Bakgrund: Årligen insjuknar globalt cirka en miljon kvinnor i bröstcancer och antalet insjuknanden har ökat, men samtidigt så har överlevnadsprognosen förbättrats till följd av forskningsframsteg. Onkologiska behandlingar är långa och innebär både fysisk och psykisk påfrestning för den drabbade. Hos bröstcancerpatienter som genomgår en pågående behandling föreligger ökad risk för att drabbas av psykisk ohälsa. Kvinnor som avslutat den intensiva behandlingen, upplever i hög utsträckning olika behov som förbisetts av vården. Enligt omvårdnadsteoretikern Phil Barker, så är det ett av sjuksköterskans ansvarsområden att vägleda och stödja patienten vid återhämtningen från sjukdomen. Syfte: Syftet med studien var att studera den psykiska hälsan i form av depression och ångest hos kvinnliga bröstcanceröverlevare som blivit onklologiskt färdig behandlade. Metod: Studien var en litteraturstudie med kvantitativ ansats där resultatet sammanställdes från tio empiriska artiklar. Resultat: Den procentuella andelen bröstcanceröverlevare med depression var 17,0% och andelen med ångest var 32.0%. Ingen större skillnad eller förändring avsende förekomsten av depression och ångest över tid kunde observeras, efter avslutad behandling hos bröstcanceröverlevarna. En förändrad kroppsbild och kronisk smärta i bröstet efter behandling var faktorer som bidrog till en ökad förekomst av depression och ångest. Konklusion: Förekomsten av depression och ångest hos kvinnliga bröstcanceröverlevare som påvisas i resultatet visar såldes på ett omvårdnadsbehov hos studiepopulationen. Omvårdnadsteoretikern Phil Barkers tidvattenmodell anger ansvaret hos sjuksköterskor i alla vårdens instanser att främja den psykiska hälsan. / Background: One million women gets diagnosed with breast cancer globally every year. The incidence in breast cancer diagnosis has increased in today’s society, but the survival prognosis has at the same time improved as a result of research progress. Oncological treatments can be long and effect both the physical and mental health of the patient. In breast cancer patients who are undergoing oncological treatment there is an increased risk of suffering from mental illness. Women who have completed the treatment in the form of surgery, chemotherapy and radiation therapy experience that they have different needs being overlooked by the health care. According to nursing theorist Phil Barker it is the nurses responsibility to guide and support patients in recovery. Aim: The aim of this study was to study mental health in form of anxiety and depression in breast cancer survivors, that had completed their oncological treatment. Method: The study was a litterature study with quantitative approach were the result is compiled from ten empirical articals. Result: The percentage of depression among breast cancer survivors were 17,0% and 32% for anxiety. There were no major differeneces or changes in the prevalence of depression and anxiety overtime among the breast cancer survivors. A changed body image and chronic pain after completion of the treatment had a significant positive correlation with the prevalence of depression and anxiety. Conlusion: The prevalence of depression and anxiety in female breast cancer survivors demonstrated in the result showed a need for care in the study population. Nursing theorist Phil Barker's tide model states the responsibility of nurses in all health care institutions to promote mental health.

Bakgrund: Bröstcancer är den vanligaste cancerformen hos kvinnor och patientgruppen bröstcanceröverlevare blir allt större till följd av moderna forskningsframsteg. Då fler kvinnor får chansen att leva ett långt liv efter sin diagnos har livskvalitet blivit ett centralt begrepp och en bibehållen livskvalitet har blivit ett viktigt mål. Forskning har visat att livskvaliteten kan påverkas av att ha överlevt bröstcancer och sjuksköterskor uttrycker svårigheter att tillgodose patientgruppens behov efter avslutad behandling. Syfte: Syftet med litteraturöversikten var att beskriva kvinnors upplevelser av livskvalitet efter att ha överlevt bröstcancer. Metod: En litteraturöversikt med deskriptiv kvalitativ design som baserats på tio kvalitativa vetenskapliga originalartiklar hämtade från PubMed och CINAHL. Resultat: Fyra kategorier med tillhörande subkategorier identifierades: fysisk påverkan, psykisk påverkan, social påverkan och personlig utveckling. Fysisk påverkan beskrev hur den sexuella hälsan, fysiska symtom samt sömn och fatigue inverkade på livskvaliteten. Psykisk påverkan beskrev hur bröstcanceröverlevares livskvalitet påverkades i förhållande till kroppsbild, känsloliv och kognitiv förmåga. Social påverkan beskrev hur livskvaliteten påverkades genom relationer, arbetsliv och ekonomi. Personlig utveckling beskrev hur bröstcanceröverlevarna till följd av upplevelsen fått nytt perspektiv och hur detta påverkade livskvaliteten.  Slutsats: Kvinnor hade olika upplevelser av livskvalitet efter att ha överlevt bröstcancer. Försämrad livskvalitet visade sig orsakas av biverkningar efter behandling och av den existentiella oron som en livshotande sjukdom kan innebära. Vissa bröstcanceröverlevare fick ett nytt perspektiv där tacksamhet, tillfredsställelse och meningsfullhet präglade upplevelsen vilket påverkade livskvaliteten positivt. Sjuksköterskans roll och hälsofrämjande insatser i förhållande till patientgruppens behov visade sig spela en central roll under rehabilitering. / Background: Breast cancer is the most common form of cancer in women and the group breast cancer survivors is growing as modern research advances. Quality of life has become a central concept and an important goal due to the fact that more women get the chance to live a long life after their diagnosis. Research has shown that quality of life can be affected by having survived breast cancer and nurses express difficulties in meeting the needs of these patients after completed treatment. Aim: The aim of the literature review was to describe women's experience of quality of life after surviving breast cancer.   Method: A literature review with descriptive qualitative design based on ten qualitative scientific original articles from PubMed and CINAHL.  Result: Four categories with associated subcategories were identified: physical impact, psychological impact, social impact and personal development. Physical impact described how sexual health, physical symptoms and fatigue affected the quality of life of breast cancer survivors. Psychological impact described how quality of life was affected by body image, emotional life and cognitive ability. Social impact described how the quality of life was affected by relationships, work life and financial position. Personal development described how breast cancer survivors gained a new perspective as a result of the experience and how this had a positive effect on their quality of life. Conclusion: Women had different experiences of quality of life after surviving breast cancer. Reduced quality of life was found to be caused by side effects after treatment and by the existential anxiety that a life-threatening disease can entail. Some breast cancer survivors obtained a new perspective of life, where gratitude, satisfaction and meaningfulness defined the experience and therefore improved their quality of life. The nurse’s role and health-promoting interventions proved to play a key role during breast cancer rehabilitation.