<p>In this master thesis, optical dissolved oxygen (DO) sensors are compared to standard electrochemical DO-sensors. The optical sensors are also compared against each other. DO is an important parameter to measure and to control during microorganism fermentation.  A DO-sensor needs to fulfill certain criteria, such as; purposive response time, the ability to show accurate and stable readings without drift over time, have the capability to manage several sterilizations and exhibiting membrane fouling resistance. The reference used to test these parameters was an industrially accepted electrochemical sensor. By comparing the two technologies, optical sensors showed similar abilities to perform regarding response time and drift performance during the longer test runs. But the optical sensors showed a better performance during sterilizations, with less drift in raw value. When using electrochemical sensors as a reference, different brands of optical sensor gave different results when testing for accuracy at different concentration levels. Due to error in the method, tests for fouling were inconclusive. However, membranes from the two kinds of technologies showed an equal hydrophobic character. The two participating optical DO sensors, Mettler Toledo InPro 6990i and Hamilton Visiferm were compared regarding ability to manage sterilizations and generate accurate measuring values at different DO concentrations. The two sensor brands showed an equal behavior during the fifteen test sterilizations. The Mettler Toledo InPro 6990 had better abilities to follow the linear behavior of the electrochemical reference sensor. While the  Hamilton Visiferm sensor differed at most 3.5% units from the electrochemical reference values. Hamilton Visiferm was tested with analogue signal, which gave a noise problem. When using digital signal the noise disappeared. The goal of this study was to recommend a sensor, for Belach Bioteknik AB, and the recommendation would be Hamilton Visiferm, for being practical as well as reasonable priced without renounce of measuring quality.</p>

In this master thesis, optical dissolved oxygen (DO) sensors are compared to standard electrochemical DO-sensors. The optical sensors are also compared against each other. DO is an important parameter to measure and to control during microorganism fermentation.  A DO-sensor needs to fulfill certain criteria, such as; purposive response time, the ability to show accurate and stable readings without drift over time, have the capability to manage several sterilizations and exhibiting membrane fouling resistance. The reference used to test these parameters was an industrially accepted electrochemical sensor. By comparing the two technologies, optical sensors showed similar abilities to perform regarding response time and drift performance during the longer test runs. But the optical sensors showed a better performance during sterilizations, with less drift in raw value. When using electrochemical sensors as a reference, different brands of optical sensor gave different results when testing for accuracy at different concentration levels. Due to error in the method, tests for fouling were inconclusive. However, membranes from the two kinds of technologies showed an equal hydrophobic character. The two participating optical DO sensors, Mettler Toledo InPro 6990i and Hamilton Visiferm were compared regarding ability to manage sterilizations and generate accurate measuring values at different DO concentrations. The two sensor brands showed an equal behavior during the fifteen test sterilizations. The Mettler Toledo InPro 6990 had better abilities to follow the linear behavior of the electrochemical reference sensor. While the  Hamilton Visiferm sensor differed at most 3.5% units from the electrochemical reference values. Hamilton Visiferm was tested with analogue signal, which gave a noise problem. When using digital signal the noise disappeared. The goal of this study was to recommend a sensor, for Belach Bioteknik AB, and the recommendation would be Hamilton Visiferm, for being practical as well as reasonable priced without renounce of measuring quality.

