<p>Syftet med denna uppsats är dels att utreda hur avsaknaden av möjligheter till gränsöverskridande förlustutjämning påverkar svenska företag att etablera sig på nya marknader inom EU, dels att visa på vilket sätt Sveriges medlemskap i EU och EG-rätten kan påverka det internationella företagande för svenska företag. För att utreda hur svenska företag påverkas av avsaknaden av möjligheter till gränsöverskridande förlustutjämning har en kvantitativ enkätundersökning med svenska företag genomförts. Utfallet visar att frågan om gränsöverskridande inkomstöverföringar är en viktig fråga, speciellt för företag som redan finns etablerade i andra EU-länder. Liknande resultat framgår också av en tidigare europeisk undersökning som gjort på initiativ av Europeiska kommissionen. Uppsatsen visar också på hur EU och EG-rätten påverkar det internationella företagsklimatet för svenska företag genom avgöranden från EG-domstolen och förslag från den Europeiska kommissionen.</p>

<p>Under våren 2006 kom de första årsredovisningarna ut som upprättas efter de nya IASBstandarderna.</p><p>Uppsatsen tar sin utgångspunkt i att beskriva om företag följer de nya ökade</p><p>upplysningskraven angående nedskrivningstest och nedskrivning av goodwill som ställs. Efter</p><p>att ha studerats de nya standarderna har en modell tagits fram för att analysera</p><p>årsredovisningar från utvalda företag inom bygg- och verkstadsindustrin. Resultaten visar att</p><p>merparten inte identifierade ett nedskrivningsbehov för 2005. Detta då återvinningsvärdet</p><p>ansågs högre än det redovisade värdet för goodwill men upplysningarna rörande viktiga</p><p>variabler och antaganden för beräkningarna visade sig vara bristfälliga. Även i flera fall då</p><p>nedskrivningar gjordes kunde tydliga brister kring de nya kraven om t.ex. orsaker till</p><p>nedskrivning upptäckas. Anledning till att det fanns så pass många brister kan bero på att det</p><p>är första gången de nya reglerna implementeras och saknad av kunskap och erfarenhet kan ha</p><p>haft betydelse. Det kan även bero på att företag drar sig från att lämna ut vissa uppgifter kring</p><p>detta då de av företagen kan anses vara av känslig karaktär.</p>

<p>I början av 1980-talet myntade reklammannen Jay Conrad Levinson uttrycket</p><p>gerillamarknadsföring. Den nya termen var skapad för att beskriva en marknadsföringstaktik</p><p>för framförallt mindre företag där kreativitet snarare än en stor marknadsföringsbudget skulle</p><p>vara nyckeln till framgång. Genom att använda sig av okonventionella medieval kunde även</p><p>relativt billiga kampanjer få ett stort och mycket kostnadseffektivt genomslag. Vartefter</p><p>konkurrensen om konsumenternas uppmärksamhet ökat har även större företag anammat</p><p>taktiken. Tidigare forskning på området har främst undersökt gerillamarknadsföring ur ett</p><p>företagsperspektiv. Vi har istället valt att studera det ur konsumentens synvinkel. Uppsatsens</p><p>syfte är att fokusera på hur konsumenten uppfattar kampanjer med ett kreativt medieval, hur</p><p>en sådan kampanj påverkar kundens upplevelse av företaget bakom samt jämföra med</p><p>traditionell reklam beträffande bland annat Word-of-mouth. Informationsinsamlingen har</p><p>skett genom en enkätundersökning där respondenterna har tillfrågats angående deras</p><p>inställning till reklam både generellt och i fem specifika exempel. Resultatet av</p><p>undersökningen visar att det existerar ett motstånd mot traditionell marknadsföring medan</p><p>samtliga exempel på gerillamarknadsföring uppvisar bättre verkan. Uppsatsens huvudsakliga</p><p>slutsats är att gerillamarknadsföringen lyckas skapa ett större intresse hos konsumenten än</p><p>vad den traditionella reklamen gör. Gerillamarknadsföringen skapar en högre nyfikenhet och</p><p>skapar en större mängd Word-of-mouth.</p>

