Sandtallskogar är en av Sveriges mest hotade naturtyper. Utmärkande för sandtallskog är att det är en torr, näringsfattig och ljusöppen miljö. I dessa skogar finns en rik artmångfald som hotas av bland annat exploateringar, igenväxning och brist på ekologiska störningar som till exempel brand och bete. Många arter är beroende av dessa störningar samt att det finns en ständig tillgång på gamla träd. Studien utgår från en vegetationsstudie som gjordes på uppdrag av Länsstyrelsen på Hökensås 1978. Syftet med den här studien var att undersöka om vegetationstypen lavskog på Hökensås förändrats sedan 1978. För att undersöka om det skett någon förändring av lavskogen på Hökensås genomfördes en inventering som omfattade 55 stycken cirkulära provytor som var och en omfattade en yta på 100 m². Resultatet visade att under de senaste 40 åren har andelen lavskog minskat med 25%. Resultatet skulle dels kunna bero på igenväxning av gran (Picea abies) och blåbärsris (Vaccinium myrtillus) som ökar skuggningen i den annars glesa tallskogen och därmed minskar förutsättningarna för marklavarnas överlevnad och spridning. Brist på ekologiska störningar som brand och skogsbete kan också vara möjliga faktorer som påverkar vegetationen och reducerat andelen lavskog. Framtida studier bör undersöka möjligheten att åter skydda Hökensås som ett naturreservat istället för det nuvarande naturvårdsområdesskydd som i första hand skyddar geologin men som inte omfattar träden och den biologiska mångfalden. / Sandy pine forests are one of Sweden´s most threatened habitats. The characteristics of sandy pine forest is that it is a dry, nutrient-poor and light-open environment. These forests contain a rich variety of species that is threatened by exploitation, overgrowth, and lack of ecological disturbances such as fire and grazing. Many species depend on these disturbances and the presence of a constant supply of old trees. This study is based on a vegetation study commissioned by the County Administrative Board at Hökensås 1978. The purpose of this study was to investigate whether the proportion of lichen vegetation on Hökensås had changed since 1978. To investigate if there was any change in the lichen forest at Hökensås, an inventory was carried out that included 55 test areas, each covering an area of 100 m². The results showed that during the last 40 years the proportion of lichen forest has decreased by 25%. The result could partly be due to the overgrowth of spruce (Picea abies) and blueberry rice (Vaccinium myrtillus) which increases the shading in the otherwise sparse pine forest and thus reduces the conditions for the survival and spread of the ground lichens. Future studies should explore the possibility of protecting Hökensås as a nature reserve instead of the current nature conservation area which primarily protects the geology but does not include the trees and biodiversity.

No description available.

Det finns sammanlagt 35 sötvattenlevande musselarter nio utav de kategoriseras som stormusslor, arterna lever i sjöar och vattendrag men hittas även i rinnande vatten. Stormusselarterna är idag hotade på grund av faktorer som föroreningar, fysiska förändringar i deras livsmiljöer, igenslammade bottnar och förlust av värdfiskarter. Det kan i sin tur leda till att musselpopulationerna dör ut. Syftet med studien är att undersöka populationsförändringen av samtliga stormusselarter i vattensystem Lidan, Tidan och Mariedalsån som ligger i Västra Götalands län. Arbetet är en återinventering baserad på tidigare studier inom de tre olika vattensystemen.Fältarbetet utfördes april 2021 i sju selektivt valda vattenlokaler. Metoden som tillämpades var vattenkikare med vadarstövlar med provyta på 10 m². De insamlade musslorna räknades, artbestämdes med litteratur, längd mättes och åldern uppskattades utifrån vinterringarna på skalen. Resultatet visade att föryngringen var svår att bedöma på grund att arbetet fokuserade på de adulta musslorna och inte de juvenila därför kan vi inte veta hur föryngringen såg ut i vattendragen. Storleksfördelningen visade däremot att inga livskraftiga populationer fanns i de inventerade lokalerna och att artmångfalden var låg jämfört med tidigare inventeringar. Enbart arterna Spetsig målarmussla (U.tumidus) och allmän dammussla (A. anatina) återfanns i lokalerna. Eftersom de inventerade lokalerna ska representera några av de bästa i de tre vattensystemen är resultaten oroväckande och fortsatta studier bör göras för övervakning av samtliga stormusselarter i Västra Götalands län med fokus på föryngring. Framtida undersökning bör även fokusera mer på musslornas reproduktion och hur förhållanden ser ut i vattendragen. / There are a total of 35 freshwater mussel species, nine of which are categorized as large mussels, the species live in lakes and streams but are also found in running water. The mussel species are today threatened due to factors such as pollution, physical changes in their habitats, clogged bottoms and loss of host fish species. This in turn can lead to the extinction of the mussel populations. The purpose of the study is to investigate the population change of all mussel species in the water systems Lidan, Tidan and Mariedalsån which are located in Västra Götaland County. The work is a re-inventory based on previous studies in the three different water systems.The field work was carried out in April 2021 in seven selectively selected water premises. The method used was water binoculars with wading boots with a sample area of 10 m². The mussels collected were counted, species determined with literature, length was measured and age was estimated based on the winter rings on the shells. The results showed that the rejuvenation was difficult to assess because the work focused on the adult mussels and not the juveniles, therefore we cannot know what the rejuvenation looked like in the watercourses. On the other hand, the size distribution showed that there were no viable populations in the inventoried premises and that the species diversity was low compared with previous inventories. Only the species swollen river mussel (U. tumidus) and common dust mussel (A. anatina) were found in the premises. Since the inventoried premises are to represent some of the best in the three water systems, the results are worrying and further studies should be done to monitor all mussel species in Västra Götaland County with a focus on rejuvenation. Future research should also focus more on mussel reproduction and what conditions look like in watercourses.

