Denna uppsats berör grekernas boendeintegration i Gislaveds kommun. Gislaveds kommun ligger i ett kommunikationsstråk till Borås, Göteborg, Jönköping, Halmstad och Växjö. Grekerna i centralorten Gislaved och i orten Anderstorp kom till Sverige som arbetskraftsinvandrare under 1960 och 1970- talet. Anledningen till att personer med grekisk bakgrund flyttade till denna kommun är på grund av att Gislaved är en industrikommun och företagen rekryterade invandrare från Sydeuropa.     Denna undersökning är gjort i form av djupintervjuer där tio personer med grekisk bakgrund intervjuades. De intervjuade berättar om de första åren i Sverige och deras integration i det svenska samhället. Idag har intervjupersonerna köpt hus i centralorten Gislaved och i orten Anderstorp. Integreringen av personer med utländsk bakgrund i ett nytt samhälle är väldig viktig och integrationen sker i samarbete med individens välvilja och myndigheterna. Målet med integration är att främja invandrarnas deltagande i samhället oavsett härkomst. För en lyckad integration i samhället är det nödvändigt att diskutera frågor om integration redan i planeringsskedet. Dessutom relationerna och olikheterna mellan hyresvärd och boende samt relationerna mellan olika etniska grupper i områden skall förbättras och respekteras.     Boendekarriären är en viktig del av livet. En del människor flyttar på grund av arbete eller utbildning medan andra flyttar på grund av individuella behov som till exempel äldre människor. Barn kan inte välja sin boendekarriär utan de bara flyttar med sina föräldrar. Detta gäller även för invandrarbarn som flyttade till Sverige utan sin vilja. Det finns olika typer av rörlighet såsom lokal men även utom- lokal rörlighet. Idag har människor större möjlighet att flytta utanför nationella gränser i och med byggandet av Öresundsbron och den fria rörligheten inom EU.   Personer med grekisk bakgrund i Gislaveds kommun har upplevt en stor förändring i deras liv då dessa personer hade tagit ett livsavgörande beslut, att flytta till ett nytt land. Deras situation som nyanlända invandrare var helt annorlunda i jämförelse med dagens nyanlända invandrare. Dagens nyanlända invandrare kan ha flyttat till Sverige på grund av förtryck, tortyr men även på grund av krig. Medan personer med grekisk bakgrund flyttade till Sverige för att skaffa sig ett arbete och ett bättre liv.

Storstadskommuner står inför en stor utmaning med boendesegregation. Därav är boendeintegration en förutsättning för att motarbeta socioekonomisk polarisering. Studien ämnar därav att analysera om och hur Linköpings kommun och Malmö stad arbetar för att främja boendeintegration i översiktlig planering. Studien ämnar även att få kunskap om hur forskare beskriver kommuners arbete med boendeintegration. Detta genom att besvara: Vilka problem beskriver kommunerna med boendesegregation? Går det att belysa styrkor och brister i kommunernas arbete med boendeintegration? Hur skiljer sig mål och arbetsmetoder åt mellan kommunerna?  Studiens teoretiska utgångspunkt består av Carol Lee Bacchis kritiska policyanalys och teoretiska begrepp. Arbetets empiriska material och analysmetoder omfattar en kvalitativ innehållsanalys av kommunernas styrdokument samt en intervju. Slutsatserna är att Malmö stad har upprättat ett utförligt integrationsarbete som efterliknar boendeintegration. Detta medan Linköpings kommun måste ändra deras synsätt kring boendesegregation, för att hjälpa dem vidare i arbetet mot boendeintegration. / Larger municipalities face bigger challenges with housing-segregation. Therefore, it’s necessary to implement housing-integration to counteract socio-economic polarization. This study therefore aims to analyze whether and how Linköping Municipality and Malmö City work to promote housing-integration in general planning together with a researcher's description on municipal’s work with housing-integration. This by answering: What problems do the municipalities describe with housing-segregation? Is it possible to highlight strengths and weaknesses in the municipalities' work with housing-integration? How do goals and workmethods differ between the municipalities?  The theoretical frame of the study consists of Carol Lee Bacchi's critical policy analysis and theoretical concepts. This study’s empirical material and analysis methods include a qualitative content analysis of the municipalities' governing documents and an interview. The conclusions are that Malmö City has established a solid integrationwork that mimics housing-integration. Unlike Linköping municipality, which must change their approach to housing-segregation, to help the further work with housing-integration.