<p>In this paper, I investigate the forecasting power of implied volatility via a new volatility index for the Swedish stock market (SVIX). By implementing the same methodology as the new VIX index originated from CBOE, I examine the information content of implied volatility and appraise the forecast quality of SVIX using two methods. Firstly, I use option valuation to evaluate the information content of implied volatility. I use four different volatilities and the evidence is clear. Using historical volatility or lagged one day at-the-money implied volatility generates poor results. Evaluating the quality of the Swedish volatility index SVIX and the average between the implied volatility lagged one day of one at-the-money call and one at-the-money put option (AIV), the results are diverted and there is no clear evidence whether to use AIV or the SVIX. Secondly, I evaluate the forecasting performance of the GARCH (1,1) model, SVIX and the AIV. Evidence point in the directions that SVIX and AIV forecasts is of higher quality than the GARCH (1,1) model, which uses historical information to produce volatility forecasts.</p>

<p>En revisor som vid fullgörande av sitt uppdrag uppsåtligen eller av oaktsamhet skadar de bolag han reviderar är skadeståndsansvarig. Det ansvar som föreligger vid ett skadestånd kan delas upp mellan revisorsansvar och konsultansvar. För den verksamhet som faller under begreppet revisionsverksamhet måste revisorn teckna en ansvarsförsäkring. Utbudet på den obligatoriska ansvarsförsäkringen är begränsat. Utöver ansvarsförsäkringen kan en tilläggsförsäkring tecknas för det som faller utanför revisionsverksamheten. Syftet med uppsatsen är att ur ett revisorsperspektiv analysera ändamålsenligheten av den obligatoriska ansvarsförsäkringen med hänsyn tagen till revisionsbolagens behov och marknadens möjlighet att tillhandahålla lämpliga försäkringslösningar. Utifrån detta har vi för avsikt att analysera om tilläggsförsäkringen utgör ett nödvändigt komplement till den obligatoriska ansvarsförsäkringen. En av fördelarna med obligatoriet är att det utgör ett konsumentskydd. Nackdelar med ansvarsförsäkringen är att revisorer tenderar att slarva mer i sitt arbete då de är försäkrade och att klienter är mer benägna att stämma revisionsbyrån eftersom de känner till att byrån är försäkrad. Kostnaden för den obligatoriska ansvarsförsäkringen samt utbudet på denna är ett återkommande problem. Det begränsade utbudet påverkar främst de största revisionsbyråerna. Vi har kommit fram till att det är bra att försäkringen är obligatorisk för små byråer eftersom dessa i högre grad skulle kunna ignorera en eventuell försäkring om byrån var i ekonomiskt trångmål. Även om revisionsbyrån har den obligatoriska ansvarsförsäkringen är det nödvändigt att utöver denna komplettera med andra alternativa riskhanteringsmetoder. Det ser dock bra ut för revisionsbyråbranschen som helhet att den är försäkrad.</p>

<p>Den här magisteruppsatsen handlar om företagens sociala ansvar, CSR. Det är en fallstudie på åtta marknadsledande, svenska företag. Syftet med den här uppsatsen är att analysera konceptet CSR i de undersökta fallföretagen. Vi fokuserar på hur företagen ser på CSR och hur och varför de involverar personalen i detta arbete. De företag vi undersökt jobbar alla inom olika branscher. Samtliga är välkända och har en stabil position på marknaden. Ett av de undersökta företagen är en kommun, Botkyrka kommun. Detta då vi vill se ifall det är några skillnader på en arbetsplats som inte skall vara vinstdrivande i förhållande till de övriga. En kvalitativ metod ligger till bas för denna uppsats. Vi har träffat personer i ledande positioner från varje företag för en personlig intervju. Vi har även använt oss av skrivet material från företagen samt av webbaserade källor som hemsidor och artiklar. Resultatet av undersökningen visar att CSR är ett väldigt brett begrepp. På grund av avsaknad av regler och lagar kring detta är företagen fria att själva definiera begreppet och arbeta med det som de själva vill. Vilket i vissa fall tycks leda till att de lägger vikten på områden där de sedan tidigare har bra, genomarbetade policys istället för att lägga kraft och energi på nya delar. Vissa företag har exempelvis valt att arbeta med sponsring av frivilligorganisationer såsom Röda Korset, medan andra jobbar med uppförandekoder till underleverantörer och vissa lägger krutet på sina anställda i Sverige. Tidigare undersökningar har visat att en stor del av unga akademiker föredrar att jobba på välrenommerade företag med starkt socialt ansvar, framför en hög lön. Våra undersökta företag säger sig ha sett en stor skillnad i kraven från de som kallas till rekrytering idag än tidigare. Men de säger att det idag handlar betydligt mer om kompetensutveckling, avanceringsmöjligheter och extra semesterdagar än rena frågor om CSR och socialt ansvar. De slutsatser som dragits i uppsatsen grundar sig till viss del i svårigheten att definiera begreppet CSR. Samt att vi inte hade tillgång att prata med de anställda direkt utan bara med deras chefer.</p>

