Abstract The freedom of establishment in Articles 43 and 48 EC is a fundamental freedom within the EU meaning that companies are free to set up secondary establishments in any other Member State. The freedom of establishment is an important means to achieve the com-pletion of the internal market and therefore it is important that this freedom is protected. Member States are obliged to legislate in accordance with the objectives of the fundamental freedoms, still Member States are restricting Articles 43 and 48 EC by applying discrimina-tory national legislation regarding direct taxation. In the Cadbury Schweppes judgment from September 2006 the ECJ found the British CFC legislation to be contrary to Community law. The purpose of CFC legislation is to prevent tax avoidance by conferring additional tax upon companies having subsidiaries in low tax states. According to the judgment in Cadbury Schweppes, if the CFC rules are too general in its application they are violating the freedom of establishment. Hence, the CFC legislation must be aimed specifically at “wholly artificial arrangements” aimed at circumventing national tax normally payable. Therefore it is of importance, in the context of applying CFC rules, to clarify the difference between use and abuse of freedom of establishment. It is also important to note that the CFC rules ap-ply even when a subsidiary is established outside the EU. The concept of abuse of Community law has been developed through case law and prohib-its companies to improperly use the provisions of Community law in order to circumvent national legislation. Even if an establishment in another State is made to avoid tax in the State of origin, it is not necessarily abuse of the freedom of establishment since companies are allowed to choose to establish subsidiaries in the Member States with least restrictive rules. The ECJ stated that establishing subsidiaries with the sole purpose to benefit from the lower tax regime do not constitute an abuse of the freedom of establishment as long as the subsidiaries pursue genuine economic activity. The criteria for what is regarded as eco-nomic activity has been discussed in both value added tax and direct tax cases. The re-quirements so far is that the subsidiary established has to be physically present in the host State on a durable basis and have staff and equipment to a certain degree. The ECJ has as-sessed the criteria similarly in value added tax and direct tax cases and stated that the activ-ity has to be considered per se and without regard to its purpose or result. The activity also has to be based on objective factors and be ascertainable by third parties. The Cadbury Schweppes case is the first case in the area of CFC legislation and the Court has provided little guidance regarding what constitutes a “wholly artificial arrangement”. As a consequence of this judgement some Member States have already changed their CFC legis-lation to comply with Community law. Nevertheless, there are cases pending before the ECJ that are further questioning the application of CFC rules and how to define a “wholly artificial arrangement”. The judgement of these cases may result in more changes in the na-tional legislation of the Member States. The future development of the difference between use and abuse of freedom of establishment is important for the protection of the principle of legal certainty. A clarification of what constitutes a “wholly artificial arrangement” will improve the foreseeability for companies and their cross-border transactions will be more efficient. / Sammanfattning Etableringsfriheten i artiklarna 43 och 48 EG är en av de grundläggande friheterna inom EU som innebär att företag är fria att etablera dotterbolag i andra medlemsländer. Etable-ringsfriheten är ett viktigt medel för att uppnå målen med den gemensamma marknaden och därför är det viktigt att denna frihet respekteras. Medlemsländerna är skyldiga att lag-stifta i ljuset av de grundläggande friheterna, trots det finns diskriminerande skattelagstift-ning som strider mot artiklarna 43 och 48 EG. I Cadbury Schweppes domen från september 2006 fann EG-domstolen att de brittiska CFC reglerna strider mot gemenskapsrätten. Syf-tet med CFC regler är att förhindra skatteundandragande genom att löpande beskatta in-komster från dotterbolag etablerade i lågbeskattade länder. CFC regler som tillämpas gene-rellt är enligt Cadbury Schweppes domen i strid med etableringsfriheten. Därmed måste CFC reglerna tillämpas specifikt på ”konstlade upplägg” som har som enda syfte att undvika na-tionell skatt. Det är därför viktigt att klargöra skillnaden mellan bruk och missbruk av eta-bleringsfriheten. I detta sammanhang är det viktigt att poängtera att CFC reglerna är till-lämpliga även på dotterbolag som är etablerade i ett icke-medlemsland. Konceptet om missbrukande av EG-rätten har utvecklats i praxis och förbjuder företag att missbruka bestämmelserna i gemenskapsrätten för att kringgå nationell lagstiftning. Även om ett dotterbolag har etablerats i ett medlemsland enbart för att utnyttja den låga skatteni-vån är det nödvändigtvis inte missbruk av etableringsfriheten eftersom företag har rätt att etablera dotterbolag i det land som är mest fördelaktigt ur skattehänseende. EG-domstolen har fastställt att etablering av dotterbolag enbart för att utnyttja en mer fördelaktig skattere-gim inte utgör missbruk av etableringsfriheten om dotterbolaget bedriver verklig ekono-misk verksamhet. Kriterierna för vad som anses utgöra verklig ekonomisk verksamhet har diskuterats i såväl mervärdesskatterättsliga som företagsskatterättsliga mål. Hittills uppställ-da krav är att det etablerade dotterbolaget måste vara varaktigt fysiskt närvarande i värdsta-ten samt till en viss grad ha personal och utrustning så att tredje part kan förvissa sig om dess ekonomiska verksamhet. Utvärderingen av den ekonomiska verksamheten måste ske självständigt utan hänsyn till dess syfte och resultat. Cadbury Schweppes är det första målet angående CFC lagstiftning och EG-domstolen har endast tillhandahållit begränsad vägledning om vad som utgör ett ”konstlat upplägg”. Som en konsekvens av denna dom har några medlemsländer redan ändrat sin CFC lagstiftning så att den överensstämmer med EG-rätten. Icke desto mindre finns det en del oavgjorda mål som ytterligare ifrågasätter CFC reglernas tillämpning och definitionen av ”konstlade upplägg”. Avgöranden i dessa mål skulle kunna resultera i att medlemsländerna måste göra ytterligare ändringar i sin lagstiftning. Den framtida utvecklingen av vad som är skillnaden mellan bruk och missbruk av etableringsfriheten är viktig för rättssäkerheten. Ett klargö-rande om vad som utgör ett ”konstlat upplägg” kommer att öka förutsebarheten för före-tag vilket leder till en effektivisering av deras gränsöverskridande transaktioner.

