No description available.

<p>Co-branding, vilket är en typ av varumärkessamarbete, har på senare tid blivit en populär strategi i strävan efter att skapa ett högre värde för konsumenten samt nå fördelar så som ökade intäkter samt möjligheten att skapa och attrahera lojala kunder. Dock finns det siffror som pekar på att många co-brandingsamarbeten misslyckas. Mot denna bakgrund har syftet med denna studie varit att, utifrån lojala kunders perspektiv, undersöka vilken påverkan ett varumärkessamarbete av typen co-branding kan ha på ett av de två varumärkenas värde. För att undersöka detta har co-brandingsamarbetet mellan Nike och Apple i form av produkten Nike + iPod Sport Kit valts som undersökningsobjekt. En enkätundersökning baserad på Aakers modell har gjorts bland alla ”Apple on Campus” representanter i Sverige. Sammanfattningsvis är vår slutsats att, ur lojala kunders perspektiv, så har co-brandingsamarbetet mellan Nike och Apple haft en positiv påverkan på Nikes varumärkesvärde.</p>

No description available.

<p>Uppsatsen behandlar miljöteknikbranschen och venture capital branschen. Vi undersöker vilka investeringsvariabler venture capital investerare intresserar sig för och hur de prioriteras vid investeringsbeslut. Resultaten används för att undersöka hur väl miljöteknikbolagen på den svenska marknaden motsvarar investeringskriterierna. Undersökningen har genomförts kvantitativt genom att enkäter har riktats till 83 venture capital bolag på den svenska marknaden och till 200 miljöteknikbolag. Frågorna har vi ställt i matchande par till respektive bransch för att tydliggöra skillnader och likheter och utan respondenternas vetskap om syftet att matcha branscherna för att undvika vinklade svar. Resultaten visar att en majoritet av de investeringskriterier vi identifierat matchar, 11 av 27 kriterier. Sex investeringskriterier matchar inte och tio investeringskriterier har vi inte kunnat dra några slutsatser av. Den segment analys vi utförde visar att energieffektivisering är det segment som bäst matchar investeringskriterierna och energigenerering visar på den sämsta matchningen.</p>

No description available.

<p>Som en hjälp för företag att uppnå resultat och motivera till prestationer hos sina anställda används i många fall belöningssystem. Från att belöna individer baserat på deras position i hierarkin har den nya tidens belöningssystem utvecklats. De kan nu vara utformade på en mänga olika sätt, till exempel av finansiell eller immateriell karaktär, grupp- eller individbaserade, långsiktiga eller kortsiktiga.</p><p>Syftet med detta examensarbete har varit att undersöka hur Länsförsäkringar Uppsala telemarketinggrupps belöningssystem uppfattas av de anställda samt att jämföra det med skaparens syften. Länsförsäkringar har infört en monetär form av belöning i och med ett provisionsbaserat system och en icke-monetär form i ett diagramsystem.</p><p>Som en grund i undersökningen användes en modell som bygger på effektsynsättet och förväntansteorin, på vilka en intervju med belöningssystemets skapare och en enkätundersökning riktad mot de anställda utformades.</p><p>De specifika frågor som besvarades i studien var om de anställda blir motiverade av belöningssystemen, om de anställdas och skaparens uppfattningar skiljer sig från varandra samt om det är några skillnader i uppfattning mellan det finansiella och icke-finansiella systemet.</p><p>Resultaten som framkom var att systemet som används är motiverande men att diagrammen behöver ändras för att uppfattas som positiva ur de anställdas synvinkel. Uppfattningen från gruppen och från skaparen av systemen skiljde sig åt gällande om systemet var rättvist annars var de relativt samgående. Den största skillnaden mellan det finansiella och icke-finansiella systemet var att det icke-finansiella systemet upplevdes som mer påverkbart.</p>

No description available.

No description available.

No description available.

No description available.