<p>Från och med 1 januari 2005 ska juridiska personers avsättningar till periodiseringsfonder räntebeläggas. Detta sker genom att en schablonintäkt tas upp till beskattning. Uppsatsens syfte är att beskriva hur företag noterade på Stockholmsbörsens A-lista hanterat sina avsättningar till periodiseringsfonder inför och efter införandet av räntebeläggningen. Uppsatsen syftar även till att ta reda på motiven bakom företagens agerande. Genom intervjuer och en undersökning av företagens årsredovisningar visar uppsatsen att en majoritet av företagen upplöst sina periodiseringsfonder mellan åren 2003 och 2005. Resultatet visar att en stor del av periodiseringsfonderna har upplösts som en trolig följd av räntebeläggningen.</p>

<p>Utbyggnaden av externhandeln under de senaste decennierna har medfört en ökad konkurrens för cityhandeln i Sverige. De olika marknadsplatserna präglas av en allt större likriktning av butiksutbudet, framför allt när det gäller andelen kedjebutiker. Detta gäller främst externhandelns köpcentrum, men är även ett fenomen i stadskärnornas gallerior. Cityhandeln bör differentiera sin produkt gentemot externhandeln för att locka kunderna till city. Detta kan ske genom att exempelvis erbjuda en bred butiksmix. Syftet med detta arbete är att studera den svenska sällanköpsvaruhandeln och specifikt uppsalahandelns utveckling och nuvarande situation, utifrån ett cityperspektiv. Vidare kommer vi att försöka finna vad som karaktäriserar en attraktiv marknadsplats. Huvuddelen av det material vi använt oss av härstammar från Handelns detaljhandel. Det lokala materialet om Uppsala består till största del av information given av Vi i Stan AB och dess cityledare Lisa Thörn. Den teori vi använder oss av är Kotlers ”fyra P” om marknadsföring av produkter och hans differentieringsteori. Som ett komplement använder vi oss även av den så kallade Österrikeskolans differentieringsteorier. Genom att analysera materialet har vi funnit ett antal nyckelfaktorer som påverkar en marknadsplats attraktivitet. Analysen består av de fördelar och nackdelar Uppsalas cityhandel har gentemot externhandeln i staden. Vi ger dessutom förslag på vilka faktorer som bör prioriteras i marknadsföringen av cityhandeln. Trots att externhandeln planerar en fortsatt expansion i Uppsala tror vi att cityhandeln med hjälp av sina unika fördelar kan klara konkurrensen. Stadskärnans atmosfär och dess roll som mötesplats tror vi är fördelar som är bestående under en överskådlig framtid. Av största vikt är att city lyfter fram sina fördelar i sin marknadsföring och att de arbetar med att stärka dem ytterligare.</p>

<p>Vid 1980-talet var det många chefer som var övertygade om att traditionella mått av finansi-ella prestationer inte lät dem styra effektivt och de ville byta måtten till operationella mått.1 Det traditionella måttet, produktivitet, handlade om förhållandet mellan input och output me-dan det operationella måttet handlade om relationen mellan en ansvarsenhets output och dess mål.2 Tidigare tog man hänsyn bara till produktiviteten, men så småningom menade vissa att man borde titta på effektiviteten istället för produktiviteten. Robert Kaplan och David Norton sammanförde dessa idéer i en modell som heter det balanserade styrkortet. Syftet med denna uppsats är att, med stöd av det balanserade styrkortet, ta fram mått för hur Group Assurance skall kunna utvärdera Sandviks bolagsstyrning och interna kontroll. Författarna har genomfört en kvalitativ fallstudie på Sandvik AB genom intervjuer samt tagit del av några interna dokument från Sandvik AB. Vi har kommit fram till att Sandviks vision är att vara affärsledande inom sitt område, det perspektiv som undersöks är det interna processperspektivet, målet med bolagsstyrningen är att ha en tydlig roll- och ansvarfördelning i hela koncernen, de kritiska framgångsfaktorerna med bolagsstyrningen är organisationsscheman, tydliga regler och befattningsbeskrivningar och måtten beräknas med hjälp av enkäter. Vi har dessutom kommit fram till att målet med den interna kontrollen är att ha ett effektivt system för internkontroll, de kritiska framgångsfaktorerna är riskidentifiering, riskbedömning och riskutvärdering och lämpliga mått är: Har det inträffat händelser som identifieras som risk men som ni inte ha identifierat? I vilken utsträckning har sannolikheten med att risken inträffar och konsekvenser stämt överens med vad ni har bedömt? Har ni vidtagit de åtgärder som ni hade planerat att vidta och blev utfallet som ni hade planerat att vidta och blev utfallet som ni hade tänkt er? Vidare kan mått tas fram även här med hjälp av enkäter.</p>