CFC lagstiftningen har i syfte att förhindra eller försvåra skatteplanering genom transaktioner med lågbeskattade utländska juridiska personer som leder till att skattebasen i Sverige minskar. Lagstiftningen innebär att en delägare i ett lågbe-skattat utländskt bolag kan beskattas löpande för sin andel av det överskott som uppkommer. Efter EU- domstolens dom i Cadbury Schweppes målet 2006 , införde regeringen en ny undantagsregel i 39a kap. 7a § IL för att harmonisera de svenska CFC reglerna med EU rätten. Undantagsregeln gav delägaren i CFC bolaget en möjlighet att undvika CFC beskattning om denne kunde bevisa att bolaget hade en ”verklig etablering från vilken en affärsmässigt motiverad verksamhet bedrivs.” Den ordalydelsen som införlivades i svensk rätt skiljde sig från den som angavs av EU domstolens i Cadbury Schweppes målet. Det har sedan dess diskuterats om den svenska formuleringen har samma betydelse som den som angavs av EU domsto-len.Uppsatsen utreder innebörden av verklig etablering och vad som krävs för att en sådan ska föreligga. Begreppet affärsmässigt motiverad har inte definierats i inkomstskattelagen. Därför görs en analogi med andra paragrafer i inkomstskattelagen för att utreda begreppet. Ledning tas även från Cadbury Schweppes-målet vid utredningen då paragrafen har sitt ursprung i målet och EU rätt är överordnad svensk rätt. I 39a kap 7a§ IL anges tre omständigheter som särskilt ska beaktas vid bedömning. Detta för att de ansetts indikera på när en verklig etablering föreligger. Dessa undersöks i avsikt att förstå vad som krävs för att en verklig etablering ska föreligga.Av utredningen framkom att ordet affärsmässigt motiverat enligt paragrafen, krävde att delägarens syfte med transaktionerna till CFC bolaget var huvudsakligen affärsmässiga, med vilket menas att huvudsyftet eller ett av huvudsyftena inte var att undvika skatt. Vidare innebar ordet ett krav på att det utländska juridiska bolaget bedrev någon form av reell ekonomisk verksamhet och inte endast etablerats i utlandet av skatteskäl. Det framkom att det var troligt att begreppet enligt den svenska formuleringen krävde att verksamheten som bedrevs i utlandet var vinstdrivande. Enligt min mening bör dock genom en EU konform tolkning, även verksamheter som är huvudsakligen affärmässig men innehåller inslag av ideell verksamhet kunna ses som verkligt etablerade.Omständigheterna som särskilt ska beaktas krävs endast i den mån de är nödvändiga för verksamheten. Detta innebar att om dessa inte var nödvändiga för verksamheten behövdes hänsyn inte tas till dem alls. Detta gjorde att de i slutändan blev lika viktiga som alla andra relevanta omständigheter i fallet. Då andra relevanta omständigheter inte definierats i paragrafen och hänsyn inte alltid behövdes tas till dem blev beviskravet oförutsägbart. / The purpose of the CFC legislation is to prevent transactions with low taxed foreign le-gal entities that lead to tax losses in Sweden. The legislation allows partners in a low taxed foreign corporation to be taxed for their share of the surplus arising. Following the European Courts judgment in the Cadbury Schweppes case in 2006, the Swedish government implemented a new exception rule in 39a cap. 7a § IL to harmonize the Swedish CFC rules with EU law. The exemption gave a partner of a CFC company an opportunity to avoid CFC taxation if he could prove that the company had an “actual establishment from which commercially motivated activities were carried out.” The wording that was incorporated into Swedish law differed from the one provided by the European Court in the Cadbury Schweppes case. It has since been discussed if the Swedish phrasing has the same meaning as that set by the European Court.The essay investigates the meaning of an actual establishment and what it takes to meet the requirements. The words commercially motivated have not been defined in the Swedish Income tax law. Therefore, an analogy will be made with other laws in the Income tax law to clarify the concept. Guidance is also taken from Cadbury Schweppes case, because the new exception rule has its origin in the case and because EU law is superior to Swedish law. 39a cap. 7 a § IL provides three circumstances that in particular should be consid-ered when judging if the low taxed foreign legal company has an actual establishment. These circumstances indicate when an actual establishment exists. The circumstances’ are examined in the essay in order to understand what it takes for a low taxed foreign legal company to have an actual establishment.The investigation revealed that the words commercially motivated in 39a cap. 7a § IL demanded that the shareholders purpose for the transactions related to CFC company was mainly commercial, which means that the main purpose or one of the main aims was not to avoid tax. Furthermore, the word meant a requirement for the low taxed foreign legal company to engage in real economic activity and not only to be established abroad for tax reasons. It also appeared that it was likely that the meaning of the Swedish wording demanded that the business conducted abroad had to be aiming to make a profit. In my opinion however, by an EU compatible interpretation even businesses’ that are primarily commercial but contain elements of nonprofit could be seen as an actual established.The circumstances that in particular were to be considered when judging if an actual estab-lishment exists are only necessary to the extent that they are needed for the business. This meant that if these were not necessary for the business, they should be disregarded. This ultimately made them became equally as important as any other relevant circum-stances of the case. Since other relevant factors were not defined in 39a cap. 7a§ IL and accounts should not always be taken to the circumstances’ that in particular were to be considered, the requirements for an actual establishment became unpredictable

