This qualitative thesis analyses the development of Marxian thought on riots and revolution in the works of Slavoj Žižek and Alain Badiou. Due to the structural limitations of this essay, the research has been limited to a comparison between Karl Marx’s The Eighteenth Brumaire of Louis Bonaparte and a selection of Žižek and Badiou’s works. Furthermore, the scope of the essay focuses on two material events; the coup d’état of Louis Bonaparte and the England riots of 2011. The comparison was concretised through the usage of Ludvig Beckman’s model for idea analysis and the method of ideal types. This study demonstrated how the modern theorists remain loyal to Marx’s basic analysis of society and concepts such as alienation and exploitation. However, the deterministic and eschatological aspects of Marx’s philosophy have been abandoned for a less ineluctable history, and resonate more towards the Hegelian notion of an open history. This study has also elucidated and cemented the vital importance of the material circumstances in a historical materialist study; moreover, it has revealed the necessity for the modern theorists to reinvent and radicalise a number of Marx’s original concepts for the modern world. Žižek and Badiou also contest Marx’s insistence on the requisite nature of violent revolution, and promote the politics of subtraction as an alternative.

Denna C-uppsats analyserar genom kvalitativt innehållsanalytiska metoder utvalda delar av BBC:s bevakning av upploppen i England i augusti 2011. Metodmodellen är egenkonstruerad, men använder element ur kritisk diskursanalys (CDA, Faircloughs tillämpningar), samt delar av de metodverktyg som tas upp i Selby och Cowderys metodhandbok How to Study Television. Materialet undersöks i fyra steg: konstruktion, kategori/genre, inverkan/agency samt diskursiv praktik/nyhetsvärdering. Teorin som tjänar som bas för undersökningen består av litteratur inom ämnesområdet journalistik och samhälle, med stor fokus på relationen dem sinsemellan. Uppsatsens syfte är att belysa hur social skiktning och rådande diskurser spelar in i representationen av olika samhällsgrupper i BBC:s nyhetsrapportering, med rapporteringen kring upploppen som exempel på hur representationen kan se ut. De centrala frågeställningar som uppsatsens analysdel ämnar besvara är hur individer från olika samhällsskikt tilldelas rätten att definiera upploppen, och hur denna tilldelning av definitionsrätt påverkar innehållet i nyhetsinslagen. Vissa avgränsningar görs för undersökningen. Då analysen görs på ett relativt litet urval bestående av tre nyhetsinslag (alla tre är intervjuer) görs i uppsatsen inga anspråk på att dra några slutsatser gällande rapporteringen kring upploppen i stort, eller kring BBC:s rapportering generellt. Från resultaten kan det konstateras att det finns stora skillnader i identitetskonstruktionen av de olika individerna i nyhetsinslagen, och att representation och tillåtelsen till definition av nyhetshändelsen skiljer sig tydligt mellan inslagen. En vit butiksinnehaverska i yngre medelåldern representeras med en stark positiv identitet, och får föra ut sitt budskap fritt och ostört. Hennes definition av händelserna och de inblandade människorna tillåts dominera inslaget totalt och därmed legitimeras. Övriga individer, två unga flickor och en svart journalist i övre medelåldern kommer inte i närheten av att på allvar få definiera händelserna, och representeras betydligt mer negativt och som svagare individer. Sammantaget kan det konstateras att det i materialet finns en grov skevhet och allvarliga skillnader i rätten att få definiera händelser i sin omvärld.