Over the last 30 years, China has moved to establish itself as a global economic superpower. This has contributed to the Chinese luxury market becoming one of the largest emerging markets on the world stage in the last two decades. However, the market is still at a formative stage and knowledge about the motivations behind the Chinese consumers’ buying behaviour and factors influencing commitment toward luxury brands is understandably limited. This study investigates consumers luxury consumption behaviour through the evaluation of the antecedents and consequence of brand commitment toward Western luxury brands in this environment. Quantitative data has been gathered via a self-completed but research supported questionnaire that sought to capture the perception of 494 Chinese consumers located in Beijing within four shopping malls dealing in luxury brands. Confirmatory factor analysis and structural equation modelling have been used to analyse this primary data. The findings reveal that brand affect, brand trust and luxury customer value positively influence Chinese consumers’ brand commitment, with luxury customer value consistently acting as the most important predictor. Brand commitment afforded by consumers influences their willingness to pay more, but not their future purchase intentions. Brand affect, brand trust and luxury customer value also have a positive relationship with purchase intentions and willingness to pay more for the luxury brands. This study updates the luxury customer value structure, emotional value, social value and symbolic value in an emerging luxury market context, expanding upon previous studies through the dependent conceptualisation of luxury customer value. This study establishes a new research model which provides a greater insight into brand commitment, its antecedents and outcomes. This study affords a basis for future luxury brand consumption research in the Tier 2/3 cities in mainland China, as the market emerges from the Tier 1 context presented here.

<p>Min uppsats intresserar sig för svenska företag i Argentina. Möjligheten till god vinst gör det attraktivt för företag att operera på den latinamerikanska marknaden varför Argentina blir intressant. Svenska företag har sedan sekelskiftet haft stora affärer i Argentina - ett land som relativt nyligen lidit en svår ekonomisk och politisk kris. Fördjupad kunskap om regionen har blivit allt viktigare. Idag ser den ekonomiska situationen bättre ut för Argentina, situationen är positivare än vad prognoserna förutspått och återigen lockas företag att etablera sig i landet.</p><p>Uppsatsen problematiserar över hur svenska företag resonerar vid etableringsbeslutet, hur de etablerar sig och hur det sedermera har gått för dem i Argentina. Fem företag samt Exportrådet i Buenos Aires har intervjuats. Företagen är Alfa Laval, Elof Hansson, Quilview, Uddeholm och Volvo. Företagen har valts ut med kravet att de skall ha mer än en återförsäljare på plats (eget dotterbolag, joint venture eller egna kommersiella agenter).</p><p>Jag har studerat passande delar av metodlitteratur, internationell marknadsföring, internationaliseringsteori riskhantering, nationalekonomi samt en del landsspecifik teori. Utifrån teoristudierna har sedan intervjufrågor utformats. Uppsatsen skall redogöra för vilka motiv, distributionsmetoder, risker som uppstår i vid etablering samt och riskhantering och framgångsfaktorer för denna. Grundmotivet är ofta att landet har rika naturtillgångar och en relativt välutbildad befolkning, lönenivån är låg. De flesta svenska företag i Argentina etablerar sig först försiktigt via en agent. En vanlig risk är att det förekommer korruption på alla samhällsnivåer i landet. Genom regelbunden kommunikation lär sig företaget emellertid vad marknaden kräver och agenten vad företaget förväntar sig. Ett företag bör ha en långsiktig plan för Argentina, eftersom snabba vinster kan vara svåra att hämta, men på långsikt kan goda vinster ges.</p> / <p>My thesis takes interest for the Swedish companies in Argentina. The possibility of good revenues makes it interesting for Swedish corporations to operate on the Latin American market, which makes Argentina an interesting option. Swedish corporations have had large scale operations in Argentina since the beginning of the century. The country recently suffered an economic and political crisis, why fore profound knowledge about the region has become important. Today this situation is better for Argentina and the prognostics are better then expected. Once again companies are tented to establish in the country. The thesis scrutinizes over just how Swedish corporations reasons in the establishment decision, how they proceeded and further on how they succeeded. Five corporations plus the Swedish Trade Council has been interviewed. The companies are Alfa Laval, Elof Hansson, Quilview, Uddeholm and Volvo. I have studied appropriate parts of method literature, internationalization theory, economics and some land specific theory. The interview questions are based on the theory studies and the purpose of the thesis is to describe for which are the motives, distribution channels, risks and management of risk as well as the success factors for the establishment. In brief the basic motive for establishing are rich nature assesses, well educated people and low cost labour. The majority of the corporations within my investigation has established prudently, later to increase their operations. A common risk in Argentina is the extensive corruption, which pervades the country. Through intense communication the company quickly adapts to the demands and character of the market as well as the partners, who learns what the company expects from them. A company should have a fairly long term plan for Argentina, because fast revenues can be hard to collect. But in the long run good profits and operations can be won.</p>

