<p>Vi har valt att undersöka hur Sveriges fyra storbanker arbetar för att skapa lojalitet till privatkunden. Vi har utfört studien med hjälp av fyra telefonintervjuer riktat mot lämpliga representanter inom varje bank. Bankerna vi har valt att undersöka är Swedbank, SEB, Nordea samt Handelsbanken. Utifrån den datainsamling vi fått fram har vi evaluerat faktorer såsom kundnöjdhet, lojalitet och lönsamhet och deras påverkan på kundlojalitet. Tanken med arbetet har varit att ge en insikt till hur banker arbetar kring dessa faktorer samt vad som initierar dem.</p><p>Kundlojalitet har alltid varit ett välkänt begrepp. Fast det är nu på senare år som området har belysts mer frenetiskt än tidigare av diverse väletablerade forskare. Begreppet är omdiskuterat då definitionen på lojalitet är splittrat, den har tolkats ur olika perspektiv av en rad oliksinnade forskare. Vi kommer att ge läsaren en bild av hur banker arbetar vid värvning av kunder samt när kunden är del av banken hur dem skall kvarhålla denna relation som slutligen skall leda till ett lojalitetsbaserat samarbete.</p><p>Dem resultat vi har kommit fram till i studien kan konkluderas till att samtliga banker inser väsentligheten med att skapa en lojalitetsbaserad relation till privatkunden. Samtliga banker arbetar med att stärka och utveckla dem befintliga kundrelationerna. Deras strävan till att ständigt attrahera nya kunder med mål att initiera en relation, relationen skall över tiden bli ett långsiktigt samarbete där både banken och privatkunden får utbyte av varandra. Samtliga banker trycker på att kundlojalitet inte är ett kortsiktigt förfarande utan snarare en process som långsiktigt evalueras utifrån kundens tillfredställelse gällande bankens utvecklande av erbjudanden och tjänster.</p>

<p>Due to noisy historical data, the market risk premium in Russia and many emerging markets has been difficult to explain and is often of a more arbitrary nature, compared to risk premiums found in developed markets. Using the capital asset pricing model, we found the historical market risk premium on the RTS Exchange to be 20% with a standard error of about 15%. However, we suspect that a risk premium of 20% is too low and that an extra premium of about 5-10% needs to be added to capture the country risk already included in the benchmark yield.</p><p> </p><p>We also divided the period into sub-periods to bring forth driving factors of the market risk premium. We found risk premiums ranging from -210% to +138%, indicating that large abnormalities exists that are affected by certain events. In the earlier stages of our period, Country- and Political risk appears to have a great influence. As the market matured and the political instability decreased, oil prices and currency exchange rates had a greater impact on the market and the MRP.</p>

<p>Inom läkemedelsbranschen har fusioner och samgåenden blivit allt vanligare för att uppnå synergieffekter i form av kostnadsbesparingar och intäktsförbättringar. Trots positiva synergieffekter på kort sikt är de långsiktiga fördelarna långt ifrån givna. Det har visat sig att flertalet fusioner misslyckas på grund av att marknadseffekterna vid en fusion inte undersökts eller tillräckligt ingående beaktats. Leder en fusion mellan två likartade företag till ökade marknadsandelar?</p><p>Fusionen mellan Astra och Zeneca tillkännagavs 1998, och är en av de största företagsfusioner som genomförts i Sverige. I samband med fusionen presenterade Astra och Zeneca en gemensam Pro Forma redovisning om vad den tilltänkta fusionen, baserad på bland annat respektive bolags då aktuella försäljningssiffror, skulle ge för gemensam marknadsposition. Vi har i vår uppsats studerat AstraZenecas marknadsutveckling under fem år efter fusionen. Frågan är om det fusionerade bolagen uppnådde de förutsagda marknadspositionerna som förutspåtts i Pro Forma redovisningen.</p><p>Undersökningen av AstraZenecas utveckling avseende marknadsandelar samt marknadsposition på företagets viktigaste marknader visar att det som företaget i förhand redovisat i Pro Forma redovisningen ej har lyckats bibehållas. Ett undantag är den amerikanska marknaden där företaget har lyckats förstärka sin marknadsposition efter fusionen.</p><p>Vår undersökning visar att uppnådda synergieffekter inte nödvändigtvis uppväger AstraZenecas förlorade marknadsandelar efter fusionen.</p>