No description available.

No description available.

Pancreatic ductal adenocarcinoma (PDAC) yet remains one of the top 10 most prevalent and top five most common cause of cancer-related deaths solely in the United States. Its metastatic deviation from most cancer types rends it one of the most subtle yet perturbating disease. Hope lies within the traces of reproducibly mutated genes which are said to be found in nearly 95% of all PDAC. This study aimed to examine how digitoxin affects glycolysis and gene expression in Panc-1 cell lines. Panc-1 cells were cultured and treated with various concentrations of digitoxin for 24h-48h depending on the analysis and cell viability was then examined via the MTS assay. Lactate assay was conducted in order to investigate the degree to which panc-1 production of lactate was affected by digitoxin. Specific genes of interest (LDHA, C-Myc, PFKM, PDP1, SLC2A and PMM1) that take part in the glycolytic segment of the panc-1 metabolism were analyzed with qPCR in order to study their expression. Cell cycle assay was conducted in order to examine whether digitoxin also affected the panc-1 cell cycle and to what degree. Results from the MTS assay indicated that cell viability was indeed affected with increasing concentrations of digitoxin whereas; the lactate assay indicated that panc-1 cells were sensitive to 25nM digitoxin/higher due to how the decrease in lactate production became evident at that point. The gene expression of PDP1 was significantly increased with high concentrations of digitoxin compared to other genes. The cell cycle assay indicated that most treatment groups did not make it to the G2 and M phase due to apoptosis. All in all, digitoxin showed to have apoptotic effects on panc-1 cells line although this effect was not evident in certain assays.

This Thesis focuses on the exchange of phosphorus (P) across the sediment–water interface in the Baltic Sea proper, with particular attention to the influence of bioturbating macrofauna and benthic redox conditions. Benthic P fluxes have major influence on P availability in the water column, which in turn regulates growth conditions for dinitrogen fixating cyanobacteria in the Baltic proper. Presently, a very large area of bottom sediment is overlain by oxygen depleted bottom water and is therefore devoid of aerobic organisms. In paper I, anoxic sediment from the Western Gotland Basin was oxygenated and exposed to bioturbation by three macrofauna species in a laboratory experiment. The experimental design allowed for detailed studies of how bioturbating animals influence the P fluxes on a species-specific level. All species (Monoporeia affinis, Mysis mixta, and Macoma balthica) mobilised dissolved organic P from the bottom sediment to the supernatant water. Also, particulate P was released by the two former species. None of these P fractions showed any mobility in control sections of the aquarium system. These animal-dependent P fluxes are a previously largely overlooked but potentially significant source of bioavailable P in coastal marine areas, such as the Baltic Sea. In paper II, we estimate a contemporary reflux of 146 kton dissolved inorganic P (DIP) from bottom sediments in the Baltic proper. This estimate is based on data from a large number of in situ benthic flux measurements using benthic chamber landers along a depth gradient in the Eastern Gotland Basin. DIP effluxes increased with increasing water depth, and decreasing bottom water oxygen concentrations. Bottom water anoxia was identified as a major driver for the mobilisation of DIP from bottom sediments. During such conditions, the DIP efflux was well correlated to carbon oxidation rate, while on oxic bottoms DIP fluxes were low irrespectively of the carbon oxidation rate. Our data support the hypothesis of a positive feedback loop of self-amplifying eutrophication in the Baltic Sea. Thus, both nutrient emission cuts and active mitigation actions to strengthen sedimentary P sinks are warranted for effective remediation of eutrophication in the Baltic Sea.

