Thesis--University of Oregon. / eContent provider-neutral record in process. Description based on print version record. Bibliography: leaves [258]-263.

No description available.

Im Unix-Umfeld existieren zahlreiche Kommandointerpreter (Shells) unterschiedlichen Leistungsvermögens. Die Bourne-Again-Shell (bash) vereinigt die Fähigkeiten zahlreicher alternativer Shellimplementierungen und hat sich seit langem im Umfeld der freien Software etabliert. Obwohl erste Implementierungen der Version 2 bereits aus dem Jahr 1996 stammen, löst sie erst in den neueren Linux-Distributionen die Version 1.14 ab. Im Einzelnen geht es um: - Ausgewählte Fähigkeiten der bash - Neuerungen der bash, Version 2 - Die bash aus Sicht der Systemadministration

This study traces the influence of the American philosophy of pragmatism in the writing of the Progressive Era intellectual Randolph Bourne (1886-1918),. In courses with John Dewey at Columbia University and through the books of William James, pragmatism became a major intellectual factor in Bourne's social and cultural criticism. The philosophy remained so to the end of his brief career. From pragmatism, Bourne learned a method of challenging a restrictive status quo. In his essays, Bourne sought harmony between analytical reasoning and the imagination in order to promote self-growth along with the creation of a more humane society. Bourne promoted individualism and the need for transcendent values in modern industrial society.

No description available.

Im Unix-Umfeld existieren zahlreiche Kommandointerpreter (Shells) unterschiedlichen Leistungsvermögens. Die Bourne-Again-Shell (bash) vereinigt die Fähigkeiten zahlreicher alternativer Shellimplementierungen und hat sich seit langem im Umfeld der freien Software etabliert. Obwohl erste Implementierungen der Version 2 bereits aus dem Jahr 1996 stammen, löst sie erst in den neueren Linux-Distributionen die Version 1.14 ab. Im Einzelnen geht es um: - Ausgewählte Fähigkeiten der bash - Neuerungen der bash, Version 2 - Die bash aus Sicht der Systemadministration

Background: Earlier research describes patients with blood-bourne pathogens experiences from the healthcare system. Aim: The aim of this study was to describe how registered nurses experience taking care of patients with blood-bourne pathogens. Method: This study had a descriptive design with a qualitative method. Eight interviews where performed and analyzed with manifest content analyze. Three categories “Comfort in their profession”, “Support from the organization”and “Fear of being contaminated”, and five subcategories “Support from hygiene guidelines”, “ Thoughtfulness”, “The own responsibility”, “Feelings of fear and concern”and “To meet preconceptions”, emerged. Result: The result described how nurses, while taking care of patients with blood-bourne pathogens, always worked extra safely and more careful, than with patients without any known blood-bourne pathogens. Nurses described the importance of safe communication. The nurses described feelings of fear and concern over being contaminated with a blood-bourne pathogen and therefore they followed the hygiene guidelines and did not expose themselves to any risks. Conclusion: The conclusion is that more research is needed to determine how nurses behave towards these patients. This can be done through observations, so these patients don’t need to be uncomfortable in the healthcare system. SBAR is a technique for safe communication that the authors to this study think can be to great use. / Bakgrund: Forskning kring patienter med blodsmitta beskriver mestadels patientgruppens upplevelser av vården. Syfte: Syftet med denna studie var att beskriva sjuksköterskors upplevelser av att utföra omvårdnad av patienter med blodsmitta. Metod: Studien hade en beskrivande design med kvalitativ ansats. Åtta intervjuer genomfördes och analyserades med manifest innehållsanalys. Tre kategorier ”Trygghet i professionen”,”Att känna stöd av organisationen”och ”Rädsla att bli smittad”och fem subkategorier ”Känner stöd av basala hygienrutiner”, ”Eftertänksamhet”, ”Känner eget Ansvar”, ”Känsla av rädsla och oro”och ”Att möta fördomar”framträdde. Resultat: Resultatet beskriver hur sjuksköterskor vid omvårdnad av patienter med blodsmitta var extra försiktiga och arbetade säkrare än med patienter som inte har en känd blodsmitta. Sjuksköterskorna beskrev att det var viktigt med en fullgod informationsöverföring. Sjuksköterskorna beskrev känslor av rädsla och oro över att själv bli smittad och därför följde sjuksköterskorna de basala hygienrutinerna och utsatte sig inte för risker. Slutsats: Slutsatsen blir att mer forskning kring bemötande av patienter med blodsmitta behövs genom observationer för att arbeta fram bra rutiner där patienten inte känner sig kränkt pga. sin sjukdom. SBAR skulle i framtiden kunna fungera som ett bra verktyg för informationsöverföring, då det upplevdes som en svårighet när information missades i arbetet med patienter med blodsmitta.