The goals of this Bachelors’ Thesis were to establish the production loss through the VTIS1 Pasteur at Arla Foods Linköping dairy and then suggest simple but effective solutions to minimize the losses for each production run. If the timeframe allowed it, some of the solutions would be implemented and tested in full production to determine their impact on economic and environmental savings. The very first step of this project was to establish the statistics over what losses there is in the production pipeline through VTIS1, from milk and powders in mixer tanks to finished and packed products in cold storage. Then, when knowing how much product was actually lost and where, those bottlenecks could be pinpointed and examined more closely. At this stage the focus was switched, from the otherwise complicated and broad manufacturing process, to the VTIS1-aggregate, since early data indicated there were quite substantial losses there. In conjunction with this project Arla Foods purchased an absorption photometer-measuring device (OPTEK AS16) that could be inserted straight into the product stream out of VTIS1, allowing real time measurements of its optical density. A substantial series of measurements of the product stream (through all of November) indicated that a certain amount of pure quality product was discarded into the factory sewers with each production batch. Volumes of the product losses clearly depended on which sterile tank it was sent to, due to the different lengths of the pipelines. Through the production year of 2007 the VTIS1 aggregate pasteurised over 1500 batches of various products and all preliminary data indicates this number to increase significantly in 2008. Since most products going through VTIS1 contain both milk/cream and some flavourings or jams in various compositions, this means they are a fair bit more expensive per litre in comparison to plain milk. Since the VTIS1 aggregate is positioned fairly early in the production line it was deemed logical to start there to eliminate losses and then, if time would allow, move further down the stream. The time assigned for the project did allow for both creating a statistics database over product losses and the implementations of a few suggested adjustments. The report includes the estimated financial savings of this project for 2008; the numbers are based on how much the adjustments would have saved Arla Foods in economic losses through 2007. This includes the costs for the pure volumes of products as well as the estimated savings of environmental costs for waste treatment during that same period, based on the products’ COD, S-tot, N-tot and Ts contents. / Examensarbetets syfte har bestått i att med statistik kartlägga produktförlusterna i genom Arla Foods i Linköpings VTIS1 produktion och föreslå möjliga lösningar för att minska råvarusvinnet. Detta skall åstadkommas med hjälp av nya smarta lösningar på processoptimeringar, ändringar i körrutiner och bättre produktplanering. Projektbeskrivningen var ursprungligen med avsikt ganska vag, för att sedan efter litet efterforskning fokusera uppmärksamheten på området kring Mixertankarna, VTIS1 och Steriltankarna. I studien har vikten lagts på rent tekniska svinn, som sker vid varje körning och inte mätbart påverkas av den mänskliga faktorn, detta för att få en repeterbarhet och stabila mätvärden. Statistiksammanställning och kartering av de olika produktförlusterna gjordes i Excel, där data hämtades både via Arla Foods AS400 server samt logisticprogrammet Movex Explorer som hanterar lagerförningar, men även via ABB: s WebProInfo server och trendverktyget MES. En snabb analys av den förenklade statistiken visade på att mycket av de förluster som uppstod i tillverkningen genom VTIS1 faktiskt uppstod i själva aggregatet och det var alltså här man beslutade att, i samråd med Timo Kjellberg och Gunnar Jangbrand, begränsa projektet till just mixertankarna, VTIS och steriltankarna. Vid planeringen av examensarbetet var tanken att gå igenom hela tillverkningsprocessen, från det att produkten blandats och behandlats, till det att den förpackats och transporterats till lagerlokalen. Av tidstekniska skäl har alltså tidfördelningen fokuserats till att omfatta en liten men dock betydelsefull del i produktionen. Processen i sin helhet är alltför komplex för att sätta sig in i på såpass kort tid och detta tillvägagångssätt har gett goda resultat, mycket på grund av att den tid som funnits kunnat fokuseras på att noga dokumentera, analysera och förbättra tillverkningsprocessen från första början. Målsättningen för arbetet är att kunna minimera det tekniska svinn som uppkommer i varje ny produktionscykel och på så sätt både spara Arlas pengar och miljön, en faktor som i rapporten har räknats om till en ren ekonomisk besparing i form av minskade miljöavgifter. Fler möjliga förbättringar tas upp senare i rapporten.