<p>I ett direktförsäkringsbolag finns ett flertal risker som måste tas i beaktande. En av dessa risker är återförsäkringsrisker. För att ett direktförsäkringsbolag ska kunna ta emot vissa typer av direktförsäkringar måste riskerna med dem reduceras på ett eller annat sätt. Vanligen görs detta genom olika former av återförsäkringsförbindelser och kontrakt. Den riskaptit som direktförsäkringsbolaget har fastställt är en avgörande faktor för hur mycket som ska återförsäkras. Riskaptiten fastställs utifrån bolagsordningen, ledningens direktiv samt genom den lag som reglerar självbehållet. Kontraktens omfattning bestäms sedan med hjälp av flertalet olika beräkningar och modeller där Estimated Maximum Loss (EML) är en av de vanligaste. EML är den maximala skada som ett eller flera försäkringsobjekt beräknas kunna drabbas av. Beräkningar av detta slag är sällan exakta och skadan kan givetvis bli större än beräknat, vilket leder till ett så kallat EML-genombrott. Sådana genombrott kan, beroende på återförsäkringskontraktets utformning, få stora konsekvenser för direktförsäkringsbolaget. Då försäkringsbranschen är en föränderlig marknad krävs att beräkningarna och modellerna följer med utvecklingen i samhället, men så är inte alltid fallet. Marknaden hinner inte alltid med i den snabba utvecklingen och reagerar ofta för sent, oftast då problemet redan är ett faktum. Den senaste tidens utveckling har inneburit att försäkringsriskerna blivit allt större, vilket i sin tur leder till att direktförsäkringsbolagen måste återförsäkra mer. Mer fokus måste på så sätt läggas på valet av återförsäkringsbolag och när det gäller valet av rätt återförsäkringsform. Den nedåtgående trenden i rating på senare år har gjort det svårt för många direktförsäkringsbolag i samband med valet av återförsäkringsbolag. Vissa har blivit tvungna att använda sig av återförsäkringsbolag som har rating under den nivån som ledningen egentligen kräver. Detta innebär att risken för utebliven betalning blir större. Trots att direktförsäkringsbolaget då har möjlighet att säkra kapital genom så kallade letter of credit, utnyttjas inte denna möjlighet särskilt ofta, troligen på grund av de höga kostnaderna som det innebär. Ett ökat användande av letter of credit skulle kunna minska antalet uteblivna ersättningar från återförsäkringsbolagens sida. Då återförsäkringsmarknaden inte styrs av några specifika lagar blir etik och moral viktiga i sammanhanget. Förtroende för den motsatta parten är mycket viktigt om förbindelsen ska vara värdefull för de inblandade parterna. Konsekvenserna kan bli stora för ett bolag som åsidosätter sina förpliktelser. För ett återförsäkringsbolag som inte betalar ut ersättning, kan det innebära att bolaget inte får teckna några nya förbindelser, då ryktet på marknaden sprider sig snabbt. Finansinspektionen utför tillsyn av försäkringsbolag i samband med återförsäkring. Åsikterna huruvida Finansinspektionens kontroll är tillräcklig eller inte går isär. Vissa menar att i jämförelse med brittiska Financial Supervisory Authority (FSA) så är Finansinspektionens kontroll mildare, medan andra anser att den håller samma nivå som den brittiska, däribland Finansinspektionen själv. Ett av de största problemen för Finansinspektionen är att det är svårt att upparbeta den expertis som krävs. Direktförsäkringsbolaget kommer alltid att veta mer om sina egna risker och därmed om sitt återförsäkringsbehov, vilket alltid kommer vara ett problem för Finansinspektionen. År 2004 utförde Finansinspektionen en större kontroll, där det främsta syftet var att få ökad kunskap. Den nya EU-standard som håller på att arbetas fram ska förhoppningsvis leda till mer tillfredställande tillsyn.</p>

