<p>Dagens samhälle kräver mer energi än någonsin, 80 procent av världens energi kommer ifrån fossila bränslen. Efterfrågan på olja har ökat kraftigt samtidigt som upptäckten av nya fynd och produktionsutbyggnad inte kunnat matcha denna utveckling. En bransch som är känslig för ett högt oljepris är flygbolagsbranschen. 12 till 14 procent av flygbolagens rörliga kostnader består av bränsle. Syftet med denna studie är att undersöka hur olika flygbolag hanterar ett högt oljepris. Vi vill undersöka hur flygbolag hanterar rörliga kostnader där oljepriset är en variabel. Vi kommer att studera ett antal strategier för att säkra bränslekostnader, med andra ord flygbolagens hedgingstrategier och dess instrument såsom swaps, optioner, futures och forwards. Dessa hedgingstrategier jämförs därefter med hur flygbolagen har löst sin bränslehedging. För att uppnå syftet har primärdata i form av intervjuer utförts tillsammans med insamlandet av sekundärdata i form av årsredovisningar, rapporter och tidskriftsartiklar et cetera. Resultatet i vår studie av flygbolagen visar att de mest frekvent använda strategierna för att hedga sina bränslekostnader är användandet av instrumenten, swaps och optioner. Genom användandet av swaps låser flygbolagen in ett pris de vet de kommer att få betala i framtiden. Optioner används av flygbolagen för att försäkra sig mot både en eventuell uppgång men också mot en nedgång, för detta betalar företagen också en premie. Vår studie visar att samtliga av de undersökta flygbolagen har någon form av strategi för att hedga sina bränslekostnader till följd av ett högt oljepris.</p>

<p>Under det senaste århundradet har medeltemperaturen på jorden stigit märkbart. En förklaring till den globala uppvärmningen är de ökade utsläppen av växthusgaser, främst koldioxid, som följer av ökad användning av kol, olja och naturgas. Hotet om globala klimatförändringar synliggjorde behovet av samordning av klimatpolitiken på internationell nivå. Ett stort steg mot en global handlingsplan togs 1992 med FN:s konvention om klimatförändringar och Kyotoprotokollet 1997. I Kyotoprotokollet har I-länderna och EU förbundit sig att minska sina utsläpp av växthusgaser jämfört med 1990 års nivå. För att genomföra detta har ett gemensamt system för handel med utsläppsrätter införts. För att minimera kostnaderna för företagen tilldelas de ett antal utsläppsrätter, som de kan använda eller handla med. Genom att utsläppen minskas där det kostar minst, ökar effektiviteten i systemet. Införandet av utsläppsrätter innebär nya redovisningsmässiga problem. IASB, som utfärdar internationella standarder, har dragit tillbaka den rekommendation som tidigare gällde, och det finns i dagsläget inget auktoritativt uttalande om hur företag skall redovisa innehavet av utsläppsrätterna och skyldigheten att lämna tillbaka rättigheter till staten motsvarande sina utsläpp. Genom intervjuer undersöker vi i uppsatsen hur tre företag verksamma inom energi-, stål-, massa- och pappersindustrin har påverkats praktiskt och redovisningsmässigt av införande av systemet med utsläppsrätter. De praktiska återverkningarna består i utvecklingen av nya rutiner såväl på det praktiska som det tekniska planet, till exempel genom mer noggranna mätningar och rapporteringar av bränsleåtgången som ligger till grund för beräkningen av förbrukningen av utsläppsrätter. Företagen tar även i större utsträckning än tidigare hänsyn till marknadspriserna på de olika bränsleslagen vid beslut om bränsleanvändning i sin verksamhet. Företagens redovisning styrs i hög grad av uppfattningen att systemet med utsläppsrätter skall påverka företagens resultatoch balansräkningar så lite som möjligt. De ändringar som IASB har aviserat kan dock framtvinga förändringar i företagens sätt att redovisa.</p>