<p>Tjänsteorienterad arkitektur innebär nya möjligheter att implementera IT-system till lägre kostnader och på kortare tid. Detta sker genom att direkt representera affärsprocesser i verksamhetens IT, i s.k. tjänster. Området är dock nytt och kunskapen begränsad. Detta arbete identifierar problem vid implementeringar av tjänsteorienterade arkitekturer. Sex anonyma organisationer inom den finansiella tjänstesektorn har intervjuats. Alla dessa arbetar med egna tjänsteorienterade arkitekturer.</p><p>I arbetet identifieras sju problem vid implementeringar av tjänsteorienterade arkitekturer:</p><p>(1) brist på stöd från ledningen,</p><p>(2) avsaknad av nödvändig kompetens,</p><p>(3) problem på grund av äldre IT-system,</p><p>(4) missuppfattningar av begreppet tjänsteorienterad arkitektur,</p><p>(5) avsaknad av arbetssätt och utvecklingsmetoder,</p><p>(6) system på marknaden som inte är kompatibla med tjänsteorienterad arkitektur och</p><p>(7) styrsystem för IT-relaterade investeringsbeslut som missgynnar infrastrukturprojekt.</p><p>Samtliga organisationers tjänsteorienterade initiativ har inletts på IT-avdelningarna. Målet med implementeringarna har framförallt varit ökad återanvändbarhet.</p>

<p>Syftet med uppsatsen är att undersöka huruvida redovisningens kvalitativa egenskaper påverkats sedan implementeringen av IAS 40 Förvaltningsfastigheter. Undersökningen utfördes genom två kvalitativa intervjuer med auktoriserade revisorer, insatta i problematiken kring redovisningen av förvaltningsfastigheter till verkligt värde. Resultatet av den empiriska undersökningen påvisade att relevansen har ökat, då värderingar till verkligt värde förstärker aktualiteten och ligger i paritet med rådande marknadssituation. Angående den kvalitativa egenskapen tillförlitlighet kan den sägas ligga på en ungefärligt bibehållen nivå, dock finns vissa reservationer som kan tyda på att den har försvagats något. Avslutningsvis har jämförelsen mellan företag förbättrats. Dock är jämförelse över tid, inom samma företag, förhållandevis oförändrad.</p>

<p>På kort tid har priset på kopparmarknaden stigit kraftigt de senaste åren. Industriföretag med stora kopparinköp men fasta försäljningspriser på sina produkter kan i dessa fall få försämrade marginaler om de inte säkrar priset på sina inköp av koppar. I ett svenskt industriföretag säkras idag 80 procent av kopparinköpen, kvartalsvis. Syftet med denna undersökning är att studera om en dynamisk prissäkringsstrategi, där andelen som prissäkras bestäms utifrån prognostiserad volatilitet, ger en mer stabil volatilitet av inköpspriser än den statiska strategin som idag används av industriföretaget.</p><p>Resultatet av undersökningen visar att en dynamisk prissäkringsstrategi, där volatiliteten prognostiseras med hjälp av GARCH-modeller, inte ger en mer stabil varians än den statiska strategi som idag används. Detta har sin grund i att GARCH-modellerna inte lyckas prognostisera volatiliteten tillräckligt bra. I denna undersökning har även samma utvärdering utförts men där prissäkringen utförts månadsvis. I detta fall leder den dynamiska strategin till en mer stabil volatilitet i inköpspriser.</p>

<p>This thesis discusses various approaches that venture capitalists have when evaluating investment prospects. The thesis is a case study of the business angel network Firm Factory Network. The empirical material is based on an extensive interview with Firm Factory CEO Daniel Kaplan. Our conclusion is that Firm Factory Network uses both informal and formal methods when they evaluate interesting prospects.</p>

