<p>Idrottsarenan är inte bara ett rum för passion, lidande och glädje utan dessutom ett starkt geografiskt avgränsat rum med tydliga linjer och avgränsningar. Avgränsningarna kan ha olika syften som bland annat uppdelning mellan olika kulturer så som olika supporterklubbar, spelare och publik. Det finns också tydliga preciseringar på själva spelfältets utformning. En idrottsarena är ett forum där olika kulturer möts och det kan skådas såväl kulturella likheter som olikheter med det vanliga samhället utanför arenans hägn.</p><p>Genom att staden innehar en idrottsarena så ökar också chanserna att få arrangera nationella eller internationella idrottsevenemang vilket i slutändan kan innebära ett ekonomiskt uppsving för staden i form av mer turister, fler arbetstillfällen etc. I många fall så sker dessa gigantiska arenors framväxt på bekostnad av de mindre arenorna vilket kan påverka breddidrotten på ett negativt sätt.</p><p>I uppsatsen har gjorts en jämförelse mellan idrottspubliken och teaterpubliken och studerat vad det finns för skillnader och likheter dessa två emellan. Idrottspubliken har en gemytlig ”vänskaplig” stämning medan teaterpubliken sitter tysta i sin stol och oftast inte konfererar med varandra om det skådespel som spelas upp på scenen.</p><p>Hur kan egentligen en arena påverka en publik på många olika sätt? Detta har undersökts genom både litteraturstudier (sekundärdata) och egna empiriska undersökningar (primärdata). Den empiriska undersökningen har fokuserats på arenorna till två av Karlstads mest klassiska och mest meriterade idrottslag; BolticGöta (bandy- Tingvalla) och Färjestads BK (ishockey- Löfbergs Lila Arena). Under enkätundersökningarna undersöktes vad som drog publiken till de respektive arenorna samt vilka skillnader som fanns mellan de olika formerna av publik. Litteraturstudierna å sin sida fokuserade främst på arenans utformning samt de geografiska rörelsemönster som människan antar.</p><p>De resultat som kom fram var bland annat att bandypubliken går på bandy främst av anledningen att kolla på bandy. Ishockeypubliken är där av många olika anledningar som exempelvis kamrattryck och att de inte hade något annat för sig vid tillfället.</p><p>Dagens arenor har fått en helt ny betydelse för många av idrottslagen och arenafrågan är ett av de mest debatterade ämnena inom idrotten. Debatten går livlig om att arenor behöver förnyas och moderniseras, för att idrotten skall överleva och fortsätta locka publik. Men hur är det egentligen, är det de verkliga entusiasterna som lockas till arenor som snarare är nöjesarenor med idrott som en av många ”happenings” eller skräms de sanna entusiasterna bort av en publik som snubblar in på arenan i jakt på en ny lyckokick utan att bry sig om vad som egentligen sker på planen. Vilken sorts publik är egentligen den bästa sett utifrån klubbens ekonomi och idrottens överlevnad och utveckling? Detta är en viktig fråga för arenachefer att ta i beaktning.</p>

Idrottsarenan är inte bara ett rum för passion, lidande och glädje utan dessutom ett starkt geografiskt avgränsat rum med tydliga linjer och avgränsningar. Avgränsningarna kan ha olika syften som bland annat uppdelning mellan olika kulturer så som olika supporterklubbar, spelare och publik. Det finns också tydliga preciseringar på själva spelfältets utformning. En idrottsarena är ett forum där olika kulturer möts och det kan skådas såväl kulturella likheter som olikheter med det vanliga samhället utanför arenans hägn. Genom att staden innehar en idrottsarena så ökar också chanserna att få arrangera nationella eller internationella idrottsevenemang vilket i slutändan kan innebära ett ekonomiskt uppsving för staden i form av mer turister, fler arbetstillfällen etc. I många fall så sker dessa gigantiska arenors framväxt på bekostnad av de mindre arenorna vilket kan påverka breddidrotten på ett negativt sätt. I uppsatsen har gjorts en jämförelse mellan idrottspubliken och teaterpubliken och studerat vad det finns för skillnader och likheter dessa två emellan. Idrottspubliken har en gemytlig ”vänskaplig” stämning medan teaterpubliken sitter tysta i sin stol och oftast inte konfererar med varandra om det skådespel som spelas upp på scenen. Hur kan egentligen en arena påverka en publik på många olika sätt? Detta har undersökts genom både litteraturstudier (sekundärdata) och egna empiriska undersökningar (primärdata). Den empiriska undersökningen har fokuserats på arenorna till två av Karlstads mest klassiska och mest meriterade idrottslag; BolticGöta (bandy- Tingvalla) och Färjestads BK (ishockey- Löfbergs Lila Arena). Under enkätundersökningarna undersöktes vad som drog publiken till de respektive arenorna samt vilka skillnader som fanns mellan de olika formerna av publik. Litteraturstudierna å sin sida fokuserade främst på arenans utformning samt de geografiska rörelsemönster som människan antar. De resultat som kom fram var bland annat att bandypubliken går på bandy främst av anledningen att kolla på bandy. Ishockeypubliken är där av många olika anledningar som exempelvis kamrattryck och att de inte hade något annat för sig vid tillfället. Dagens arenor har fått en helt ny betydelse för många av idrottslagen och arenafrågan är ett av de mest debatterade ämnena inom idrotten. Debatten går livlig om att arenor behöver förnyas och moderniseras, för att idrotten skall överleva och fortsätta locka publik. Men hur är det egentligen, är det de verkliga entusiasterna som lockas till arenor som snarare är nöjesarenor med idrott som en av många ”happenings” eller skräms de sanna entusiasterna bort av en publik som snubblar in på arenan i jakt på en ny lyckokick utan att bry sig om vad som egentligen sker på planen. Vilken sorts publik är egentligen den bästa sett utifrån klubbens ekonomi och idrottens överlevnad och utveckling? Detta är en viktig fråga för arenachefer att ta i beaktning.