Det har sedan lång tid tillbaka förekommit att svenska skattskyldiga försökt att undkomma beskattning i Sverige genom att gömma undan tillgångar utomlands i lågbeskattade länder, där sekretessen av information har varit stor. Lagstiftarna i Sverige har försökt att förhindra detta genom att tidigare infört den s.k. CFC-lagstiftningen. Syftet med lagstiftningen är att förhindra eller åtminstone försvåra att svenska skattskyldiga företar transaktioner med ut-ländska juridiska personer och genom det urholkar den svenska skattebasen. Lagstiftningen möjliggör att svenska skattskyldiga beskattas löpande för sin andel av det överskott som uppstår i utländska juridiska personer, oavsett om delägaren erhåller någon utdelning eller inte. De senaste åren har skatteavtal angående utbyte av information mellan Sverige och lågbe-skattade länder haft hög prioritet i regeringens arbete för att med denna metod säkerställa den svenska skattebasen. Sedan 2007 har över trettio avtal ingåtts med bl.a. länder som Schweiz, Luxemburg och Brittiska Jungfruöarna. Avtalen har till syfte att ge Skatteverket möjligheter att få tillgång till exempelvis bankinformation i utlandet och avtalen är även viktiga för att myndigheten ska kunna kontrollera svenskars inkomster och förmögenheter utomlands. Denna uppsats behandlar hur CFC-lagstiftningen bör komma att påverkas av de nya avta-len angående utbyte av information. I analysen fastställs att avtalen gällande informations-utbyte torde innebära att Sveriges CFC-lagstiftning blir effektivare till viss del, men att lag-stiftningens syfte skulle få ännu större inverkan med bättre avtal. Likväl fastställs att vid ett närmare samarbete mellan Sverige och de lågbeskattade länderna avseende flertalet förbätt-ringar torde CFC-lagstiftningen slutligen kunna bli överflödig. / There has since a long time occurred that Swedish taxpayers have tried to escape taxation in Sweden by concealing assets abroad in low tax countries, where the confidentiality of information has been large. Legislators in Sweden have tried to prevent this by earlier introduced the so-called CFC legislation. This legislation aims to prevent or at least make it more difficult for Swedish taxpayers to undertake transactions with foreign legal persons and by then eroding the Swedish tax base. The law allows the Swedish taxpayers to be taxed currently for their share of the surplus that arises in foreign legal persons, regardless of whether the shareholder receives dividend or not. In recent years tax treaties concerning exchange of information between Sweden and low tax countries have had high priority in the Government's work in order to secure the Swedish tax base by this method. Since 2007, over thirty agreements have been concluded with countries like Switzerland, Luxembourg and the British Virgin Islands. The agreements are intended to give The Swedish Tax Agency access to for example information from the bank abroad and the agreements are also important for the authority to monitor Swedes' incomes and assets abroad. This essay considers how the CFC legislation should be affected by the new agreements concerning exchange of information. The analysis determines that the agreements on exchange of information would probably mean that the Swedish CFC-legislation becomes more effective to some extent, but that the purpose of the legislation would have even greater impact with better agreements. Nevertheless it establishes that a closer cooperation between Sweden and the low taxed countries regarding improvements should mean that the CFC legislation would eventually become redundant.

Syftet med denna uppsats är att utreda konsekvensen av att det finns distinktioner i de rättfärdigade inskränkningarna inom etableringsfriheten mellan bolagsrätt och skatterätt samt att undersöka hur de svenska CFC-reglerna kan anses utgöra en rättfärdigad inskränkning i den grundläggande principen om rätten till fri etablering. Etableringsfriheten stadgar medborgare och bolags rätt att fritt etablera sig och bilda bolag inom Europeiska unionen. För att en medlemsstats nationella regler ska kunna inskränka den grundläggande etableringsfriheten krävs att inskränkningen kan rättfärdigas. De rättfärdigade inskränkningarna ser olika ut beroende på inom vilket rättsområde de tilllämpas. Etableringsfriheten är mer långtgående på bolagsrättens område som enbart innefattar en rättfärdigad inskränkning. Inskränkningen kan motiveras av bristen på en unionsrättslig reglering på området. På skatteområdet ser rättsläget dock annorlunda ut. Inom etableringsfriheten finns det ett flertal rättfärdigade inskränkningar på skatteområdet. Att skatterättsområdet är mer reglerat är bolagsrättsområdet har motiverats av att en medlemsstats skatteintäkter är en väsentlig del för en medlemsstats existens. Dessutom skiljer sig de olika medlemsstaternas skattelagstiftningar åt på grund av politiska, historiska och ekonomiska skäl. Konsekvensen av att CFC-beskattas innebär att en delägare löpande blir beskattad för vins-terna i hans utländska dotterbolag som är etablerat i ett lågbeskattat land. CFC-lagstiftningen syftar till att förhindra och försvåra skatteflykt. Efter Cadbury Schweppes-domen har de svenska CFC-reglerna omarbetats. Den nya svenska regleringen harmoniserar mer förenligt med EU och etableringsfriheten. Utfallet från Cadbury Schweppes-domen har även minskat distinktionerna i de rättfärdigade inskränkningarna mellan skatterättens och bolagsrättens område. Effekten av domslutet är ett stort steg framåt i strävan för en enhetlig inre marknad och en mer harmoniserad etableringsfrihet. / The purpose of this paper is to investigate the consequence of that there are distinctions in the justified restrictions in freedom of Establishment between company law and tax law and to investigate how the Swedish CFC-legislation could be considered a justified restriction on the fundamental principle of freedom of Establishment. Freedom of Establishment statutes citizens and companies rights to establish and to set up companies within the European Union. In order for a Member State's national legislation to restrict the fundamental freedom of Establishment a justification is required. The justified restrictions various depending on which area of law they apply to. Freedom of Establishment is more comprising on company law, which only includes one justified restrictive. The restriction can be justified by the lack of a common Unity regulation in the company law. The fiscal situation looks quite different. Within the establishment there are several justifications restrictions on tax matters. The tax law is more regulated then the company law. The tax law has been motivated by the fact that a Member State tax revenue is an essential part of a Member of existence. In addition, differences between the various Member States tax regulations are based on account of political, historical and economic reasons. The consequence of being CFC-taxed is that a shareholder continuously will be taxed for his subsidiary established in a low-tax country. CFC-legislation seeks to bar and hinder tax evasion. After the Cadbury Schweppes-case, the Swedish CFC-legislation was revised. This new Swedish legislation is better harmonized with the EU and the freedom of Establishment. The outcome of the Cadbury Schweppes-judgement has also reduced the distinctions in the justification restrictions between tax law and company law. The effect of the judgement is a major step forward in the ambition for a unified internal market and a more harmonized freedom of Establishment.