<p>Svensk kod för bolagsstyrning (koden) togs i bruk den första juli år 2005. Kodens syfte är att stärka tillförlitligheten i företagens finansiella rapportering genom att ställa krav på företagens interna kontroll. På lång sikt skall koden även bidra till ett ökat förtroende för det svenska näringslivet och attrahera utländskt riskkapital. Koden riktar sig i ett inledande skede till bolag noterade på Stockholmsbörsens A-lista samt de största bolagen på O-listan och betonar att det är styrelsen som ansvarar för bolagets interna kontroll. Syftet med uppsatsen är att belysa hur koden kan förväntas förändra och förbättra företagens interna kontroll. Företagens arbete med intern kontroll har analyserats efter strukturen i COSOs etablerade ramverk för intern kontroll. Förbättras den interna kontrollen kan företaget avge utförliga internkontrollrapporter och företaget blir därmed mer transparent. Detta ökar tillförlitligheten i den finansiella rapporteringen. När årsredovisningarna för 2005 presenteras är det premiär för de berörda bolagens internkontrollrapporter. Författarna har kommit fram till att koden har aktiverat aktiviteter som förstärkt den interna kontrollen i de undersökta bolagen. Den interna kontrollen blir mer dokumenterad, standardiserad och formell. Koden ökar tillförlitligheten i den finansiella rapporteringen då information till ägare och övriga intressenter ökar. Internkontrollrapporterna skall beskriva hela året vilket endast är möjligt om den interna kontrollen kontinuerligt granskats och utvärderats. Författarna anser därför att den interna kontrollen borde ha förbättrats ytterligare och att aktiviteterna borde ha påbörjats i ett tidigare skede. Internkontrollrapporterna skall beskriva hela året vilket endast är möjligt om den interna kontrollen kontinuerligt granskats och utvärderats. Författarna anser därför att den interna kontrollen borde ha förbättrats ytterligare och att aktiviteterna borde ha påbörjats i ett tidigare skede. Studien har ett agentteoretiskt perspektiv då författarna likställer företagens finansiella rapportering med agentteorins kontrakt.</p>

<p>Dagens stilikoner har en odiskutabel maktposition inom modebranschen. Media bidrar till utvecklingen genom att förmedla budskap till konsumenten. Avsikten med den här uppsatsen är att belysa medias roll i kommunikationen av stilikoner samtidigt som konsumentens förhållande till stilikoner ska granskas. Hur ser bilden av en stilikon ut från mediernas respektive konsumentens synvinkel? Är det medierna som styr vad konsumenterna anser vara stilfullt, eller är det i själva verket konsumenterna som har makten? Uppsatsen är av kvalitativ karaktär och baseras på djupintervjuer med konsumenter och mode¬experter. Det viktigaste resultatet från vår studie är att konsumenten har den avgörande makten när det gäller vad som inspirerar henne. Det är konsumenten som väljer vem hon tar efter. Media kan lyfta fram olika personer men är beroende av att sälja sitt budskap och därför följer att de måste anpassa sig till konsumenten. En annan slutsats vi har funnit är att stilikonerna är beroende av framförallt konsumenten men även av media. Media hjälper dessa förebilder att etableras i konsumentens medvetande. Däremot behövs uppskattning från konsumenten för att stilikonen överhuvudtaget ska kunna figurera som förebild. Vidare har vi funnit att konsumenten attraheras mer av en lättillgänglig image som de kan relatera till. Graden av identifikation spelar roll, stilikoner som tilltalar konsumentens egen självbild har större genomslagskraft. Dessutom såg vi i de fallen då image var av stor betydelse för stilikonens verkan, att dess status som stil¬förebild var känslig för förändringar. Klädstilen blir även sammankopplad med personen bakom.</p>