Abstrakt Bakgrund: En ökande trend av blodburen smitta kan ses i Sverige. Hälso- och sjukvårdspersonal löper en ökad risk att drabbas genom sitt arbete, framförallt operationssjuksköterskor på grund av deras ständiga exponering för blod och kroppsvätskor samt hantering av vassa instrument. Den största risken för hälso- och sjukvårdspersonal att smittas är genom stick- och skärskador av instrument som är kontaminerade med smittat blod eller genom blodstänk på slemhinna eller sår. Varje år inträffar 2 miljoner stick- och skärskador inom vården i världen där personalen på operation drabbas oftast. I Sverige uppger 80 % av hälso- och sjukvårdspersonal att de vid minst ett tillfälle blivit utsatta för detta i sin yrkesutövning. Syfte: Syftet med studien var att belysa erfarna operationssköterskors upplevelser av och förhållningssätt till att assistera vid operationer av patienter med blodsmitta. Metod: En kvalitativ forskningsmetod har använts där datainsamlingen skett genom semistrukturerade intervjuer. Intervjuerna har skett vid centraloperation på ett sjukhus i Mellansverige där 13 operationssjuksköterskor intervjuats. Materialet har bearbetats genom en latent innehållsanalys med induktiv ansats. Resultat: Majoriteten av operationssjuksköterskorna i studien upplevde inte någon uttalad rädsla vid att assistera vid operationer med blodsmitta, dock kunde en viss oro tydas hos några av informanterna. Tankarna går mer mot det praktiska vid blodsmitta, vilken skyddsutrustning som ska användas samt handhavandet vid instrumentering. Operationssjuksköterskorna poängterade vikten av att se alla patienter som potentiell blodsmitta, ett synsätt som medför att de inte behöver vara rädda vid en känd blodsmitta. Paralleller kunde dessutom dras mellan kunskap samt erfarenhet och förhållningssätt. Diskussion/slutsats: Hög utbildning, kunskap och erfarenhet medför en minskad rädsla för att vårda patienter med blodsmitta vilket även styrks av tidigare forskning. Nyckelord: blodburen smitta, erfaren, omvårdnad, operationssjuksköterska / Abstract Background: An increased trend of blood-borne pathogen is recognized in Sweden. Health and medical personnel is experiencing an increased risk of being exposed in their work, in particular surgical nurses due to their exposure to blood and body fluids and usage of sharp instruments. The biggest risk of becoming infected is through puncture and cuts from instruments that have been contaminated with infected blood or through blood-splatter on the mucosa membrane or wounds. Two million punctures and cuts occurs every year world-wide where the personnel at surgery is the most affected. 80% of health and medical personnel in Sweden states that they have been exposed to this in their profession. Purpose: The purpose of the study was to illuminate experienced surgical nurses experiences and approaches when they assist surgery with patients that are infected with blood disease. Method: A qualitative research method has been used where data has been collected through semi-structured interviews. The interviews took place at the surgery center at a hospital in the central region of Sweden where 13 surgery nurses was interviewed. The material is processed by a latent content analysis with an inductive approach.Result: The majority of surgery nurses in the study did not experience any pronounced fear of assisting in surgery with blood-disease. However a certain amount of concern could be understood in some of the informants. The thoughts are more directed to the practical aspects of blood-infection, which protective equipment that should be used and the handling of instruments. The surgery nurses stated the importance to see all patients as a potential blood-disease, an approach that gives extra security when handling persons with known blood-infection. Parallels could also be drawn between knowledge, experience and approach. Discusion/conclusion: High education, knowledge and experience leads to a reduced fear of caring for patients with blood-bourne pathogen which are corroborated by previous research. Keywords: blood-bourne pathogen, experienced, nursing, operationnurse

Thesis (Ph. D.)--University of Wisconsin--Madison, 1970. / Typescript. Vita. eContent provider-neutral record in process. Description based on print version record. Includes bibliographical references.

Thesis (Ph. D.)--University of Wisconsin, 1967. / Typescript. Vita. eContent provider-neutral record in process. Description based on print version record. Includes bibliographical references.