<p>Abstract</p><p>The freedom of establishment in Articles 43 and 48 EC is a fundamental freedom within the EU meaning that companies are free to set up secondary establishments in any other Member State. The freedom of establishment is an important means to achieve the com-pletion of the internal market and therefore it is important that this freedom is protected. Member States are obliged to legislate in accordance with the objectives of the fundamental freedoms, still Member States are restricting Articles 43 and 48 EC by applying discrimina-tory national legislation regarding direct taxation. In the Cadbury Schweppes judgment from September 2006 the ECJ found the British CFC legislation to be contrary to Community law. The purpose of CFC legislation is to prevent tax avoidance by conferring additional tax upon companies having subsidiaries in low tax states. According to the judgment in Cadbury Schweppes, if the CFC rules are too general in its application they are violating the freedom of establishment. Hence, the CFC legislation must be aimed specifically at “wholly artificial arrangements” aimed at circumventing national tax normally payable. Therefore it is of importance, in the context of applying CFC rules, to clarify the difference between use and abuse of freedom of establishment. It is also important to note that the CFC rules ap-ply even when a subsidiary is established outside the EU.</p><p>The concept of abuse of Community law has been developed through case law and prohib-its companies to improperly use the provisions of Community law in order to circumvent national legislation. Even if an establishment in another State is made to avoid tax in the State of origin, it is not necessarily abuse of the freedom of establishment since companies are allowed to choose to establish subsidiaries in the Member States with least restrictive rules. The ECJ stated that establishing subsidiaries with the sole purpose to benefit from the lower tax regime do not constitute an abuse of the freedom of establishment as long as the subsidiaries pursue genuine economic activity. The criteria for what is regarded as eco-nomic activity has been discussed in both value added tax and direct tax cases. The re-quirements so far is that the subsidiary established has to be physically present in the host State on a durable basis and have staff and equipment to a certain degree. The ECJ has as-sessed the criteria similarly in value added tax and direct tax cases and stated that the activ-ity has to be considered per se and without regard to its purpose or result. The activity also has to be based on objective factors and be ascertainable by third parties.</p><p>The Cadbury Schweppes case is the first case in the area of CFC legislation and the Court has provided little guidance regarding what constitutes a “wholly artificial arrangement”. As a consequence of this judgement some Member States have already changed their CFC legis-lation to comply with Community law. Nevertheless, there are cases pending before the ECJ that are further questioning the application of CFC rules and how to define a “wholly artificial arrangement”. The judgement of these cases may result in more changes in the na-tional legislation of the Member States. The future development of the difference between use and abuse of freedom of establishment is important for the protection of the principle of legal certainty. A clarification of what constitutes a “wholly artificial arrangement” will improve the foreseeability for companies and their cross-border transactions will be more efficient.</p> / <p>Sammanfattning</p><p>Etableringsfriheten i artiklarna 43 och 48 EG är en av de grundläggande friheterna inom EU som innebär att företag är fria att etablera dotterbolag i andra medlemsländer. Etable-ringsfriheten är ett viktigt medel för att uppnå målen med den gemensamma marknaden och därför är det viktigt att denna frihet respekteras. Medlemsländerna är skyldiga att lag-stifta i ljuset av de grundläggande friheterna, trots det finns diskriminerande skattelagstift-ning som strider mot artiklarna 43 och 48 EG. I Cadbury Schweppes domen från september 2006 fann EG-domstolen att de brittiska CFC reglerna strider mot gemenskapsrätten. Syf-tet med CFC regler är att förhindra skatteundandragande genom att löpande beskatta in-komster från dotterbolag etablerade i lågbeskattade länder. CFC regler som tillämpas gene-rellt är enligt Cadbury Schweppes domen i strid med etableringsfriheten. Därmed måste CFC reglerna tillämpas specifikt på ”konstlade upplägg” som har som enda syfte att undvika na-tionell skatt. Det är därför viktigt att klargöra skillnaden mellan bruk och missbruk av eta-bleringsfriheten. I detta sammanhang är det viktigt att poängtera att CFC reglerna är till-lämpliga även på dotterbolag som är etablerade i ett icke-medlemsland.</p><p>Konceptet om missbrukande av EG-rätten har utvecklats i praxis och förbjuder företag att missbruka bestämmelserna i gemenskapsrätten för att kringgå nationell lagstiftning. Även om ett dotterbolag har etablerats i ett medlemsland enbart för att utnyttja den låga skatteni-vån är det nödvändigtvis inte missbruk av etableringsfriheten eftersom företag har rätt att etablera dotterbolag i det land som är mest fördelaktigt ur skattehänseende. EG-domstolen har fastställt att etablering av dotterbolag enbart för att utnyttja en mer fördelaktig skattere-gim inte utgör missbruk av etableringsfriheten om dotterbolaget bedriver verklig ekono-misk verksamhet. Kriterierna för vad som anses utgöra verklig ekonomisk verksamhet har diskuterats i såväl mervärdesskatterättsliga som företagsskatterättsliga mål. Hittills uppställ-da krav är att det etablerade dotterbolaget måste vara varaktigt fysiskt närvarande i värdsta-ten samt till en viss grad ha personal och utrustning så att tredje part kan förvissa sig om dess ekonomiska verksamhet. Utvärderingen av den ekonomiska verksamheten måste ske självständigt utan hänsyn till dess syfte och resultat.