<p>Skatteparadis har funnits i många år. De första trenderna på skatteparadis kan spåras redan från 1960 - talet och det verkar inte finnas något stopp för dess tillväxt. På grund av en alltmer globaliserad värld har kapitalrörelserna frigjorts över nationsgränserna. Likaså har alltfler människor i dag en ökad förmögenhet. Allt detta tillsammans skapar en skattekonkurrens som gör det möjligt för vissa stater, det vill säga skatteparadis, att locka till sig utländska investerare som i vanliga fall inte skulle ha varit så attraktiva om de förmånliga skattevillkoren inte hade funnits.</p><p>Uppsatsens syfte är dels att ge en innebörd av vad skatteparadis innebär, dels att studera vilka aktioner riktade mot skatteparadis det finns samt påvisa hur dessa fungerar som medel. Det sistnämnda syftet är tänkt att ta CFC - lagstift¬ningen i beaktande genom att studera vilken funktion denna har som förebyggande åtgärd mot skatteparadisen.</p><p>För att komma åt problemet med skatteparadis pågår det, hos många organisationer, ett effektivt förebyggande arbete mot dess framväxt. Likaså är det tänkt att CFC - lagstiftningen ska hjälpa till att motverka skatteparadisen på den grunden att lagstiftningen är tänkt att inhemska delägare ska löpande beskattas för lågbeskattade inkomster i utländska juridiska personer. Genom detta ska den skattskyldiga inte kunna undgå beskattning även om de placerar sin förmögenhet i stater med låg beskattning eller till och med ingen beskattning alls.</p><p>Ett bland flera skäl, vilken påverkar att skatteparadis inte kan utplånas helt och hållet, som jag har kommit fram till i uppsatsen är den starka sekretess som råder i skatteparadisstaterna. Genom den starka sekretessen sker det inget effektivt informationsutbyte med länder i andra delar av världen. Detta gör att det bland annat blir svårare att spåra människors samt bolags konton till stater vilka kännetecknas som skatteparadis.</p>

Skatteparadis har funnits i många år. De första trenderna på skatteparadis kan spåras redan från 1960 - talet och det verkar inte finnas något stopp för dess tillväxt. På grund av en alltmer globaliserad värld har kapitalrörelserna frigjorts över nationsgränserna. Likaså har alltfler människor i dag en ökad förmögenhet. Allt detta tillsammans skapar en skattekonkurrens som gör det möjligt för vissa stater, det vill säga skatteparadis, att locka till sig utländska investerare som i vanliga fall inte skulle ha varit så attraktiva om de förmånliga skattevillkoren inte hade funnits. Uppsatsens syfte är dels att ge en innebörd av vad skatteparadis innebär, dels att studera vilka aktioner riktade mot skatteparadis det finns samt påvisa hur dessa fungerar som medel. Det sistnämnda syftet är tänkt att ta CFC - lagstift¬ningen i beaktande genom att studera vilken funktion denna har som förebyggande åtgärd mot skatteparadisen. För att komma åt problemet med skatteparadis pågår det, hos många organisationer, ett effektivt förebyggande arbete mot dess framväxt. Likaså är det tänkt att CFC - lagstiftningen ska hjälpa till att motverka skatteparadisen på den grunden att lagstiftningen är tänkt att inhemska delägare ska löpande beskattas för lågbeskattade inkomster i utländska juridiska personer. Genom detta ska den skattskyldiga inte kunna undgå beskattning även om de placerar sin förmögenhet i stater med låg beskattning eller till och med ingen beskattning alls. Ett bland flera skäl, vilken påverkar att skatteparadis inte kan utplånas helt och hållet, som jag har kommit fram till i uppsatsen är den starka sekretess som råder i skatteparadisstaterna. Genom den starka sekretessen sker det inget effektivt informationsutbyte med länder i andra delar av världen. Detta gör att det bland annat blir svårare att spåra människors samt bolags konton till stater vilka kännetecknas som skatteparadis.