<p>SAMMANFATTNING</p><p>Under de senaste åren har tjänstekvalitet blivit allt viktigare för kunder. Positivt bekräftad kvalitet där förväntningarna i viss mån överträffas, kan göra att kunderna är mer intresserade av att bevara relationen med tjänsteföretag. Detta resulterar till att kunder talar väl om företaget. En framgångsrik organisation försäkrar att varje medarbetare är delaktig i arbetet med att förbättra kvalitet. Denna uppsats är en undersökning på hur ledningen på HSB Centrala Värmland i Karlstad ser på tjänstekvalitet. HSB Centrala Värmland är ett fullserviceföretag inom fastighetsförvaltning. Företaget har sju olika avdelningar och inom dessa erbjuds olika tjänster. Exempel på de tjänster som erbjuds är: administrativa/ekonomiska tjänster, teknisk förvaltning, energi, byggservice, byggledning, jour samt bovärd.</p><p>En kvalitativ undersökning har genomförts i form av intervjuer med tre personer som är ansvariga på varsin förvaltning. Intervjupersonerna arbetar på den tekniska och den ekonomiska förvaltningen, vår tredje person är ansvarig för miljö och kvalitetsutveckling. Utifrån de resultat som vi har fått från intervjuerna har vi kunnat bedöma hur ledningen på HSB Centrala Värmland ser och arbetar med tjänstekvalitet.</p><p>Den teori som vi har valt till denna uppsats bygger på två delar. Först beskriver vi vad en tjänst är, dess olika egenskaper, vad tjänsten består av, tjänstepaketet samt tjänstesystemet. Den andra delen av teorin handlar om tjänstekvalitet. Trots att tjänstekvalitet är ett viktigt begrepp så finns det fortfarande många tjänsteföretag som saknar kunskap om vad kvalitet innebär. I kapitlet tjänstekvalitet beskriver vi också grunden till totalkvalitet och vad som kännetecknar god kvalitet. Sedan behandlar vi hur företag kan arbeta och mäta tjänstekvalitet för att uppnå kundtillfredsställelse.</p><p>Resultatet från våra intervjuer visar att trots att HSB Centrala Värmland arbetar med att förbättra sin tjänstekvalitet, så skiljer sig uppfattningen något mellan enheterna ekonomi, teknik, miljö och kvalitetsutveckling. Vad det gäller frågor om kvalitet och klagomålshantering så gav alla tre intervjupersonerna ungefär samma svar.</p><p>Tjänstekvalitet för HSB Centrala Värmland är att de generellt kan erbjuda i stort sett allt som har med fastigheter att göra. Gemensamt strävar de efter att få 100 procent nöjda kunder. Tjänstekvalitet för organisationen innebär också att de skall kunna utföra arbetet på rätt sätt i rätt tid och till rätt pris. Undersökningen visar att HSB Centrala Värmlands ledning anser att företaget inte har 100 procent kvalitet på sina tjänster. Enligt ledningen gör företaget ständiga förbättringar inom tjänsteerbjudandet samt kompetensutveckling. Detta på grund av att företaget strävar efter att behålla sina kunder, samt att de vill vara attraktiva på marknaden eftersom det finns många konkurrenter. HSB Centrala Värmland gör även kvalitetsmätningar två gånger per år. Mätningarna görs både på kunder och medarbetare som arbetar inom marknads-, ekonomiska och tekniska förvaltningen.</p> / <p>ABSTRACT</p><p>In recent years, the quality of services has become more important for customers. Experiences in which the customer’s service expectations have been exceeded can generate positive “word-of-mouth” advertising and long-term business relationships. A successful company assures that every employee participates in the process to improve service quality. This essay is a survey of management at HSB Centrala Värmland in Karlstad of the company’s service quality. HSB Centrala Värmland is a full service company with an in-house administration. The company has seven divisions, offering the following services: administration/economic, technical administration, energy, construction, construction manager, 24-hour on call duty and live host.</p><p>A qualitative assessment has been conducted by interviewing three persons who are responsible for separate divisions at HSB Centrala Värmland. The three persons interviewed work in the following divisions: technical; economic; environment and quality development. On the basis of the interview results, we have been able to assess how the management at HSB Centrala Värmland works with its service quality.</p><p>The theory we have chosen for this essay is based on two parts. First, we describe the concept of service, including the key elements of quality, service package and service system. The second part of the theory is about service quality. Although quality is an important concept, there are still many service companies that are lacking knowledge about what it actually means. In the chapter on service quality we also describe the concept of total quality and the factors that distinguish good quality. Finally, the theory describes how companies can measure service quality and then use this information to achieve customer satisfaction.</p><p>The results from our interviews show that although improving service quality is considered important at HSB Centrala Värmland, there are some differences in understanding between the divisions of economic, technical and quality. However, all three interviews gave us the same answers regarding quality and the handling of complaints.</p><p>The survey shows that the management does not think that HSB Centrala Värmland has achieved 100 percent quality on their services. According to the management, the company strives to improve its range of services and to develop competence. Service quality for HSB Centrala Värmland in general is that they can offer by and large all services related to real estate. All divisions have the goal to achieve 100 percent customer satisfaction. At HSB Centrala Värmland, service quality also means performing work in the right way, in the right time and to the right price. The company constantly strives to improve its range of services and to develop competence. They feel this is necessary to retain customers, as well as to improve their perception in the market and to compete with intense competition. HSB Centrala Värmland also performs quality control surveys twice a year. The surveys are conducted on customers, as well as the employees working in marketing, economic and technical administration</p>