</p><p>Cadbury Schweppes är det första målet angående CFC lagstiftning och EG-domstolen har endast tillhandahållit begränsad vägledning om vad som utgör ett ”konstlat upplägg”. Som en konsekvens av denna dom har några medlemsländer redan ändrat sin CFC lagstiftning så att den överensstämmer med EG-rätten. Icke desto mindre finns det en del oavgjorda mål som ytterligare ifrågasätter CFC reglernas tillämpning och definitionen av ”konstlade upplägg”. Avgöranden i dessa mål skulle kunna resultera i att medlemsländerna måste göra ytterligare ändringar i sin lagstiftning. Den framtida utvecklingen av vad som är skillnaden mellan bruk och missbruk av etableringsfriheten är viktig för rättssäkerheten. Ett klargö-rande om vad som utgör ett ”konstlat upplägg” kommer att öka förutsebarheten för före-tag vilket leder till en effektivisering av deras gränsöverskridande transaktioner.</p>

CFC legislation has become an instrument to protect national tax bases and minimize the abusive effects of international tax planning. The Swedish CFC legislation is found in chapter 39a of the ITA whereas it is established under what circumstances CFC taxation can arise. If a shareholder of a foreign legal entity is liable of CFC taxation in Sweden such a holder is also entitled to deduct tax paid by the CFC abroad. The purpose of the granted tax credit is to avoid double taxation, although if foreign tax is paid by another entity than the foreign entity in question such CFC-tax cannot be credited. The situation at hand can result in that the holder is liable of paying double CFC tax, contrary to the purpose of tax credit. The freedom of establishment is part of the fundamental freedoms concluded in the EC Treaty. The general goal of the Community is to establish an internal market. The freedom of establishment, stated in Article 43 EC stipulates that restrictions on the freedom of establishment on nationals shall be prohibited. However, restrictions on the freedom of establishment can be justified under certain circumstances. The ECJ has developed a rule of reason test which can justify prohibited restrictions if certain criterias are fulfilled. Concerning tax matters the grounds of justification that have been accepted by the ECJ are the cohesion of the tax system, the effectiveness of fiscal supervision, the counteraction of tax avoidance, the need to safeguard the balanced allocation of the power to tax between the Member States and a combination of grounds of justification. An exemplification scheme serves as a mean to illustrate in what instance double CFC taxation can arise. The scheme concerns a corporate group whereas a Swedish parent company owns a subsidiary in the U.K. through which the parent company plans to establish another subsidiary in the UAE. Swedish tax legislation provides that the Swedish parent company is subject to corporation tax on its worldwide profits in Sweden. However, the parent company is generally not taxed on the profits of its subsidiaries as they arise nor is it taxed on dividends distributed by a subsidiary established in Sweden. Although, when subsidiaries are not resident in Sweden and CFC legislation applies tax exempt according to the intercorporate share holding legislation will not be applicable. Therefore, in order for double CFC taxation to arise it is established that CFC legislation will be applicable to the exemplified scheme. Profits accrued in the UAE will be subject to CFC taxation in both the U.K. and Sweden and double taxation relief will not be granted in Sweden for the CFC tax paid in the U.K. It is questionable if double CFC taxation and the lack of tax relief in such a situation is in compliance with the freedom of establishment. The analysis, whereas the purpose of this thesis is concluded, follows the reasoning of the ECJ in accordance with the rule of reason. The purpose is to examine if the lack of double CFC tax relief is in compliance with Community law. It is established that since relief is not granted for double CFC taxation, national legislation hinders the freedom of establishment by forcing a parent company to avoid or modify an intra group structure which leads to the unfavorable consequences in taxation. The tax disadvantage must be seen as making it less attractive for Sweden’s own resident to establish in another Member State and the hindering nature of the lack of double CFC taxation relief constitutes a prohibited restriction to the freedom of establishment. The grounds of justification previously accepted by the ECJ are examined in order to establish if such grounds can justify the lack of double CFC tax relief as a prohibited restriction on the freedom of establishment. None of the acknowledged grounds of justification are able to justify the lack of double CFC tax relief and such a restricted measure is therefore not found to be in compliance with Community Law. Lastly, potential adjustments to CFC legislation, regarding the lack of double CFC tax relief, are discussed to enable compliance with Community law.