<p>The goals of this Bachelors’ Thesis were to establish the production loss through the VTIS1 Pasteur at Arla Foods Linköping dairy and then suggest simple but effective solutions to minimize the losses for each production run. If the timeframe allowed it, some of the solutions would be implemented and tested in full production to determine their impact on economic and environmental savings.</p><p>The very first step of this project was to establish the statistics over what losses there is in the production pipeline through VTIS1, from milk and powders in mixer tanks to finished and packed products in cold storage. Then, when knowing how much product was actually lost and where, those bottlenecks could be pinpointed and examined more closely. At this stage the focus was switched, from the otherwise complicated and broad manufacturing process, to the VTIS1-aggregate, since early data indicated there were quite substantial losses there.</p><p>In conjunction with this project Arla Foods purchased an absorption photometer-measuring device (OPTEK AS16) that could be inserted straight into the product stream out of VTIS1, allowing real time measurements of its optical density. A substantial series of measurements of the product stream (through all of November) indicated that a certain amount of pure quality product was discarded into the factory sewers with each production batch. Volumes of the product losses clearly depended on which sterile tank it was sent to, due to the different lengths of the pipelines.</p><p>Through the production year of 2007 the VTIS1 aggregate pasteurised over 1500 batches of various products and all preliminary data indicates this number to increase significantly in 2008. Since most products going through VTIS1 contain both milk/cream and some flavourings or jams in various compositions, this means they are a fair bit more expensive per litre in comparison to plain milk.</p><p>Since the VTIS1 aggregate is positioned fairly early in the production line it was deemed logical to start there to eliminate losses and then, if time would allow, move further down the stream.</p><p>The time assigned for the project did allow for both creating a statistics database over product losses and the implementations of a few suggested adjustments. The report includes the estimated financial savings of this project for 2008; the numbers are based on how much the adjustments would have saved Arla Foods in economic losses through 2007. This includes the costs for the pure volumes of products as well as the estimated savings of environmental costs for waste treatment during that same period, based on the products’ COD, S-tot, N-tot and Ts contents.</p> / <p>Examensarbetets syfte har bestått i att med statistik kartlägga produktförlusterna i genom Arla Foods i Linköpings VTIS1 produktion och föreslå möjliga lösningar för att minska råvarusvinnet. Detta skall åstadkommas med hjälp av nya smarta lösningar på processoptimeringar, ändringar i körrutiner och bättre produktplanering.</p><p>Projektbeskrivningen var ursprungligen med avsikt ganska vag, för att sedan efter litet efterforskning fokusera uppmärksamheten på området kring Mixertankarna, VTIS1 och Steriltankarna. I studien har vikten lagts på rent tekniska svinn, som sker vid varje körning och inte mätbart påverkas av den mänskliga faktorn, detta för att få en repeterbarhet och stabila mätvärden.</p><p>Statistiksammanställning och kartering av de olika produktförlusterna gjordes i Excel, där data hämtades både via Arla Foods AS400 server samt logisticprogrammet Movex Explorer som hanterar lagerförningar, men även via ABB: s WebProInfo server och trendverktyget MES.</p><p>En snabb analys av den förenklade statistiken visade på att mycket av de förluster som uppstod i tillverkningen genom VTIS1 faktiskt uppstod i själva aggregatet och det var alltså här man beslutade att, i samråd med Timo Kjellberg och Gunnar Jangbrand, begränsa projektet till just mixertankarna, VTIS och steriltankarna.</p><p>Vid planeringen av examensarbetet var tanken att gå igenom hela tillverkningsprocessen, från det att produkten blandats och behandlats, till det att den förpackats och transporterats till lagerlokalen.</p><p>Av tidstekniska skäl har alltså tidfördelningen fokuserats till att omfatta en liten men dock betydelsefull del i produktionen. Processen i sin helhet är alltför komplex för att sätta sig in i på såpass kort tid och detta tillvägagångssätt har gett goda resultat, mycket på grund av att den tid som funnits kunnat fokuseras på att noga dokumentera, analysera och förbättra tillverkningsprocessen från första början.</p><p>Målsättningen för arbetet är att kunna minimera det tekniska svinn som uppkommer i varje ny produktionscykel och på så sätt både spara Arlas pengar och miljön, en faktor som i rapporten har räknats om till en ren ekonomisk besparing i form av minskade miljöavgifter. Fler möjliga förbättringar tas upp senare i rapporten.</p>

<p>The present Master thesis describes the development and optimization of a fed-batch process for production of recombinant proteins in Escherichia coli BL21(DE3) in a multi-fermentor system. The system consists of six 1-liter fermentors, capable of producing 500-1500 μg/mL with present protocol.</p><p>Response surface methodology (RSM) was used for multivariable optimization regarding cultivation time, pH, temperature and feed rate. Optimal protein expression conditions were found out to be 17.8 h cultivation time, 36.7 ºC, pH 6.8 and a feed rate corresponding to specific growth of 0.23 h-1, on glucose substrate. The aggregation of expressed proteins to inclusion bodies, could not be affected by the various growth conditions employed during cultivations.</p><p>A study was conducted regarding growth conditions effect on phosphogluconoylation of expressed proteins. In ten fed-batch cultivations on glucose, LC/MS analysis showed a gluconoylated fraction with additional 178 Da mass, but no correlation between growth conditions and gluconoylation could be found. In two fed-batch cultivations on glycerol-feed, a lower feed rate resulted in no gluconoylation, while a higher did. An explanation would be that the lower amount of available intra-cellular carbon limits formation of gluconoylation precursors.</p>

The present Master thesis describes the development and optimization of a fed-batch process for production of recombinant proteins in Escherichia coli BL21(DE3) in a multi-fermentor system. The system consists of six 1-liter fermentors, capable of producing 500-1500 μg/mL with present protocol. Response surface methodology (RSM) was used for multivariable optimization regarding cultivation time, pH, temperature and feed rate. Optimal protein expression conditions were found out to be 17.8 h cultivation time, 36.7 ºC, pH 6.8 and a feed rate corresponding to specific growth of 0.23 h-1, on glucose substrate. The aggregation of expressed proteins to inclusion bodies, could not be affected by the various growth conditions employed during cultivations. A study was conducted regarding growth conditions effect on phosphogluconoylation of expressed proteins. In ten fed-batch cultivations on glucose, LC/MS analysis showed a gluconoylated fraction with additional 178 Da mass, but no correlation between growth conditions and gluconoylation could be found. In two fed-batch cultivations on glycerol-feed, a lower feed rate resulted in no gluconoylation, while a higher did. An explanation would be that the lower amount of available intra-cellular carbon limits formation of gluconoylation precursors.

