkas inte vid införandet av söktjänsten men diskussioner om söktjänsten i relation till informationskompetens medför reflektioner om livslångt lärande. Det finns idéer hos bibliotekarierna om hur söktjänsten kan integreras på nya sätt i undervisningen exempelvis som utgångspunkt för diskussioner om källkritik och vetenskapliga källor. Söktjänsten innebär många pedagogiska möjligheter och den bör därmed integreras mer i undervisningen både på UB och MB. Det kan finnas fördelar med att använda söktjänsten som utgångspunkt för progression av undervisning i informationskompetens inom ett utbildningsprogram. Nya förväntade studieresultat i informationskompetens skulle kunna utvecklas i samarbete med universitetslärare utifrån en kombination av pedagogisk teori och teorier om informationskompetens. Kompetensutveckling bör genomföras med fokus på att, utifrån bibliotekariernas erfarenheter, utveckla bra arbetsmetoder för undervisning och referensarbete med utgångspunkt från söktjänsten.

Information literacy is a concept that has been widely discussed in a college setting for a long time. Many studies discuss possible definitions and outlooks on information literacy, as well as the importance of developing methods to advance this concept. Despite this, little research have been published which discuss how Swedish college libraries define and teach information literacy on a national level. The aim of this thesis is to provide an overview on how Swedish college libraries teach information literacy by looking at their websites and the services they provide to students. A content analysis was used to do this. The Framework for Information Literacy for Higher Education by the Association of College& Research Libraries has been used to define information literacy in a college setting and to analyze the content found on the websites. The findings show that a majority of Swedish college libraries provide a large amount of web- based services regarding information literacy to their students. Differences do exist, especially between public and private schools, but they use similar tools for teaching information literacy and their content is similar as well, indicating they have similar views on what a student needs to learn in order to be considered information literate.

The purpose of this study is to contribute to an increased understanding of the importance of user education in relation to undergraduates´ bachelor thesis. The secondary purpose of the study was to investigate how institutional impact is reflected in student text production. The starting point of the study is an observation of user education at Södertörn University Library, where students in the process of writing their bachelor thesis in tourism participated. This student group became the focus of the study.         Through a survey, feedback was collected concerning what the students think the user education might have contributed to in relation to their thesis writing. Whether the importance of user education reflected in the papers has been investigated based on a comparative reference analysis that included bachelor theses in tourism science published between 2015 and 2017. The students' questionnaire answered in general in the support of the user education, where an increased focus on searching in databases and after scientific articles was emphasized. The comparative reference analysis also did not dispute what was expressed in the questionnaire survey although the difference was marginal to those who participated and those that did not. Based on Norman Fairclough's critical discourse analysis, it was investigated how institutional impact was reflected in selected papers. By analysing the user education and guidelines, it was possible to see how a certain type of academic discourse was reproduced in the theses. This study describes the importance of library education in several ways. The discourse analysis showed that library education has a role as a genre of governance where academic and disciplinary discourse is reproduced. The survey also showed that library education constitutes a cognitive authority towards the students, which correlated with the reference analysis.