<p>I resultaträkningen tycks praxis utvecklas mot att värdeförändringarna redovisas som en del av rörelseresultatet och att realiserade och orealiserade värdeförändringar redovisas som separata poster. När det gäller beräkningen och presentationen av värdeförändringar är en central fråga om de realiserade värdeförändringarna skall tas med i beräkningsuppställningen över fastighetsbeståndets värdeförändringar. Här är det dock svårt att se utvecklingen av praxis. En annan central fråga är oklarheterna kring redovisade investeringar. En bra lösning är att redovisa separata kolumner för sålda och helårsägda fastigheter. Man kan också konstatera att praxis tycks gå mot årsvis värdering av fastigheterna. Begreppsanvändningen kring beräkningen och presentationen av värdeförändringar upplever vi som mer enhetlig än begreppsanvändningen i resultaträkningarna.</p>

<p>Med utgångspunkt i aggregerade och individuella inkomstdata diskuteras vilken roll upphovsrätten spelar som incitament för det kreativa utbudet i stort. Resultaten visar att kreatörer får små andelar av sina inkomster från upphovsrätt och obetydliga andelar från direkt från upphovsrätt, med vissa skillnader mellan olika grupper av skapare. Kreatörernas inkomster fördelas ojämnt och de små inkomsterna från upphovsrätten fördelas extremt ojämnt. Mot bakgrund av redan existerande utbudsöverskott samt omfattande substitut för upphovsrätten bedöms upphovsrättens incitament som svaga för utbudet i sin helhet.</p>

<p>Because of among other things the globalization and a focus on core competencies knowledge has become very important for the companies of today, especially for research-intensive companies. The problem is that the companies become more sensitive to how knowledge is created and spread, that is, how organizational knowledge is created. Especially sensitive are companies who are small, young and research-intensive. The purpose with this thesis is to explore how organizational knowledge is created in small, young and research intensive companies.</p><p>The theory is based on a five-phase model of organizational knowledge creation and four modes of knowledge conversion described by Nonaka and Takeuchi (1995). These concepts constitute the foundation of the analytical model used in the thesis.</p><p>The study is carried out by qualitative, highly structured interviews with low standardization. Representatives from three companies in Uppsala working with scientific research are interviewed. The empirical findings are structured according to the five phases of the analytical model, and treat mainly the development of an idea to a prototype or a final product, but also activities around this process.</p><p>The conclusion is that the three small, young, research-intensive companies studied create organizational knowledge in a continuous process consisting of five phases. Through interaction ideas are created. They are then furthered refined into detailed concepts, which are realized in the form of a prototype, if a number of criteria are met. The prototype and the work behind it is the basis for the creation of new knowledge, both within and outside the companies. The process agrees relatively well with the presented theoretical model, but some deviations are identified.</p> / <p>På grund av bland annat globaliseringen och fokusering på kärnkompetens har kunskap blivit mycket viktigt för dagens företag, speciellt forskningsintensiva sådana. Problemet är att företagen också blir känsligare för hur kunskap skapas och sprids i företaget, det vill säga hur organisationskunskap skapas. Speciellt känsliga för detta är små, unga forskningsintensiva företag. Syftet med denna uppsats är därför att utforska hur organisationskunskap skapas i små, unga forskningsintensiva företag.</p><p>Teorin utgår ifrån Nonakas och Takeuchis (1995) beskrivning av hur organisationskunskap skapas i fem faser med fyra kunskapsomvandlingar, och dessa begrepp ligger till grund för uppsatsens analysmodell.</p><p>Studien genomförs med hjälp av kvalitativa, högt strukturerade men lågt standardiserade intervjuer av representanter från tre företag i Uppsala med teknisk eller naturvetenskaplig forskning. Det empiriska materialet struktureras utifrån analysmodellens fem faser, och behandlar främst utvecklingen av en idé till en prototyp eller färdig produkt, men även aktiviteter runt denna process.</p><p>Slutsatsen är att de tre små, unga, forskningsintensiva företag som har studerats skapar organisationskunskap i en fortlöpande process som består av fem faser. Genom interaktion skapas idéer som vidareförädlas till detaljerade koncept, vilka förverkligas i form av en prototyp, om ett antal kriterier har uppfyllts. Prototypen och arbetet bakom den ligger till grund för skapandet av ny kunskap, både inom och utom företagen. Processen överensstämmer relativt väl med den teoretiska modell som presenteras, men några avvikelser kan identifieras.</p>