The finite amount of energy carriers affects all of us. It is important to utilize all available sources and to find new sources of energy. The confectionery industry generates both solid and liquid waste during the production of confectioneries, which could be utilized as a substrate for biogas production. However, problems might arise during the biogas process since these kinds of waste are very rich in carbohydrates. The initial breakdown of the substrate would probably cause an accumulation of fermentation products such as volatile fatty acids (VFA) and a low pH. A solution to this might be to use a two-stage process. The first stage would be a pre-fermentation that should be optimized for production of fermentation products such as ethanol and VFA. The aim of this master thesis is to evaluate the biogas potential of confectionery waste products. The confectionery waste products are evaluated using a continuous two-stage process, batch experiments and theoretical calculations of the methane potential. The potential from process wastewater was examined. Depending on COD reduction for a reactor and COD content of process wastewater, an annual amount of 75 000 m3 or of 857 000 m3 of process wastewater is necessary to produce enough biogas for a gas engine to continuously convert the biogas to electricity. A batch experiment evaluating the methane production potential of nine different confectionery waste products from a large confectionery industry gave a range of 430 - 690 NmL/g VS, which is relatively high. A continuous experiment in two lab-scale reactors with a HRT of two days worked satisfactory. The gas production was stable periodically with a carbon dioxide content above 60%. The pH was low (3.4 - 3.6) throughout the experiment for one of the reactors. However, addition of digester sludge from a methane-producing reactor towards the end of the experiment resulted in a higher pH and more VFA available for utilization in the second stage. The main fermentation products were: acetic acid, lactic acid, ethanol and carbon dioxide. A second batch experiment showed that the methane potential was not affected by pre-fermentation. A carbon balance calculation of the process indicates that 57% of the ingoing organic matter is fermented within only two days and ends up in the known fermentation products. The study shows that confectionery waste products are well suited for two-stage anaerobic digestion. / Den ändliga mängden av energibärare påverkar oss alla. Det är därför viktigt att utnyttja alla tillgängliga men även att finna nya energibärare. Konfektyrindustrin generar restprodukter (avfall) både i fast och flytande form, vilka båda kan utnyttjas för produktion av biogas. Det kan dock uppstå problem i biogasprocessen eftersom dessa innehåller en stor mängd kolhydrater. Den initiala nedbrytningen kan ge upphov till en ackumulering av VFA och ett lågt pH. En lösning på detta problem kan vara att använda en två-stegs process. Första steget är en för-fermentering, som ska optimeras för att producera fermentationsprodukter så som etanol och VFA. Syftet med detta arbete är att utvärdera biogaspotentialen från konfektyrrestprodukter genom att använda en kontinuerlig två-stegs process, batchförsök och teoretiska beräkningar av metanpotentialen. Potentialen undersöktes från processvatten. Beroende på COD reduktion i en reaktor och COD innehåll i processvatten, är en årlig mängd av 75 000 m3 eller av 857 000 m3 processvatten nödvändig för att producera en tillräcklig mängd biogas så att en gasmotor kontinuerligt kan omvandla biogasen till elektricitet. Ett batchförsök med nio olika restprodukter från en storskalig konfektyrproducent visade en relativt hög metanpotential (430 - 690 NmL/g VS). Ett kontinuerligt reaktorexperiment genomfördes i laboratorieskala med två reaktorer, där uppehållstiden var två dagar. De två för-fermenteringsreaktorerna presterade tillfredsställande. Gasproduktionen var periodvis stabil med en koldioxidhalt över 60%. pH var lågt (3,4 och 3,6) genom hela experimentet för en av reaktorerna. För den andra reaktorn gjordes tillsatser av reaktormaterial från en metanproducerande reaktor i slutet av experimentet. Dessa tillsatser ökade pH och totalmängden av VFA, som kan utnyttjas i det andra steget. Huvudfermentationsprodukterna är acetat, laktat, etanol och koldioxid. Ytterligare batchförsök visade att för-fermentation inte verkar påverka metanpotentialen för konfektyrrestprodukter. En kolbalans av processen indikerar att 57% av ingående kol återfinns i de kända fermentationsprodukterna inom två dagar. Studiens resultat visar att avfallsprodukter från konfektyrindustrin lämpar sig väl för två-stegs anaerob rötning.