<p>Ett företags värdeskapande aktiviteter kan indelas i operativa, investerings- samt finansieringsaktiviteter. Företagets framgång avgörs i hög grad av kvalitén på de beslut som fattas med avseende på de värdeskapande aktiviteterna. Finansieringsbeslutet innefattar sammansättningen av kapitalstrukturen dvs. andelen eget kapital och skulder som finansierar verksamheten. Inom corporate finance finns ett antal teorier som förklarar denna sammansättning och mest känd är Miller & Modiglianis teori om kapitalstrukturens irrelevans för maximering av bolagets värde. Syftet med denna undersökning är att beskriva finansieringen och besluten kring kapitalstrukturen i tre förvärvsintensiva svenska företag. Företagens kapitalstruktur kommer att belysas med hjälp av finansieringsteorier kring kapitalstruktur. Resultaten visar på en hög grad av inflytande från ägarna på utformningen av kapitalstrukturen. Agentkostnader för eget kapital och agentkostnader för lån vägs enligt teorin in i besluten kring kapitalstrukturen men begränsas tack vare goda relationer och informationsöverföring samt starka ägare. Det finns preferenser för finansiering genom internt genererade medel och till en begränsad del även lån vilket kan förklaras av en påtaglig försiktighet och finansiell konservatism. Författarna för även en diskussion kring att informationsasymmetri som många av teorierna bygger på har en mindre relevans i fallföretagen på grund av den närhet som det svenska ägar- och bankorienterade corporate governance systemet innebär.</p>

<p>Införandet av de nya redovisningsstandarderna IAS/IFRS som tillkommit för harmonisering av Europas redovisningsregler har lett till förändringar i de svenska bolagens redovisning. En av dessa är behandlingen av goodwill samt immateriella tillgångar vid förvärv. Goodwillvärdet ska inte längre skrivas av utan endast skrivas ned vid behov. Företagen ska årligen genomföra ett nedskrivningstest för att undersöka om ett sådant behov föreligger. Vad gäller immateriella tillgångar ska dessa numera i större utsträckning särskiljas från goodwill vid förvärv. I denna uppsats har det undersöks hur dessa förändringar har kommit att påverka redovisningen i 35 svenska bolag. Undersökningen visade att samtliga företag idag lämnar ut mer information i sina årsredovisningar än tidigare, informationsgraden varierade dock väsentligt mellan de olika företagen. Trots att värderingen av immateriella tillgångar och goodwill i huvudsak består av företagens egna subjektiva bedömningar gör denna information att intressenterna lättare kan bilda sig en uppfattning om hur företagen har gått till väga vid dessa bedömningar, vilket sannolikt ökar förståelsen för redovisningen. Trots de förändringar som gjorts kommer ytterligare utveckling av redovisningsreglerna samt praxis för hur dessa skall tillämpas att krävas för att målen med IFRS skall kunna bli verklighet.</p>

<p>Debatten om det rimliga i att tillämpa rörliga belöningsmodeller i form av bonusar och optionsprogram som ersättning för utfört arbete tycks återkomma varje vår i svensk massmedia. Många undrar varför allt fler svenska företag väljer att följa denna trend, särskilt som studier visar att något samband inte kan påvisas mellan prestation i form av måluppfyllelse och rörlig lön annat än med speciella förutsättningar. Mot denna bakgrund ter det sig intressant att vundersöka vilka faktorer som är styrande vid valet av lämplig belöningsmodell hos svenska företag. Ett sätt att öka insikten på är att göra en djupstudie på något lämpligt företag. Valet föll på Investor, bland annat för att bolaget på årets bolagsstämma beslutade anta ett nytt belöningsprogram. Syftet med uppsatsen är att precisera de faktorer som var kritiska för Investor vid utformning av belöningsmodellen avseende bolagets ledningsgrupp samt att undersöka hur denna modell överensstämmer med relevant motivationsteori. Under teoriavsnittet beskrivs dels förväntansteorin, dels måluppfyllelseteorin, två relevanta teorierna inom motivationsforskningen. Förväntansteorin beskriver ett antal faktorer som påverkar motivationen. Måluppfyllelseteorin anger bland annat fyra metoder att framgångsrikt kombinera rörlig lön med hög prestation. Studien visar att Investor troligen påverkats av debatten i massmedia och anpassat sin belöningsmodell bland annat genom att införa individuella kvalitativa mål för bolagets chefer. Konkurrensen om bra chefer har bidragit till att Investor valt att imitera andra aktörers belöningsmodeller i ett isomorfiskt beteende. Med det uttalade syftet att skapa långsiktiga relationer med sina chefer har den aktierelaterade belöningen försetts med inlåsningseffekter på minst tre år. Slutligen kan överensstämmelse konstateras mellan Investors belöningsmodell och två av de fyra metoder som måluppfyllelseteorin anger som framgångsrika.</p>