No description available.

<p>Companies need to receive feedback in order to understand how they should adjust to shifting demands in the market. This study focuses on the Mystery Shopping process and the information it provides. Through qualitative interviews information was gathered which identifies Mystery Shopping as an approach where companies actively seek information with</p><p>the help of anonymous “shoppers”. This method is compared to other research methods in order to identify the characteristics of Mystery Shopping. The process contains several steps which are all crucial for the methods validity. If it is performed and handled correctly it can</p><p>give the company information on how it performs based on the shopper’s evaluation of the areas defined by the company.</p>

<p>I denna uppsats diskuteras etableringshinder företag kan mötas av när de söker expandera till en övergångsmarknad. Dessa etableringshinder härrör allt som oftast från den speciella institutionella strukturen på den nya marknaden. För att få en djupare förståelse för hur etableringshinder i form av institutionella problem visar sig i verkligheten måste först en bakgrund till dessa redogöras för. Därför baseras det teoretiska stycket på främst institutionell teori. Uppsatsen söker även skapa en förståelse för hur företag hanterar dessa etableringshinder. Således förs även en diskussion om expansionsstrategier som företag kan använda vid etablering på en utländsk marknad. För att göra arbetet mindre abstrakt har vi valt att göra en fallstudie av IKEA:s expansion till Ryssland under 2000-talet. Studien baseras på artiklar ur såväl svensk som internationell press. Av undersökningen framgår att etableringshinder på den ryska marknaden många gånger kan härledas från institutionella brister, särskilt i form av oklara regleringar på lokal nivå. Detta visar på att det är viktigt för företag att analysera den nya marknaden innan expansion, särskilt viktigt är det att vara medveten om den institutionella miljön. En annorlunda institutionell miljö kan innebära att företag bör ändra sin expansionsstrategi.</p><p>Nyckelord:</p><p>Etableringshinder</p><p>Övergångsmarknad</p><p>Institutionell teori</p><p>Strategier</p><p>Ryssland</p><p>IKEA</p>

<p>MyTravel har ett effektivt system för att relevanta personer snabbt skall kunna informeras när en kris uppstår. Ledningen i MyTravel kunde därmed ta snabba beslut rörande sina kunder. Den bransch MyTravel agerar inom stöter, i stort sett dagligen, på kriser av olika storlekar och MyTravel hade därmed erfarenhet av att hantera kriser. Genom sitt snabba agerande och kundfokusering har de lyckats behålla ett högt förtroende hos sina kunder, såväl under som efter tsunamin.</p>