<p>Den 11 september 2001 kapades fyra passagerarflygplan i USA för att sedan flygas in i Pentagon och World Trade Center. Händelserna 2001 fick stort genomslag på flygmarknaden som upplevde sitt största efterfrågefall någonsin. Ett företag som agerar på en krisdrabbad marknad tvingas vidta åtgärder för att hantera de förändrade villkor som uppstår som en följd av krisen. Syftet med denna uppsats är att undersöka huruvida dessa krisåtgärder påverkar företagets organisation även efter att krisens direkta påverkan på företaget upphört. Vi har undersökt detta genom att se till hur det skandinaviska flygbolaget SAS hanterade krisen den 11 september 2001 och huruvida de krisåtgärder som vidtogs står att finna även i företagets organisation våren 2006. Studien visar hur SAS mellan 2001 och 2006 utvecklat en enklare och effektivare organisation som följd av de strukturella förändringar som genomfördes i samband med hanteringen av krisen den 11 september 2001.</p>

<p>Syftet med denna uppsats är att belysa hur fastighetsmäklare med relationsmarknadsföring skapar mervärde och sänker kundens relationskostnader. För att kartlägga detta har intervjuer gjorts med två av Stockholms ledande fastighetsmäklare, Erik Olsson och Notar. De områden som framför allt undersökts med stöd av uppsatsens teorier är hur fastighetsmäklarna arbetar med utformningen av sitt tjänstepaket och hur de verkar för att hålla kundens relationskostnader låga. Marknadsföringen, servicenivån och tjänstens kvalitet är tre delar där fastighetsmäklaren måste lyckas för att nå framgång. Resultatet av intervjuerna visar tydligt på hur både Erik Olsson och Notar arbetar aktivt med att hitta vägar att sänka kundens relationskostnader.</p>

<p>Incitamentsprogram används av många företag som ett sätt för ägarna att kontrollera ledningen men även för företag i stort ska kunna attrahera kompetent personal. Ett incitamentsprogram kan bestå av en kortsiktig rörlig lönedel och en långsiktig rörlig lönedel och tilldelningen kan ske i kontanta medel och/eller olika aktierelaterade instrument. I Sverige är incitamentsprogram en relativt ny företeelse jämfört med exempelvis USA. Syftet med denna uppsats är att söka efter likriktningar gällande incitamentsprogram mellan företag noterade på stockholmsbörsens A-lista och att undersöka vad som påverkar utformandet av incitamentsprogrammen, detta genom att undersöka företags finansiella rapporter. För att öka förståelsen för eventuella likriktningar och skillnader har tre intervjuer genomförts med personer på tre av de 28 undersökta företagen. Resultaten visar vissa likheter mellan företagen, speciellt gällande den kortsiktiga rörliga lönedelen. De långsiktiga rörliga lönedelarna visar inga likriktningar alls. Vidare visar även resultaten att ett företag kan klara sig bra utan dessa typer av ersättningar men då krävs en speciell miljö. Utformandet av incitamentsprogrammen är påverkat av fyra huvudsakliga faktorer; ägarstruktur, tradition, konkurrenter och vissa övriga externa faktorer.</p>

<p>I början på 1980-talet kom den första riskkapitalvågen till Sverige men det var först under senare delen av 1990- talet som marknaden för riskkapitalfinansierade investeringar blev riktigt attraktiv. Detaljhandeln har fått ett kraftigt uppsving på börsen den senaste tiden vilket lett att noteringar av nya bolag inom framförallt klädindustrin har ökat kraftigt. Två exempel på detta är KappAhl och Gant. Syftet med uppsatsen är att undersöka hur och på vilket sätt riskkapitalbolagen Accent Equity och 3i har skapat ett ökat värde i KappAhl respektive Gant som de har investerat i. För att finna svar på detta har intervjuer genomförts med respektive riskkapitalbolag men även med noteringsprospekt. Resultaten av undersökningen visar att en kombination av flera aktiviteter i riskkapitalbolagens arbetsprocess kan leda till ett ökat värde i portföljföretagen. Däribland har det finansiella kunnandet som riskkapitalisterna besitter och det nätverk de omger sig av visat sig vara av extra stor betydelse för värdeskapandet.</p>

No description available.