The overall objective of this work has been to adopt new developments and techniques in the area of measurement, modelling and control of fermentation processes. Flow cytometry and software sensors are techniques which were considered ready for application and the focus was set on developing tools for research aiming at understanding the relationship between measured variables and process quality parameters. In this study fed-batch cultivations have been performed with two different strains of Escherichia coli (E.coli) K12 W3110 with and without a gene for the recombinant protein promegapoietin. Inclusion body formation was followed during the process with flow cytometric detection by labelling the inclusion bodies with first an antibody against the protein promegapoietin and then a second fluorescent anti-antibody. The approach to label inclusion bodies directly in disintegrated and diluted cell slurry could be adopted as a method to follow protein production during the process, although the labelling procedure with incubation times and washings was somewhat time-consuming (1.5 h). The labelling of inclusion bodies inside the cells to follow protein production was feasible to perform, although an unexplained decrease in the relative fluorescence intensity occurred late in process. However, it is difficult to translate this qualitative measurement into a quantitative one, since a quantitative protein analysis should give data proportional to the volume, while the labelling of the spheric inclusion bodies gives a signal corresponding to the area of the body, and calibration is not possible. The methods were shown to be useful for monitoring inclusion body formation, but it seems difficult to get quantitative information from the analysis. Population heterogeneity analysis was performed, by using flow cytometry, on a cell population, which lost 80-90% viability according to viable count analysis. It was possible to show that the apparent cell death was due to cells incapable of dividing on agar plates after induction. These cells continued to produce the induced recombinant protein. It was shown that almost all cells in the population (≈97%) contained PMP, and furthermore total protein analysis of the medium indicated that only about 1% of the population had lysed. This confirms that the "non-viable" cells according to viable count by cfu analysis produced product. The software sensors XNH3 and µNH3, which utilises base titration data to estimate biomass and specific growth rate was shown to correlate well with the off-line analyses during cultivation of E. coli W3110 using minimal medium. In rich medium the µNH3 sensor was shown to give a signal that may be used as a fingerprint of the process, at least from the time of induction. The software sensor KLaC* was shown to respond to foaming in culture that probably was caused by increased air bubble dispersion. The RO/S coefficient, which describes the oxygen to substrate consumption, was shown to give a distinct response to stress caused by lowered pH and addition of the inducing agent IPTG. The software sensor for biomass was applied to a highly automated 6-unit multi-bioreactor system intended for fast process development. In this way also specific rates of substrate and oxygen consumption became available without manual sampling. / QC 20100819

Nanofiltration is a proper way of preparation of drinking water. The process has a lot in common with reverse osmosis where a semipermeable membrane is used to separate a pure water flow from the remaining water. A pilot plant was used to ensure that nanofiltration is a suitable technology for a specific waterworks station in Glemmingebro, Ystad. The purpose was also to find out if a pH-adjustment is needed for feed water in a possible full scale plant.  