<p>Från introduktionen av detaljisternas egna märkesvaror har utvecklingen gått från att produkterna varit av lågpriskaraktär till att idag även vara mervärdesprodukter, så kallade premiumprodukter. Uppsatsens syfte är tvådelat; dels att ur ett företagsperspektiv undersöka hur och var detaljisten genom sin produktutvecklingsprocess skapar premiumprodukternas mervärde, dels att ur ett konsumentperspektiv undersöka vilka mervärden konsumenterna ser med detaljisternas premiumprodukter. För att uppnå detta studeras premiumprodukter i livsmedelsbranschen, närmare bestämt ICA Gott Liv. Som teoretisk utgångspunkt används produktutvecklingsprocessens fem faser samt olika faktorer/värden som påverkar konsumenters val av varumärke. För att svara på företagsperspektivet ställdes frågor till ICA, den största svenska detaljisten, och Arla, en stor leverantör på den svenska marknaden. Konsumentperspektivet besvarades genom fokusgrupper. Av resultaten framkom att ICA skapar mervärde genom att lyssna mer på sina konsumenter, höja kvalitetsnivån genom att vara mer noggranna i sina produktspecifikationer samt lyfta fram hälsoaspekten i marknads-föringen. Konsumenterna däremot upplever inte att mervärdet ligger i en högre kvalitet, istället uppfattar de ICA Gott Liv som ett hälsosamt alternativ som ger värde för pengarna.</p>

<p>Fusioner och förvärv av företag har blivit allt vanligare under de senaste åren. En bidragande orsak till fusioner är att företags storlek har fått allt större betydelse för deras konkurrenskraft. Det har den senaste tiden blivit allt vanligare med fusioner inom läkemedelsbranschen. Pfizer köpte upp Pharmacia år 2003 vilket gjorde Pfizer till världens största läkemedelsföretag. Syftet med denna uppsats är att undersöka de faktorer som var betydande i den kulturella integrationen mellan Pfizer och Pharmacias marknadsbolag. De faktorer som undersöktes var skillnader i organisationskultur, skillnader i ledarskap mellan företagen och den påverkan samgåendet fick på personalen. För att besvara vårt syfte har vi genomfört sex personliga intervjuer med personer som har varit anställda på Pfizer eller Pharmacias marknadsbolag, både innan och efter integrationen för att kunna ge en helhetsbild av processen. Studien visar bland annat att det var skillnader i organisationskultur och i ledarskap mellan Pfizer och Pharmacia. Pfizer var ett mindre företag än Pharmacia som inte var lika strukturerat och de hade en mer demokratisk ledning medan Pharmacia var ett mycket strukturerat företag som hade en tydlig och stark ledning. Det upplevdes också som svårigheter för personalen att genomgå de kulturförändringar som samgåendet innebar. Att Pfizer hade en väl genomtänkt och utarbetad integrationsplan kan tänkas ha underlättat en del av de svårigheter som uppstod vid integrationen.</p>

<p>Äldreomsorg och äldreboenden i Chile finns idag i liten utsträckning och är då privat finansierad, då omsorg av äldre i Chile tidigare främst har lösts med hjälp av familjen. Chiles förändrade ekonomiska, demografiska samt politiska situation har nu gjort att den chilenska staten tagit intresse i olika alternativ av äldreomsorg. Denna uppsats syfte var att skapa en kostnadskalkylering för en svensk modell av äldreboende anpassat till förhållanden och har skrivits på uppdrag från kommun i Santiago, Chile. Kostnadskalkylen skall användas som ett underlag för ett förslag om en uppstart av en chilensk äldreomsorgsverksamhet som skall utarbetas och lämnas till uppdragsgivaren. Metodologiskt sett har ett kvalitativt angreppssätt med intervjuer använts för att insamla data om kostnader från svenska äldreboenden samt information om prisnivåer i Chile. Olika metoder för kostnadskalkylering har genomgåtts innan valet av en självkostnadskalkyl beräknad med divisionsmetoden använts. Kostnaden för en svensk variant av hemtjänst per arbetad timme blev 83, 33kr (5669CLP) inkluderande personalkostnad samt transportkostnader. Enligt vår kostnadskalkyl för en svensk variant av ett äldreboende blev månadskostnaden per person 4241kr (288 530CLP) eller en dygnskostnad på 141, 37kr (9618CLP). Dessa kostnader är baserat på en personaltäthet på 0,6 - en förbrukningsmaterialskostnad på 55,73 kr per person och dygn; samt att övriga kostnader beräknades till 15, 13kr per boende och dygn. Vi menar att med en kostnadsberäkning baserad på ”svensk kvalité” med en personaltäthet på 0,6 samt att vår totalkostnad blir liknande ett chilenskt vårdhem, kommer denna kostnadskalkyl att vara ett starkt positivt beslutsunderlag till ett beslut om uppstart av någon form av äldreomsorgsverksamhet.</p>