<p>De senaste decennierna har globaliseringen påverkat företagen i allt större utsträckning eftersom konkurrensen ökat. Detta har tvingat företag att bli mer effektiva för att kunna överleva. Ett sätt att effektivisera är att slimma produktionen och ha en flexibel arbetskraft, så kallad numerisk flexibilitet. I Sverige har privat arbetsförmedling varit tillåten sedan 1993 och sedan dess har bemanningsbranschen haft en expansiv utveckling. Syftet med denna uppsats är att beskriva numerisk flexibilitet, med avseende på inhyrning av personal, utifrån John Atkinsons indelning av personalgrupper. Studiens fokus ligger på att ta reda på vilka personalgrupper den inhyrda personalen stödjer inom företagen och avdelningen. Ett delsyfte är att belysa de studerade företagens motiv till att hyra in personal. Studien bygger på besöksintervjuer hos tre företag och en mekanikavdelning i ett fjärde företag. De resultat som ges är att de studerade företagen samt även mekanikavdelningen, uppnår numerisk flexibilitet med inhyrd personal och att det är det enskilt största motivet till att hyra in personal. Även regleringen i LAS uppges som ett starkt motiv till att hyra in personal eftersom lagen hindrar de studerade företagen att variera personalstyrkans storlek. Den huvudsakliga avdelningen som de tre undersökta företagen hyr in personal till är produktion där den inhyrda personalen stödjer de två perifera grupperna med generella arbetsuppgifter enligt Atkinsons indelning av personalgrupper. På mekanikavdelningen i det fjärde företaget,kom författarna fram till att den inhyrda personalen stödjer kärngruppen.</p>

<p>De senaste årens utökade användning av IT har lett till att företag samlar in enorma mängder ostrukturerad data. För att kunna hantera detta har olika verktyg och tekniker utvecklats. Dessa verktyg samlas vanligtvis under benämningen Business Intelligence (BI) som kan sammanfattas med aktiviteterna ”hämta relevant information, analysera, finna en vinnande väg framåt, bedöma risk och formulera underlag för beslut”. Om företag är duktiga på att vara analytiska kan de vinna stora konkurrensfördelar gentemot sina konkurrenter. De tekniska förutsättningarna för analytiskt arbete har aldrig varit bättre, men för att lyckas måste företag på ett bra sätt kunna anpassa sig till de system de har. Syftet med denna studie är att undersöka om företag på den svenska marknaden är bra eller dåliga på att använda BI-system, om de är duktiga på att vara analytiska samt vad företagen behöver förändra för att bli bättre på detta. För att uppnå syftet har intervjuer utförts med återförsäljare av BI-system för att fånga deras bild av hur det ser ut idag och vad som kan förbättras. Våra slutsatser pekar på att företag på den svenska marknaden inte är bra på att använda sina BI-system. Det råder även stora brister när det gäller analytiskt arbete. För att åtgärda detta menar vi att företag måste säkerställa ledningens engagemang angående BI, bli bättre på att sprida information om BI, se till att insamlad data har god kvalitet samt tillförordna personer med huvudansvar för BI. De bör även se till att användarna har ett klart och tydligt mål med sin BI-användning, att de får utbildning på den information som finns i systemet, samt att de har förmågor som: kreativitet,analysförmåga, statistiska kunskaper och ett tekniskt kunnande om BI-systemet.</p>