No description available.

No description available.

<p>Syftet med denna uppsats är att kartlägga och beskriva Karlstads universitets studenters klädbehov. Vidare syftar uppsatsen till att beskriva en segmentering av studenterna samt skapa en förståelse för det kartlagda köpbeteendet utifrån sociologiska och ekonomiska teorier och perspektiv.</p><p>Idén till den här uppsatsen uppstod delvis utifrån en förundran över vårt eget beteende när det gäller att köpa nya kläder. Trots att vi egentligen har mer kläder än vi faktiskt behöver köper vi ständigt nya plagg. Hur kommer det sig att vi som ”fattiga studenter” väljer att lägga en del våra knappa resurser på just kläder, trots att vi egentligen inte behöver nya kläder? Frågan vi ställde oss var om det skulle kunna vara lika viktigt för andra studenter? Vi funderade också på om det då även skulle kunna finnas någon medveten eller omedveten avsikt bakom den klädstil som studenterna väljer?</p><p>Med utgångspunkt från vårt syfte att ta reda på vad studenter vill uppnå med sin klädkonsumtion valde vi att göra en kvantitativ studie. Den kvantitativa studien har vi genomfört med hjälp av enkätfrågor.</p><p>Vi har kommit bland annat kommit fram till att studenterna i vår undersökning kan delas in i fyra olika typer av konsumenter med varierande egenskaper. Vidare har vi kartlagt och beskrivit deras köpbeteende.</p>

<p>SAMMANFATTNING</p><p>Inledning</p><p>Vårt syfte med denna studie var att se huruvida svenska koncerners redovisning av sina anställdas sjukfrånvaro är jämförbar, både mellan olika år och mellan olika koncerner. Vi ville även undersöka om lagstiftningen om obligatorisk redovisning av sjukfrånvaro är till nytta.</p><p>Metod</p><p>För att uppnå detta syfte har vi både använt oss av en kvantitativ och en kvalitativ ansats. Den kvantitativa i form av granskning av litteratur, årsredovisningar och lagtext och den kvalitativa i form av intervjuer.</p><p>Teori</p><p>Lagen om obligatorisk redovisning av sjukfrånvaro började gälla 1 juli 2003. Den ska tillämpas av arbetsgivare med fler än 10 anställda. I vår uppsats ligger inriktningen på den privata verksamheten och därmed de som skall följa årsredovisningslagen. En organisation ska enligt lagen visa deras anställdas totala sjukfrånvaro i sin årsredovisning. Sjukfrånvaron ska även delas upp efter kön och efter olika åldersgrupper. Härutöver ska också långtidssjukfrånvaron redovisas.</p><p>Empiri och analys</p><p>Vi har granskat 30 koncerners årsredovisningar för att se hur de har valt att redovisa sina anställdas sjukfrånvaro. Vi såg tre olika redovisningssätt. En del koncerner redovisade sjukfrånvaron endast för deras anställda i moderbolaget, andra inkluderade alla anställda i koncernen och en del redovisade enbart sjukfrånvaron för de anställda i Sverige. Detta kan anses strida emot redovisningsprinciperna rättvisande bild och jämförbarhets- principen.</p><p>Diskussion</p><p>Ingen av de intervjupersoner som vi varit i kontakt med har någon särskilt positiv inställning till lagen såsom den är utformad idag. Sjukfrånvarosiffran är självklart en viktig information men så länge det går att trixa med siffrorna så ger den ingen nytta för intressenterna.</p><p>Slutsats</p><p>Det är få av våra undersökta koncerner som har valt att ändra redovisningssätt, därför går det att göra relevanta jämförelser mellan olika år inom samma koncern. Dock kan koncernerna modifiera den population som de redovisar sjukfrånvaron för. Det gör att sjukfrånvarosiffrorna inte blir jämförbara mellan olika koncerner. Politikerna hade ett gott syfte med lagen om obligatorisk redovisning av sjukfrånvaro men utformningen är alltför otydlig. Koncernerna följer lagen men kan ändå trixa med den population som de redovisar sjukfrånvaron för. Det gör att nyttan med lagen minskar för intressenterna. Hade lagen varit mer specifik vad gäller koncerner hade informationen om sjukfrånvaron gett ett högre informationsvärde för en årsredovisnings läsare.</p>