<p>Syftet med denna uppsats är att undersöka redovisningsbyråernas upplevda nytta av ISO certifieringen. Med upplevd nytta avses både den nytta byråerna tror att de kommer att få och de konsekvenser certifieringen redan medfört. Undersökningen är genomförd på två olika respondentgrupper. Grupp 1 består av redan certifierade redovisningsbyråer medan grupp 2 består av byråer som har genomgått hela utbildningen men ännu inte certifierat sig. Grupperna har fått besvara varsin mailenkät vars syfte har varit att besvara studiens två frågeställningar; • Varför valde byråerna att certifiera sig? • Hur har byråerna upplevt certifieringen hittills och vilka konsekvenser tror de att den kommer att medföra på lång sikt? Utifrån ovanstående undersökning har vi kommit fram till följande slutsatser. Vi kan konstatera att det som är utmärkande för redovisningsbranschen är att krav från kunder inte har påverkat beslutet att certifiera sig. I stället verkar anledningen till certifiering vara att byråerna vill öka och förbättra sin interna kontroll, genom att dokumentera tydliga rutiner och klargöra ansvarsfördelningen inom företaget. Företagen verkar även se certifieringen som ett sätt att skapa konkurrensfördelar genom att sätta kunden i fokus. De konsekvenser som byråerna redan upplevt och de effekter de tror att certifieringen kommer att medföra stämmer väl överens med angivna anledningar till certifiering. Överlag ser byråerna en stor nytta i arbetet med att gå igenom befintliga rutiner och skapa nya gemensamma. De tror att detta kommer leda till en ökad intern kontroll som bidrar till en bättre arbetsmiljö och nöjdare medarbetare. Den största långsiktiga effekten som byråerna ser är att certifieringen skapar konkurrensfördelar, främst genom den kvalitetsstämpel som ISO-certifieringen innebär. De tror att dessa konkurrensfördelar och den effektivisering som de förbättrade interna rutinerna innebär kommer att göra dem mer lönsamma på sikt. Den mest negativa aspekten som byråerna sett med certifieringsarbetet är att det upplevs som mycket tidskrävande. Detta blir också en kostnadsfråga då det innebär att ej debiterbar tid ökar.</p>

<p>Bakgrunden till den här uppsatsen är den senaste tidens oroligheter i världen, terrorattacker och naturkatastrofer som tsunamin. Dessa skapar rädsla hos människor och det minskar benägenheten att resa. Det drabbar resebolagen då de på grund av detta förlorar kunder. Vi har haft frågeställningen: ”hur planerar och hanterar resebranschen risk och osäkerhet”. Vi har avgränsat uppsatsen till charterbranschen då det är dessa som främst bär risk. Syftet har varit att ta reda på vilken typ av planering som finns hos resebolagen för att hantera oförutsedda händelser som naturkatastrofer och terrorattacker. Som metod har vi valt att ha en kvalitativ ansats och har gjort fallstudier på de två resebolagen, Fritidsresor och My travel vilka är de två största charterarrangörerna. För att få informationen använde vi oss av intervjuer och samtal. Vi har analyserat materialet genom att strukturera upp de olika tendenser vi sett i intervjumaterialet och sedan jämfört det med relevanta teorier. Vi fann efter våra studier att resebolagen hanterar sin katastrofrisk genom att göra ständiga riskbedömningar för att vara ute i god tid om någonting sker. Resebolagen gör riskbedömningar via sina medarbetare på resmålen samt samarbetar i nätverk med andra aktörer på plats för att få tillgång till den senaste informationen. Utrikesdepartementet utfärdar varningar och rekommendationer som resebolagen följer. Genomgående försöker bolagen ha ett flexibelt reseprogram för att kunna ändra i det om något resmål skulle drabbas av en katastrof. Vi har funnit att resebolagen kristränar sina organisationer och bolagen vi har studerat har även utarbetade katastrofplaner. De har även goda kontakter med media och är medvetna om vikten av att göra ett gott intryck där. Vi har i vår analys klassificerat resebolagen enligt Scott:s (2003) modell för organisationer och funnit att de är exempel på ”Open rational systems” då de anpassar sig till sin varierande och utmanande omgivning. Då vi studerat resebolagens katastrofförberedelser har vi funnit att de inte budgeterar sin risk. De använder en modell som kan karakteriseras som ”risk excluded” vilken innebär att risker faller utanför budgeten och att riskbedömningar görs på andra ställen än i budgeten (Collier & Berry, 2003). Våra slutsatser är att attityden hos bolagen har förändrats de senaste åren, medan förändringarna i praxis är mindre. Researrangörerna tänker mer på riskerna idag än tidigare eftersom de nu har en större medvetenhet om katastrofrisken. Det är tack vare den osäkra miljön de verkar i nödvändigt för resebolagen att anpassa sig till omgivningen, det vill säga kundernas skiftande önskemål. Vi kan därmed dra slutsatsen att omvärldsbevakningen är nödvändigt för resebolagen om de ska kunna erbjuda kunderna attraktiva resor. Vi har belyst definitionen på en kris vilken är; en händelse som är ett existentiellt hot mot organisationen och som organisationen inte är designad för att hantera. Definitionen gör att en kris är omöjlig att förbereda sig för. Inom resebranschen är däremot vissa katastrofer en del av deras verksamhet och dessa är det därför nödvändigt att förbereda sig för. Vi avslutar uppsatsen med en diskussion kring huruvida resebolagen skall vidga sin katastrofberedskap då större katastrofer har blivit allt vanligare.</p>

