Yes / Corporate Social Innovation (CSI) has emerged as a research priority for multinational enterprises (MNEs) due to the increasing popularity of sustainable development solutions addressing wicked problems in the 21st century. Although most studies on CSI have focused on data from developed economies, emphasising the younger generation's forward-looking, sustainable, and environmentally friendly attitudes, there exists a gap in our understanding of the attitude of the older generation towards CSI practices of MNEs operating in emerging economies. The UN's SDG 3 advocates for the well-being of all at all ages. Despite this, healthcare outcomes in global-south countries fall below standard. Therefore, we conducted an in-depth critical analysis of textual data concerning CSI practices of 115 healthcare MNEs operating in 13 emerging economies. We quantified the number of CSI practices in their annual reports and operationalised the dependent variable using an entropy index to calculate the density and percentage score of CSI. Drawing on Upper Echelons, our analysis revealed that older CEOs are likelier to promote, initiate, and implement CSI in greater depth and breadth. These findings present a compelling case supporting the argument that CEOs and board members tend to contribute more to society as they age. We offer empirical evidence supporting the strengthening roles of senior board members and female board chairs. Our findings complement existing CSI studies from developed countries and illustrate how CEO and board characteristics influence the depth and breadth of CSI in emerging economies.

Revision är en systematisk process som innefattar en systematisk insamling av bevis för attslutligen lämna ett yttrande om ett klientföretags redovisning. Syftet med revision är attundersöka och utvärdera relevans och validitet i klientföretagets finansiella antaganden (Eilifsen et al, 2014, s. 12). Revision anses vara viktigt för klientföretaget och dess aktieägare,likaväl som för intressenter och andra utomstående parter (Eilifsen et al., 2014, s. 5). Revisorer och deras arbete är i sin helhet styrda av flertalet lagar och förordningar, där överträdelser eller åsidosatta skyldigheter kan leda till en sanktion. I denna studie har vi valt att fokusera på tillsynsärenden och revisorer som fått en sanktion utfärdad mot sig. I Sverige finns det en specifik myndighet som ansvarar för tillsynen av revisorer och som därmed även utreder disciplinära ärenden. Den myndigheten heter Revisorsinspektionen och ansvarar främst för tillsyn av revisorer och revisionsbolag men även för examination samt auktorisation av revisorer (Revisorsinspektionen, u.å. d). Revisorsinspektionens tillsynsmyndighet är myndighetens största verksamhetsområde. Förekommande ärendebeslut vid disciplinära ärenden hos Revisorsinspektionen är varning, erinran samt upphävande, vilka är de ärendebeslut som vi i denna studie benämner som sanktioner. Även ärendebeslut så som ingen åtgärd, avskrivning samt beslut i annat ärende är förekommande hos myndighetens tillsynsverksamhet men leder inte till någon sanktion.Denna studie syftar till att bidra med kunskap avseende disciplinära åtgärder mot revisorer med fokus på klientföretagen. Studien syftar även till att identifiera eventuella kännetecken hos de klientföretag som väljer att anlita en sanktionerad revisor och ifall dessa kännetecken skiljer sig från eventuella kännetecken hos företag som anlitar icke-sanktionerade revisorer. Studien bygger på studier av två olika tidsperioder som syftar till att kunna jämföra och dra slutsatser om dessa kännetecken förändras över tid. Denna studie har sin grund i tidigare forskning som utförts inom revision men även företagsekonomi. Denna studie har även ett tydligt fokus på valet av revisor där revisorn fått en disciplinär åtgärd – därmed sanktionerade revisorer ur ett klientföretagarperspektiv. Detta är något som differentierar denna studie från tidigare studier och därmed är ett givande teoretiskt bidrag. Den tidigare forskning som funnits i samband med litteratursökning, har ett större fokus på valet av revisor i form av auditor choice. Däremot återfinns inga tidigare studier med ett fokus på sanktionerade revisorer i relation till auditor choice. Vilket gör denna studie till den första studien som sammankopplar dessa områden i samma studie. Utifrån denna studie har vi kunnat dra slutsatsen att både kön på VD och styrelse har en inverkan på valet av sanktionerad revisor. En ytterligare slutsats som kunnat dras av denna studie är att tiden sedan utfärdad sanktion har en påverkan på de avgörande kännetecknen hos klientföretagen vid val av sanktionerad revisor.