<p>Ryssland lockar svenska företag med hög tillväxt och stora naturtillgångar. Att etablera sig på den ryska marknaden kan dock resultera i kulturkrockar, legala bekymmer och ett kontrollerat myndighetsutövande. Problemen kan uttryckas i hierarkiska organisationsstrukturer och en trög byråkrati. Det finns brister i det ryska samhället och den bild som målas upp i litteraturen ger en negativ bild av landet.</p><p>Syftet med uppsatsen är att belysa problem två svenskägda företag har stött på till följd av sin verksamhet på den ryska marknaden. Syftet är även att undersöka vilken eller vilka föreställningar om Rysslands affärsklimat som framställs i litteraturen som stämmer bäst överens med hur svenska företag upplever landets affärsklimat.</p><p>Referensramen behandlar tre av författarna valda problemområden; kultur, redovisningsreglering samt myndigheter och byråkrati. Dessa har valts mot bakgrund av litteratur och en grundläggande intervju. Undersökningen grundas på fem öppna intervjuer med representanter från två svenskägda företag verksamma i Ryssland.</p><p>Det viktigaste resultatet av undersökningen är att de flesta svårigheterna orsakas till följd av myndigheters agerande. Dessa yttrar sig främst i utökad och tidskrävande administration men även förekomsten av mutor upplevs som problematiskt. Undersökningen visar dock att dessa problem går att hantera och att bilden av ryskt affärsklimat i litteraturen är betydligt sämre jämfört med hur de undersökta företagen upplever den ryska marknaden.</p>

<p>Den 1 januari 2007 träder en formell skyldighet för internationella företag ikraft, att skriftligen dokumentera sin prissättning vid gränsöverskridande transaktioner inom en intressegemenskap. Syftet med denna uppsats är att undersöka och redogöra för vilka effekter dessa nya dokumentationsregler kan väntas få för Skatteverket och de internationella företag som omfattas av reglerna. För att erhålla djupare kunskap om vilka effekter dokumentationskravet kommer att medföra valde vi att utföra intervjuer med tre skattekonsulter, en representant från ett företag som berörs, en representant från Skatteverket samt en representant från Finansdepartementet.</p><p>I nuläget regleras internprissättningen för internationella företag genom armlängdsprincipen. Företagen är därför redan nu skyldiga att känna till om internprissättningen överensstämmer med denna princip, vilket i praktiken endast kan ske genom att en dokumentation upprättas. Uttryckliga dokumentationskrav medför därför små regelmässiga förändringar.</p><p>Ingen lagstadgad skyldighet att upprätta dokumentation finns dock och många svenska företag har därför inte någon dokumentation för närvarande. Slutsatsen är därför att reglerna kommer att medföra flera viktiga effekter. För både Skatteverket och företagen medför dokumentationskraven både positiva och negativa ekonomiska effekter. Därtill förbättras Skatteverkets möjligheter till granskning och bevisning samt Sveriges skatteunderlag ökar något. Företagens möjligheter till laglig skatteplanering ökar samtidigt som möjligheterna till olaglig skatteplanering och riskerna för dubbelbeskattning minskar. Skatteverkets urvals- och granskningsarbete försvåras dock något eftersom uppgiftsskyldighet i självdeklarationen inte införs. Vidare kommer vissa företag att ignorera regleringen då ingen särskild sanktion införs.</p>