Coastal ecosystems, including seagrass beds and coral reefs, are among the most ecological and economical important ecosystems on Earth. At the same time as these ecosystems support livelihoods of coastal communities they are being highly degraded worldwide. Government-managed marine protected areas (MPAs) are a common tool in marine conservation and have been demonstrated to successfully protect natural resources. At the same time, they are increasingly criticized for excluding and marginalizing local communities. Therefore, alternative types of management that are managed by the communities themselves (community-based reserves; CBRs) constitute a promising alternative since they have a much higher acceptance among local people. However, the scientific knowledge on protection effects of CBRs on these critical habitats are scarce, and most research on the effects of place-based management has largely focused on coral reefs. The aim of this thesis was therefore to investigate how MPAs and CBRs affect corals and seagrasses, and their associated communities, using coastal Kenya (East Africa) as a case study. Paper I examines effects from CBRs and MPAs on benthic community composition, and cover and diversity of seagrasses, hard corals and associated benthic organisms. Paper II examines the effects of CBRs and MPAs on the density, size, biomass and potential monetary value of fish; the basis for coastal fisheries that are a particularly important ecosystem service in the study area. The results demonstrate that the small and recently protected Kenyan CBRs can increase the diversity of benthic organisms, protect important functional groups, increase structural complexity, and additionally increase fish size, biomass and monetary value. The results also show that protection from MPAs can result in shifts in both seagrass beds and coral reef communities (from a dominance of stress-tolerant species in fished areas, to stress-sensitive species in protected areas), and that the two habitats were similarly affected by protection. In summary, this thesis suggest that i) locally-managed CBRs may be an important complement to MPAs, and ii) that seagrass beds should more often be included in management plans. / <p>The thesis includes two unpublished manuscripter.</p>

AbstractI detta arbete har syftet varit att undersöka hur läromedel kan bidra till lärares kemiundervisning åk. 4–6 med fokus på förmågan att använda kemins begrepp, modeller och teorier för att beskriva och förklara kemiska samband i naturen i den svenska läroplanen med utgångspunkt i partikelmodellen. För att undersöka detta valde vi ut de fyra läromedel och lärarhandledningar som fanns representerade inom en mellanstor svensk kommun. Vi genomförde fem lärarintervjuer kopplade till de utvalda läromedlen för att se hur lärare använde läromedlet i sin undervisning. Granskningen av läromedel gjordes med utgångspunkt i Nature of science (NOS), naturvetenskapens karaktär, med fokus på begreppsanvändning och kreativitet. Då detta är aspekter som visat sig vara speciellt svåra för elever att skapa en förståelse för. Resultatet av läromedelsgranskningen visade att alla läromedlen mer eller mindre har potential att utveckla elevers förmåga att använda begrepp, modeller och teorier för att förklara samband utifrån partikelmodellen/fasövergångarna. De intervjuade lärarna konstaterade att läromedel är ett hjälpmedel i undervisningen. Dock poängterar de att de inte vill fastna i sina läromedel och att det är viktigt att känna till vilka svagheter och styrkor ens läromedel har. Dessutom gav de uttryck för att de många gånger inte använder lärarhandledning i någon större omfattning. Detta då lärarna anser att den inte alltid bidrar med det som de önskar. Detta medför att den enskilda läraren behöver ha vetskap kring svagheterna i den lärobok de använder, då den i sig självt inte uppfyller förmågan att utveckla elevers förståelse för kemins begrepp, modeller och teorier. Det finns även betydande skillnader mellan just begreppsanvändning och kreativitet i de olika läromedlen, vilket medför att styrkor och svagheter skiljer sig mellan läromedlen. Vikten av att som lärare ha en förståelse för vilken roll ens läromedel har i exempelvis övergången frånvardagligt språk till vetenskapligt språk. Eller hur de olika bilder och modellerna kan såväl hjälpa som stjälpa elevernas förståelse.

No description available.