<p>I denna uppsats exploateras möjligheten att med hjälp av statistiska modeller skapa relativt tillförlitliga prognoser över framtida varians-, kovarians- och avkastningstermer för en portfölj av riskfyllda tillgångar. Prognoserna används som inputvariabler i Markowitz’s portföljoptimeringsalgoritm som i sin tur bygger upp en aktieportfölj vars riskjusterade avkastning är långsiktigt bättre än sitt jämförelseindex, SBXCAP. Resultaten visar att tradingstrategin lyckas uppnå en 26 procent högre Sharpekvot än portföljernas relevanta jämförelseindex. Denna relativt stora, men inte statistiskt signifikanta, förbättring är möjlig genom att göra månadsvisa rebalanseringar och minimera den förväntade volatiliteten snarare än att försöka maximera den förväntade Sharpekvoten. Detta i sin tur beror på de stora svårigheter som är förknippade med att göra tillförlitliga avkastningsprognoser. Än större skillnader bör rimligtvis vara möjliga att uppnå genom att släppa de restriktioner som finns för svenska aktiefonder och därmed strukturera portföljens mandat som en hedgefond.</p>

<p>Studiens syfte är att undersöka de förändringar som uppstår i företagsledningen i samband med gasellföretagets tillväxt. Studien är uppbyggd av såväl primär- som sekundärdata. Sekundärdata i form av, för studien, relevanta teorier är framtagna genom en databassökning. Primärdata har erhållits genom att författaren har genomfört en fallstudie i olika företag. I fallstudien har fem snabbt växande företags, så kallade gasellers, årsredovisningar för de sista tre åren studerats liksom att dess verkställande direktörer har delat med sig av information. Denna information har samlats in genom att företagsledaren har besvarat en enkät som sedan har följts upp av intervjuer. Utöver den kvalitativa fallstudien har en mer kvantitativ sammanställning gjort beträffande Sveriges samtliga gasellföretag liksom en specificering av de lokaliserade i Stockholms län. Analys av den insamlade empirin leder till ett antal slutsatser. Enligt studien är gasellföretag huvudsakligen unga företag med jämförelsevis få anställda som genomgår en omfattande intern tillväxt. Enligt studien finns tillväxtmotivationen hos företagsledarna kvar sedan grundandet och ökar i vissa fall med företagets utveckling. För att sprida motivation till övriga anställda används belöningar i någon form. Grundarna till gasellföretag består av flera personer med olika kvalitéer och funktioner. I samband med företagets tillväxt går det ej att uttyda några större förändringar när det gäller dessa funktioner. Ingenting tyder heller på att denna uteblivna förändring påverkar företagen negativt. Gasellföretagets ägande är huvudsakligen internt och med tillväxten sker endast marginella förändringar beträffande aktiefördelning. En möjlig förklaring till detta kan vara företagsledarnas uppfattning att kapitalbrist ej är ett hinder för ytterliggare tillväxt. De ovan presenterade slutsatserna beskriver gasellföretaget ur olika perspektiv och påvisar även vilka marginella, om några, förändringar som uppstår i företagsledningen i samband med företagets tillväxt. Detta innebär att gasellföretagets ledning, baserat på denna studie, ej genomgår de omfattande förändringar som beskrivs i tidigare teorier och att de istället kännetecknas av en oföränderlighet.</p>