Denna C-uppsats analyserar genom kvalitativt innehållsanalytiska metoder utvalda delar av BBC:s bevakning av upploppen i England i augusti 2011. Metodmodellen är egenkonstruerad, men använder element ur kritisk diskursanalys (CDA, Faircloughs tillämpningar), samt delar av de metodverktyg som tas upp i Selby och Cowderys metodhandbok How to Study Television. Materialet undersöks i fyra steg: konstruktion, kategori/genre, inverkan/agency samt diskursiv praktik/nyhetsvärdering. Teorin som tjänar som bas för undersökningen består av litteratur inom ämnesområdet journalistik och samhälle, med stor fokus på relationen dem sinsemellan. Uppsatsens syfte är att belysa hur social skiktning och rådande diskurser spelar in i representationen av olika samhällsgrupper i BBC:s nyhetsrapportering, med rapporteringen kring upploppen som exempel på hur representationen kan se ut. De centrala frågeställningar som uppsatsens analysdel ämnar besvara är hur individer från olika samhällsskikt tilldelas rätten att definiera upploppen, och hur denna tilldelning av definitionsrätt påverkar innehållet i nyhetsinslagen. Vissa avgränsningar görs för undersökningen. Då analysen görs på ett relativt litet urval bestående av tre nyhetsinslag (alla tre är intervjuer) görs i uppsatsen inga anspråk på att dra några slutsatser gällande rapporteringen kring upploppen i stort, eller kring BBC:s rapportering generellt. Från resultaten kan det konstateras att det finns stora skillnader i identitetskonstruktionen av de olika individerna i nyhetsinslagen, och att representation och tillåtelsen till definition av nyhetshändelsen skiljer sig tydligt mellan inslagen. En vit butiksinnehaverska i yngre medelåldern representeras med en stark positiv identitet, och får föra ut sitt budskap fritt och ostört. Hennes definition av händelserna och de inblandade människorna tillåts dominera inslaget totalt och därmed legitimeras. Övriga individer, två unga flickor och en svart journalist i övre medelåldern kommer inte i närheten av att på allvar få definiera händelserna, och representeras betydligt mer negativt och som svagare individer. Sammantaget kan det konstateras att det i materialet finns en grov skevhet och allvarliga skillnader i rätten att få definiera händelser i sin omvärld.