In this case nanofiltration is used mainly to remove sulphate and calcium since the raw water contains concentrations of these substances which exceed the limits for potable water. It is important to receive a high recovery (RC), otherwise the deliviery of water won’t be high enough. On the other hand a high RC increases the risk of precipitates, which require more frequent cleaning. An optimal RC has already been calculated, the intention of this survey is to consider whether the theory is consistent with reality or not. Calculations of the highest acceptable pH-value were made in a computer program from Dow, ROSA. The result indicates that nanofiltration is suitable to use in this waterworks station and a pH-adjustment is needed when the pH level of raw water exceeds 7.7. / Tjänligt dricksvatten är en självklarhet för många. Processen som krävs för att producera vattnet är emellertid ganska komplicerad. Vattentäkterna har varierande förutsättningar och problematiken för varje enskilt vattenverk löses därför specifikt. En teknik som kan användas vid dricksvattenberedning är membranteknik i form av nanofiltrering. För att en membranprocess ska fungera krävs ett semipermeabelt membran vilket innebär att endast vissa molekyler tillåts att passera. Detta fenomen kallas omvänd osmos. Vattenmolekylerna diffunderar mot koncentrationsgradienten med hjälp av energi i form av ett högt tryck. På så vis återfås ett rent vatten från ett vatten innehållande en högre andel lösta ämnen. Ett av de centrala begreppen inom membranteknik är recovery (RC). RC (%) = permeatflöde/inflöde x 100 Permeat är den del av vattnet som filtrerats genom membranet, som senare ska bli dricksvatten. Enheten för recovery är %. Inflödet är den totala mängd vatten som matas in i anläggningen. Det vattnet som inte filtreras igenom membranet bildar tillsammans med de avskilda ämnena det flöde som kallas koncentrat eller avloppsflöde. En hög recovery innebär att av det vattnet som matas in till anläggningen går en större del ut som dricksvatten och en mindre del till avlopp. En låg recovery medför att det behövs en större mängd matarvatten för att erhålla samma mängd permeat. Med ökad recovery ökar koncentrationen av de avskilda ämnena i avloppsflödet. Detta sker eftersom samma mängd ämnen avskiljs, men volymen vatten till avlopp minskar. Löslighetsprodukten för svårlösliga föreningar riskerar då att överskridas, vilket resulterar i att de fälls ut och orsakar igensättning av membranet.  För att motverka igensättning kan en antiscalent användas. Optimal recovery är högsta möjliga, som inte orsakar igensättning av membranet. Den här studien är utförd på en specifik anläggning för Ystad kommun. Vattenverket är beläget i Glemmingebro. Invånarna i östra delen av kommunen får sitt vatten från kommunens största vattenverk, men det blandas upp med vatten från det lokala verket.  Sommartid råder det brist på vatten och planen är att hushållen i Glemmingebro i framtiden ska få större delen av sitt vatten från det lokala verket under den här perioden. Förutsättningarna för den här grundvattentäkten är att vattnet innehåller höga halter av både kalcium och sulfat. Det krävs en process där båda dessa ämnen reduceras för att uppnå tjänligt dricksvatten. Den höga halten av kalcium bidrar till att råvattnets hårdhetsgrad är 21dhᵒ. Sweco har gjort inledande undersökningar, där de kommit fram till att membranteknik troligtvis är lämpligt att använda vid beredning av dricksvatten i Glemmingebro. De har hyrt in två pilotanläggningar för vidare försök. Syftet med denna undersökning är att genom utredning av pilotförsök säkerställa att membranteknik är lämpligt att använda för dricksvattenberedning på Glemmingebro vattenverk, samt att utvärdera om det behövs en pH-sänkning för inkommande råvatten. Jag har också för avsikt att skapa en rapport för de som vill veta hur tekniken fungerar, alternativt är intresserade av dricksvattenberedning. Min förhoppning är att jag ska kunna belysa vad som är extra tänkvärt vid ett pilotförsök inom membranteknik, vilka problem som uppstår och hur dessa löses. Resultatet visar att membranteknik lämpar sig för beredning av dricksvatten på Glemmingebro vattenverk. Med en recovery på 75 % bedöms intervallen mellan tvätt av membranet överstiga fyra veckors normal drift vilket är önskvärt för anläggningen.  Avskiljningsgarden för oönskade ämnen har i pilotförsöken uppnått 95 % (kalcium), respektive 98 % (sulfat), vilket är förväntad nivå. Råvattnets pH varierar mellan 8,4 och 7,1. Analysdata visar att de högst uppmätta värdena främst förekommit sommartid. Under den här perioden antas råvattentemperaturen vara 15ᵒC. PH för inkommande vatten behöver vid denna temperatur regleras då pH överstiger 7,7. Detta för att undvika igensättning av membranet. Viktigt att notera är att en pilotanläggning inte visar hela verkligheten, utan endast ger en ungefärlig uppskattning om vad utfallet blir. / ombyggnad av Glemmingebro vattenverk