Den första svenska CFC-lagstiftningen trädde i kraft den 1 januari 1990 och har sedan dess genomgått flera omarbetningar. Syftet med de svenska CFC-reglerna är att förhindra skatteplanering med bolag i lågbeskattade länder och på så sätt försvara den svenska skattebasen. I kort innebär de svenska CFC-reglerna en möjlighet att beskatta ägaren till ett i utlandet beläget CFC-bolag löpande för dess inkomster från CFC-bolaget. EG-domstolens dom Cadbury Schweppes föranledde att flera av medlemsländerna, däribland Sverige tvingades ändra sina CFC-lagstiftningar. EG-domstolen konstaterade att CFC-lagstiftning utgör en inskränkning av etableringsfriheten och skall förbjudas såvida CFC-bolaget inte utgör ett rent konstlat upplägg och då etableringen sker i syfte att undvika nationell skatt. CFC-beskattning får inte vidtas om det kan visas att det föreligger en verklig etablering från vilken det bedrivs en faktisk ekonomisk verksamhet. Bedömningen om en sådan etablering föreligger, skall grundas på objektiva omständigheter som kan kontrolleras av utomstående, däribland i vilken grad CFC-bolaget existerar fysiskt i form av lokaler, personal och utrustning. Den svenska regeringen valde att införliva utgången av målet genom en ny kompletteringsregel i 39a kap. 7a § IL. Regeringen valde att formulera lagstiftningen som att en inkomst hos en utländsk juridisk person som hör hemma i en stat inom Europeiska ekonomiska samarbetsområdet inte anses lågbeskattad om den utländska juridiska personen i den stat där den hör hemma utgör en verklig etablering från vilken en affärsmässigt motiverad verksamhet bedrivs. För att göra denna prövning listar regeringen tre omständigheter som särskilt skall beaktas. Den utländska juridiska personen skall för det första förfoga över egna resurser i form av i form av lokaler och utrustning i den utsträckning som är nödvändig för dess verksamhet. För det andra skall den förfoga över personal med den kompetens som är nödvändig för att självständigt bedriva verksamheten och slutligen skall den utländska juridiska personens personal självständigt fatta beslut i den löpande verksamheten. Formuleringen av lagstiftningen har fått mycket kritik i förarbetena och i doktrinen framförallt eftersom den svenska lagstiftningens formulering avviker från EG-domstolens formulering i domen. Magisteruppsatsen syftar till att utreda och analysera den nya kompletteringsregelns i 39a kap. 7a § IL förenlighet med etableringsfriheten med särskilt beaktande av utgången i målet Cadbury Schweppes. Dessutom kommer eventuella tillämpnings- och tolkningsproblem att klargöras och analyseras. Slutsatsen är att den nya kompletteringsregeln löper stor risk att anses som oförenlig med etableringsfriheten samt att formuleringen skapar tolkningsproblem och väcker osäkerhet inför framtida tillämpning. Eftersom den nya kompletteringsregeln syftar till att förena den svenska CFC-lagstiftningen med EG-rätten borde det mest förnuftiga istället varit att den nya kompletteringsregeln endast innehöll grundelementen som kommer till uttryck i EG-rättens dom, medan detaljerna istället överlåts till rättsutvecklingen. / The first Swedish CFC legislation came into force on January 1st 1990 and has since undergone several revisions. The purpose of the Swedish CFC rules is to prevent tax avoidance by companies located in low tax countries and thus defend the Swedish tax base. In short, the Swedish CFC legislation implies an opportunity to tax the owner of a foreign located CFC of its revenue from the CFC. The ECJs ruling in the Cadbury Schweppes case caused several of the member states, including Sweden to change its CFC legislation. The ECJ ruled that the CFC legislation constitutes a restriction on the Freedom of Establishment and should be prohibited unless the CFC does not constitute a wholly artificial arrangement intended to escape the national tax normally payable. CFC-taxation may not be made if it is proved that there is an actual establishment intended to carry on a genuine economic activity. The finding if such an establishment exists must be based on objective factors which are ascertainable by third parties with regard, in particular, to the extent to which the CFC physically exists in terms of premises, staff and equipment. The Swedish government chose to incorporate the outcome of the ruling by implementing a new CFC-legislation - 39a. 7a § IL. The government chose to formulate the legislation so an income of a foreign legal entity which belongs in a state within the European Economic Area is not considered to be low taxed if the foreign legal entity in the home State is an actual establishment from which a commercially motivated business is managed. To make this finding, the government lists three factors that require specific consideration. The foreign legal entity must according to the first factor have their own resources in the form of in the form of premises and equipment to the extent necessary for its activities. The second factor sates that the control of staff with the skills necessary to independently carry out the activity and finally shall the staff independently make decisions in the ongoing activities. The wording of the legislation has received much criticism in the preparatory work and in the literature especially since the wording of the Swedish legislation differs from the one made by the ECJ. This Master's thesis aims to investigate and analyze the new Swedish CFC-legislation in 39a. kap. 7a § IL and to analyze if it is compatible with the Freedom of Establishment with specific regard to the outcome of the Cadbury Schweppes case. Moreover, any application or interpretation problems will be clarified and analyzed. The conclusion is that the new Swedish CFC legislation threatens to be incoherent with the freedom of establishment and that the wording creates problems of interpretation and raises uncertainty about the future application. As the new CFC legislation intends to reconcile the Swedish CFC legislation with EC law it should be more reasonable if the new rule only contained the basic elements as reflected in the ruling, while details instead were left to the legislative development.

