Titel: Earnings management i svenska kommuner Nivå: Examensarbete på Grundnivå (kandidatexamen) i ämnet företagsekonomi Författare: Frida Johansson och Jonas Magnusson Handledare: Jan Svanberg Datum: 2022 – januari Syfte: Syftet med studien var att undersöka och kartlägga huruvida earnings management i form av diskretionära periodiseringar förekommer i svenska kommuner. Metod: I studien har en kvantitativ forskningsstrategi tillämpats, med en longitudinell forskningsdesign. Finansiell information rapporterad från de 289 svenska kommunerna inhämtades från Statistiska Centralbyråns databas för räkenskapsåren 2017–2020. Insamlad data har testats med hjälp av multipla regressionsanalyser och har analyserats via statistikprogrammet SPSS. Resultat & slutsats: Resultatet relaterat till studiens första hypotes påvisade ett starkt signifikant, negativt samband mellan den relativa förändringen i periodiseringskostnader och större underliggande underskott innan dessa periodiseringskostnader. Det negativa sambandet kan tolkas som att de svenska kommunerna inte är benägna att belasta större underskott med ytterligare periodiseringskostnader enligt teorin om reningsbad. Utifrån resultatet falsifieras studiens första hypotes. Resultatet kopplat till studiens andra hypotes påvisade ett mindre signifikant samband, vilket ger, om än icke signifikant, visst stöd till antagandet om att de svenska kommunerna strävar efter att rapportera moderata överskott. Utifrån resultatet falsifieras dock även studiens andra hypotes. Uppsatsens bidrag till ämnet: Studien bidrar till att fylla forskningsgapet gällande earnings management i de svenska kommunerna genom förekomsten av diskretionära periodiseringar. Studien bidrar även till ett nytt teoretiskt perspektiv genom att föra in resultatutjämningsreserven i förklaringsmodellen till varför graden av earnings management i de svenska kommunerna minskat i omfattning. Förslag till fortsatt forskning: Ett förslag till vidare forskning vore att undersöka om förekomsten av reningsbad och resultatutjämning som metod skiljer sig åt mellan kommuner de år ett val äger rum eller när en revision har skett. En annan synvinkel hade varit att genomföra studien med en kvalitativ inriktning. Detta då det endast finns ett fåtal tidigare studier gällande earnings management inom kommunsektorn som har använt sig av en kvalitativ metod. / Title: Earnings management in Swedish municipalities Level: Student thesis, final assignment for Bachelor Degree in Business Administration Author: Frida Johansson and Jonas Magnusson Supervisor: Jan Svanberg Date: 2022 – January Aim: The aim of the study was to investigate and identify whether earnings management in terms of discretionary accruals occur in Swedish municipalities. Method: In this study, a quantitative research strategy has been applied, with a longitudinal research design. Financial information reported from the 289 Swedish municipalities was obtained from Statistics Sweden database for the financial years 2017-2020. The collected data was tested using multiple regression analyses and is analyzed through the statistical program SPSS. Result & Conclusions: The results related to the first hypothesis of the study demonstrated a strongly significant, negative relationship between the relative change in accrual costs and larger underlying deficits before these accruals. The negative relationship was interpreted as if Swedish municipalities are not likely to burden larger deficits with additional accruals, according to the theory of big bath accounting. Based on the results, the first hypothesis of the study was falsified. The results related to the second hypothesis of the study, indicated a smaller significant correlation which provides, although non-significant, support for the assumption that the Swedish municipalities strive to report moderate surpluses. Based on these results, the second hypothesis of the study is also falsified. Contribution of the thesis: The study contributes to filling the gap of research for the Swedish municipalities on whether earnings management occurs in terms of discretionary accruals. The study also contributes to a new theoretical perspective by introducing RUR (profit equalization reserve) into the explanatory model of why earnings management has decreased in Swedish municipalities. Suggestions for future research: A suggestion for further research would be to investigate whether big bath or income smoothing as a method differs between municipalities in the years when an election takes place or when an audit has taken place. Another point of view would have been to conduct the study with a qualitative focus, as there are only a few previous studies for earnings management in the municipal sector that have used a qualitative method.