<p>Syftet med uppsatsen var att undersöka och jämföra hur de engelska fotbollsklubbarnas årsredovisningar ser ut. Vi har dessutom valt att undersöka om klubbarna följer de gällande regler som finns samt om deras årsredovisningar ger en rättvisande bild över klubbens ekonomiska ställning. Denna undersökning inriktar sig främst på de immateriella tillgångarna som är upptagna i årsredovisningen.</p><p>Metoden vi använde oss av för att få svar på våra frågeställningar var genom att vi i vår teoretiska ansats hade ett deduktivt synsätt medan vår undersökningsansats byggde på en kvalitativ studie. Datainsamlingen har främst utgjorts av klubbarnas årsredovisningar samt gällande regelverk kring redovisningen.</p><p>I vårt teoriavsnitt behandlade vi bland annat hur den ökade globaliseringen av handeln påverkat redovisningens utveckling och skapat ett behov av en global harmonisering av redovisningen. En del av dagens fotbollsklubbar är inte längre ideella sportföreningar utan börsnoterade bolag vilket har lett till ökade krav på klubbarnas redovisning. Kravet på ökad jämförelse mellan olika länders årsredovisningar samt kravet på en rättvisande och korrekt värdering har lett till att EU har försökt att harmonisera de internationella redovisningsreglerna.</p><p>I vårt empiriavsnitt valde vi att presentera de Engelska fotbollsklubbarnas (Newcastle United, Sheffield United, Tottenham Hotspur samt Manchester United) årsredovisningar. Dessa består av utdrag ur resultaträkningen, balansräkningen samt avslutningsvis beröra vissa noter i deras notsystem.</p><p>I analyskapitlet jämförde vi klubbarnas årsredovisningar och deras sätt att redovisa samtidigt som vi kopplade samman teoriavsnittet med empiri delen. I detta kapitel fick vi fram de svar vi efterfrågat i vår problemformulering.</p><p>Utifrån ovan nämnda resonemang så redovisade vi de slutsatser vi har kommit fram till. En av dessa slutsatser var att klubbarna inte visar upp en rättvisande bild över sin årsredovisning då de exempelvis endast får ta upp vissa spelare som en tillgång i klubben. Dessutom skiljer sig informationen i årsredovisningen klubbarna emellan, vilket får till följd att det blir svårt att jämföra klubbarna med varandra.</p>

No description available.

<p>The increased information flow with the expansion of the Internet together with the increase in business media has forced corporations to change their communications department in order to keep up with these changes. Structural changes have been made emancipating the communication department as its own with its communication director reporting directly to the CEO. </p><p> </p><p>To gather information regarding these issues interviews with the communications directors were conducted. The corporations chosen were larger Swedish publicly traded companies from the OMX Stockholm 30 Index. The information collected in the interviews together with the information from <em>ICCO, SPRA and Internet World Stats</em> gave a clear image on what the change in communication has been like over the past ten years and how this change has increased the influence and power of the communications department.</p><p> </p><p>In conclusion, according to Wallström’s <em>ten trends affecting corporate focus</em> there were clear results indicating a change in corporations focus. This was then applied to Salancik and Pfeffer’s (1977) strategic contingency theory, which showed that the communications department in the corporations that we investigated, according to theory, have increased in power and influence the last ten years.  </p>