<p>CFC legislation has become an instrument to protect national tax bases and minimize the abusive effects of international tax planning. The Swedish CFC legislation is found in chapter 39a of the ITA whereas it is established under what circumstances CFC taxation can arise. If a shareholder of a foreign legal entity is liable of CFC taxation in Sweden such a holder is also entitled to deduct tax paid by the CFC abroad. The purpose of the granted tax credit is to avoid double taxation, although if foreign tax is paid by another entity than the foreign entity in question such CFC-tax cannot be credited. The situation at hand can result in that the holder is liable of paying double CFC tax, contrary to the purpose of tax credit.</p><p>The freedom of establishment is part of the fundamental freedoms concluded in the EC Treaty. The general goal of the Community is to establish an internal market. The freedom of establishment, stated in Article 43 EC stipulates that restrictions on the freedom of establishment on nationals shall be prohibited. However, restrictions on the freedom of establishment can be justified under certain circumstances. The ECJ has developed a rule of reason test which can justify prohibited restrictions if certain criterias are fulfilled. Concerning tax matters the grounds of justification that have been accepted by the ECJ are the cohesion of the tax system, the effectiveness of fiscal supervision, the counteraction of tax avoidance, the need to safeguard the balanced allocation of the power to tax between the Member States and a combination of grounds of justification.</p><p>An exemplification scheme serves as a mean to illustrate in what instance double CFC taxation can arise. The scheme concerns a corporate group whereas a Swedish parent company owns a subsidiary in the U.K. through which the parent company plans to establish another subsidiary in the UAE. Swedish tax legislation provides that the Swedish parent company is subject to corporation tax on its worldwide profits in Sweden. However, the parent company is generally not taxed on the profits of its subsidiaries as they arise nor is it taxed on dividends distributed by a subsidiary established in Sweden. Although, when subsidiaries are not resident in Sweden and CFC legislation applies tax exempt according to the intercorporate share holding legislation will not be applicable. Therefore, in order for double CFC taxation to arise it is established that CFC legislation will be applicable to the exemplified scheme. Profits accrued in the UAE will be subject to CFC taxation in both the U.K. and Sweden and double taxation relief will not be granted in Sweden for the CFC tax paid in the U.K. It is questionable if double CFC taxation and the lack of tax relief in such a situation is in compliance with the freedom of establishment.</p><p>The analysis, whereas the purpose of this thesis is concluded, follows the reasoning of the ECJ in accordance with the rule of reason. The purpose is to examine if the lack of double CFC tax relief is in compliance with Community law. It is established that since relief is not granted for double CFC taxation, national legislation hinders the freedom of establishment by forcing a parent company to avoid or modify an intra group structure which leads to the unfavorable consequences in taxation. The tax disadvantage must be seen as making it less attractive for Sweden’s own resident to establish in another Member State and the hindering nature of the lack of double CFC taxation relief constitutes a prohibited restriction to the freedom of establishment. The grounds of justification previously accepted by the ECJ are examined in order to establish if such grounds can justify the lack of double CFC tax relief as a prohibited restriction on the freedom of establishment. None of the acknowledged grounds of justification are able to justify the lack of double CFC tax relief and such a restricted measure is therefore not found to be in compliance with Community Law. Lastly, potential adjustments to CFC legislation, regarding the lack of double CFC tax relief, are discussed to enable compliance with Community law.</p>

<p>Den första svenska CFC-lagstiftningen trädde i kraft den 1 januari 1990 och har sedan dess genomgått flera omarbetningar. Syftet med de svenska CFC-reglerna är att förhindra skatteplanering med bolag i lågbeskattade länder och på så sätt försvara den svenska skattebasen. I kort innebär de svenska CFC-reglerna en möjlighet att beskatta ägaren till ett i utlandet beläget CFC-bolag löpande för dess inkomster från CFC-bolaget.</p><p>EG-domstolens dom <em>Cadbury Schweppes</em> föranledde att flera av medlemsländerna, däribland Sverige tvingades ändra sina CFC-lagstiftningar. EG-domstolen konstaterade att CFC-lagstiftning utgör en inskränkning av etableringsfriheten och skall förbjudas såvida CFC-bolaget inte utgör ett rent konstlat upplägg och då etableringen sker i syfte att undvika nationell skatt. CFC-beskattning får inte vidtas om det kan visas att det föreligger en verklig etablering från vilken det bedrivs en faktisk ekonomisk verksamhet. Bedömningen om en sådan etablering föreligger, skall grundas på objektiva omständigheter som kan kontrolleras av utomstående, däribland i vilken grad CFC-bolaget existerar fysiskt i form av lokaler, personal och utrustning.</p><p>Den svenska regeringen valde att införliva utgången av målet genom en ny kompletteringsregel i 39a kap. 7a § IL. Regeringen valde att formulera lagstiftningen som att en inkomst hos en utländsk juridisk person som hör hemma i en stat inom Europeiska ekonomiska samarbetsområdet inte anses lågbeskattad om den utländska juridiska personen i den stat där den hör hemma utgör en verklig etablering från vilken en affärsmässigt motiverad verksamhet bedrivs. För att göra denna prövning listar regeringen tre omständigheter som särskilt skall beaktas. Den utländska juridiska personen skall för det första förfoga över egna resurser i form av i form av lokaler och utrustning i den utsträckning som är nödvändig för dess verksamhet. För det andra skall den förfoga över personal med den kompetens som är nödvändig för att självständigt bedriva verksamheten och slutligen skall den utländska juridiska personens personal självständigt fatta beslut i den löpande verksamheten. Formuleringen av lagstiftningen har fått mycket kritik i förarbetena och i doktrinen framförallt eftersom den svenska lagstiftningens formulering avviker från EG-domstolens formulering i domen.