<p>EG:s fjärde bolagsrättsliga direktiv tillåter att de enskilda medlemsländerna avstår från revision i mindre aktiebolag. Alla medlemsländer förutom Sverige och Malta har tagit fasta på detta. Debatten i Sverige har de senaste åren främst bestått i revisionspliktens vara eller inte vara och olika intressentgrupper har agerat för respektive mot ett avskaffande av revisionsplikten. Intressentgrupperna som främst är i behov av revisionsplikten är samhället och bankerna. Författarna har därför undersökt om avskaffandet av revisionsplikten för små aktiebolag har påverkat eller kommer att påverka bankernas kreditbedömning. Det har gjorts en jämförelse mellan banker i Danmark där revisionsplikten för små aktiebolag är avskaffad och banker i Sverige där revisionsplikten troligen kommer att avskaffas för små aktiebolag. Jämförelsen gjordes för att urskilja erfarenheter som svenska banker kan få av danska banker. Undersökningen har genomförts genom intervjuer med två danska banker och en svensk bank. Intervjuerna resulterade i att författarna kom fram till att kreditbedömningen generellt ser likadan ut i Sverige som i Danmark. Anledningen var att alla kreditbedömningens delar enligt referensramen ingår i de medverkande bankernas kreditbedömningar. Undersökningen pekade även på att kreditbedömningen inte har påverkats i nämnvärd grad på grund av att de danska bankerna oavsett revisionsplikten försäkrar sig om att informationen är tillförlitlig på olika sätt. Därför bör inte heller ett avskaffande av revisionsplikten i Sverige påverka de svenska bankernas kreditbedömning. Tilläggas kan att revisionsplikten är en väl beprövad metod och därför anser författarna att det ska vara väl undersökt om alternativa metoder till revisionen kan tillämpas.</p>

Avhandlingen beskriver hur svenska banker lyckats med sin bedömning av valutarisk vid sammansättningen av valutakombinationer för valutakorglån. Valutakorglånen utvärderas med avseende på hur stora valutaförluster och räntekostnader de inneburit. Bankernas valutakombinationer jämförs också med vad som brukar benämnas naiva portföljer av valutor, och med effektiva portföljer, framtagna med en portföljteoretisk modell och historiska data. En naiv portfölj består av ett antal slumpmässigt utvalda valutor med lika stor vikt. De effektiva portföljerna minimerar förväntad kostnad givet en viss risk. De historiska data som används i modellen sträcker sig fram till den tidpunkt då bankerna konstruerade sina korglån. Den jämförande utvärderingen sker med hjälp av data som visar utvecklingen från och med denna tidpunkt. Jämförelsen avser både valutautveckling och räntekostnad. / Diss. Stockholm : Handelshögskolan

The point of departure for this dissertation is the discussion of the history of civilisation that has been held in the wake of the German sociologist and historian, Norbert Elias. One of the most radical changes in our society during the last 250 years, and at the same time one of the most fundamental aspects of the civilising process, is secularization. From having been the only true School, Christianity became one of several philosophies of life. This change has been explained in different ways by researchers in cultural history and the history of mentalities. Roughly, you can talk about two different types of explanations, or perspectives; one vertical and one horizontal. I agree with the horizontal perspective, i.e. the conclusion that both the civilising process in general and the secularization, at least in some parts, must be seen as a result of man`s own activities, rather than disciplining actions from above. A study of the administration of justice and the efficiency of the church's punishment regarding fornification (lägersmål), sexual intercourse between unmarried individuals, tells us that one of the most important reasons that extra-marital intercourse received milder punishments, was that the religious grounds for legitimising punishment had declined during the second half of the century. Another study investigates how the church handled the most central cult-ceremony; the sacrament of communion. Several of the inhabitants of Stockholm were no longer behaving according to religiously accepted patterns of living during the 18th century. Concurrently with this, women came to play a more active role in the public life of the church. The "power", i.e. the upholders of the religious life, does not always have to react in a aggressive way. Through research on religious literature, you can establish that the "power" rather met competing patterns of thought in a passive way. At least in some parts the spiritual or mental secularization was parallell to an institutional secularization of the church as an organisation. A study of the accounts for three parishes i Stockholm during the period 1754 to 1800, shows a long-term declining trend in real income.