</p><p>Magisteruppsatsen syftar till att utreda och analysera den nya kompletteringsregelns i 39a kap. 7a § IL förenlighet med etableringsfriheten med särskilt beaktande av utgången i målet <em>Cadbury Schweppes</em>. Dessutom kommer eventuella tillämpnings- och tolkningsproblem att klargöras och analyseras. Slutsatsen är att den nya kompletteringsregeln löper stor risk att anses som oförenlig med etableringsfriheten samt att formuleringen skapar tolkningsproblem och väcker osäkerhet inför framtida tillämpning. Eftersom den nya kompletteringsregeln syftar till att förena den svenska CFC-lagstiftningen med EG-rätten borde det mest förnuftiga istället varit att den nya kompletteringsregeln endast innehöll grundelementen som kommer till uttryck i EG-rättens dom, medan detaljerna istället överlåts till rättsutvecklingen.</p> / <p>The first Swedish CFC legislation came into force on January 1^st 1990 and has since undergone several revisions. The purpose of the Swedish CFC rules is to prevent tax avoidance by companies located in low tax countries and thus defend the Swedish tax base. In short, the Swedish CFC legislation implies an opportunity to tax the owner of a foreign located CFC of its revenue from the CFC.</p><p>The ECJs ruling in the <em>Cadbury Schweppes</em> case caused several of the member states, including Sweden to change its CFC legislation. The ECJ ruled that the CFC legislation constitutes a restriction on the Freedom of Establishment and should be prohibited unless the CFC does not constitute a wholly artificial arrangement intended to escape the national tax normally payable. CFC-taxation may not be made if it is proved that there is an actual establishment intended to carry on a genuine economic activity. The finding if such an establishment exists must be based on objective factors which are ascertainable by third parties with regard, in particular, to the extent to which the CFC physically exists in terms of premises, staff and equipment.</p><p>The Swedish government chose to incorporate the outcome of the ruling by implementing a new CFC-legislation - 39a. 7a § IL. The government chose to formulate the legislation so an income of a foreign legal entity which belongs in a state within the European Economic Area is not considered to be low taxed if the foreign legal entity in the home State is an actual establishment from which a commercially motivated business is managed. To make this finding, the government lists three factors that require specific consideration. The foreign legal entity must according to the first factor have their own resources in the form of in the form of premises and equipment to the extent necessary for its activities. The second factor sates that the control of staff with the skills necessary to independently carry out the activity and finally shall the staff independently make decisions in the ongoing activities. The wording of the legislation has received much criticism in the preparatory work and in the literature especially since the wording of the Swedish legislation differs from the one made by the ECJ.</p><p>This Master's thesis aims to investigate and analyze the new Swedish CFC-legislation in 39a. kap. 7a § IL and to analyze if it is compatible with the Freedom of Establishment with specific regard to the outcome of the <em>Cadbury Schweppes </em>case. Moreover, any application or interpretation problems will be clarified and analyzed. The conclusion is that the new Swedish CFC legislation threatens to be incoherent with the freedom of establishment and that the wording creates problems of interpretation and raises uncertainty about the future application. As the new CFC legislation intends to reconcile the Swedish CFC legislation with EC law it should be more reasonable if the new rule only contained the basic elements as reflected in the ruling, while details instead were left to the legislative development.</p>

Den svenska CFC-lagstiftningens förenlighet med internationella åtaganden i form av skatteavtal baserade på OECD:s modellavtal har varit ett omdiskuterat ämne inom svensk lagstiftning under mer än ett decennium. Tvistigheten kring CFC-lagstiftningens förenlighet med skatteavtal förekommer också i andra medlemsstater av OECD. Den svenska CFC-lagstiftningen tillämpas sedan 1 januari 2004. Rättsföljden av lagstiftningen framgår av 39 a kap. 13 § IL. Syftet med CFC-lagstiftningen är att förhindra en erosion av den svenska skattebasen. Utan CFC-lagstiftning skulle en skattebetalare kunna etablera företag i lågbeskattde jurisdiktioner enbart i syfte att minska den totala skattebördan. Genom att tillämpa CFC-lagstiftningen beskattas en delägare löpande för sitt innehav i den utländska juridiska personen. Enligt förarbeten är CFC-lagstiftningen förenlig med de svenska skatteavtalen. Lagstiftaren lägger stor vikt vid ordalydelsen i kommentarerna till OECD:s modellavtal. OECD rekommenderar medlemsstaterna att tillämpa lagstiftningen. Uppsatsen visar att CFC-lagstiftningen är förenlig med skatteavtal baserade på OECD:s modellavtal. Syftet med skatteavtal är att förhindra juridisk dubbelbeskattning. CFC-lagstiftningen ger upphov till ekonomisk dubbelbeskattning. Diskussionen gällande CFC-lagstiftningens förenlighet med skatteavtal beror på kommentarernas rättsliga verkan samt därtill framställda anmärkningar. / The Swedish CFC legislation and its compatibility with international commitments in form of tax treaties based on OECD Model have been disputed in the Swedish legislation for more than a decade. Whether CFC legislation is compatible with tax treaties is also disputed in many other Member States of the OECD. The Swedish controlled foreign company legislation entered into force on 1 January 2004. The legal effect of the legislation is covered in chapter 39 a, section 10 of the Swedish Income Tax Act. The basic purpose of CFC legislation is to prevent an erosion of the Swedish tax basis. Without CFC regulations a taxpayer would be free to establish companies in low-tax jurisdictions for the sole purpose of reducing the overall tax burden. By applying the legislation a Swedish resident shareholder will be taxed on all the income that is attributed from a foreign subsidiary, regardless of when the income is distributed. In the preparatory works the government argues that the CFC legislation is compatible with Sweden’s tax treaties, based on OECD Model. The government’s opinion is mostly based on the statement in the Commentary to the OECD Model. The legislation is recommended by the OECD. This thesis concludes that the CFC legislation is compatible with tax treaties based on the OECD Model. The purpose with tax treaties is to avoid juridical double taxation. The CFC-legislation gives rise to economic double taxation. Therefore the legislation can be justified. The discussion of the CFC legislation compatible with tax treaties depends of the relevance of the Commentary but also on observations given to the Commentaries.