EU law is superior to Swedish domestic law, and it is on Sweden's responsibility to implement the COJ judgments so that it becomes compatible with EU law. The advantage of the Union being superior is the internal market given the member states. However, problems arise when the Swedish legislature goes further in its interpretation of EU law. Restrictions can be imposed but it must be considered to be strongly motivated so the restriction outweighs the need to maintain the freedoms granted by EU law. In Cadbury Schweppes, the court states that restrictions on freedom of establishment may be done to counter artificial arrangements whose sole purpose is to evade the national tax. Its further stated that an artificial arrangement does not exist in those cases there is a real business, even through the establishment in the low-taxing country is economically justified.  The Swedish CFC rules states that the general rule is that if an establishment in a country within the EEA, which have lower corporate tax than 55% of the Swedish tax, the shareholder of this company is taxed on its current share in Sweden. The outcome of Cadbury Schweppes has not been made into a general rule, it became the exception. In addition to that in Sweden it is presumed that the company is an artificial arrangement that expressly are prohibited by the EUD, as well been implemented to supplement the rule, where the Swedish legislature changes the meaning of the term granted by the appeal. The Swedish legislature has amended the original economically motivated establishment, to be commercially motivated. The term is undefined, but applicable elsewhere in the Incometaxlaw and from this one can find that, for an establishment to be considered as commercially motivated the decisions to establish should be taken to promote normal profit-making enterprises based upon commercially motivated decisions.

<p>En typ av beskattningsregler som finns i de flesta av EU:s medlemsstater är Controlled Foreign Corporation(CFC)-lagstiftning. CFC-lagstiftningen reglerar beskattning av delägare i utländska juridiska personer med lågbeskattade inkomster. Den svenska CFC-lagstiftning är bl.a. till för att motverka och hindra internationell skatteflykt. Det kan t.ex. handla om svenska företag som äger företag med säte i s.k. skatteparadis eller lågskatteländer.</p><p>CFC-lagstiftning har länge kritiserats för att strida mot dels etableringsfriheten, dels fri rörlighet för kapital. Redan under arbetet med den nya svenska CFC-lagstiftningen som trädde i kraft 1 januari 2004 ifrågasattes reglernas kompatibilitet med EG-rätten. I september 2006 avgjorde EG-domstolen ett mål, det s.k. Cadbury Schweppes-målet, rörande den brittiska CFC-lagstiftningens kompatibilitet med gemenskaprätten. Detta avgörande kan antas komma att ha stor betydelse i framtiden, inte bara för Storbritannien, utan även för övriga EU-medlemsländer.</p><p>I uppsatsen analyseras hur den svenska CFC-lagstiftningen kan anpassas efter EG-rätten. Vidare utreds och identifieras de problemområden som finns i dagens uppbyggnad av CFC-lagstiftningen samt analyseras betydelsen och konsekvenserna av Cadbury Schweppes-fallet gällande CFC-lagstiftning som EG-domstolen har avgjort.</p>

En typ av beskattningsregler som finns i de flesta av EU:s medlemsstater är Controlled Foreign Corporation(CFC)-lagstiftning. CFC-lagstiftningen reglerar beskattning av delägare i utländska juridiska personer med lågbeskattade inkomster. Den svenska CFC-lagstiftning är bl.a. till för att motverka och hindra internationell skatteflykt. Det kan t.ex. handla om svenska företag som äger företag med säte i s.k. skatteparadis eller lågskatteländer. CFC-lagstiftning har länge kritiserats för att strida mot dels etableringsfriheten, dels fri rörlighet för kapital. Redan under arbetet med den nya svenska CFC-lagstiftningen som trädde i kraft 1 januari 2004 ifrågasattes reglernas kompatibilitet med EG-rätten. I september 2006 avgjorde EG-domstolen ett mål, det s.k. Cadbury Schweppes-målet, rörande den brittiska CFC-lagstiftningens kompatibilitet med gemenskaprätten. Detta avgörande kan antas komma att ha stor betydelse i framtiden, inte bara för Storbritannien, utan även för övriga EU-medlemsländer. I uppsatsen analyseras hur den svenska CFC-lagstiftningen kan anpassas efter EG-rätten. Vidare utreds och identifieras de problemområden som finns i dagens uppbyggnad av CFC-lagstiftningen samt analyseras betydelsen och konsekvenserna av Cadbury Schweppes-fallet gällande CFC-lagstiftning som EG-domstolen har avgjort.

Det har sedan lång tid tillbaka förekommit att svenska skattskyldiga försökt att undkomma beskattning i Sverige genom att gömma undan tillgångar utomlands i lågbeskattade länder, där sekretessen av information har varit stor. Lagstiftarna i Sverige har försökt att förhindra detta genom att tidigare infört den s.k. CFC-lagstiftningen. Syftet med lagstiftningen är att förhindra eller åtminstone försvåra att svenska skattskyldiga företar transaktioner med ut-ländska juridiska personer och genom det urholkar den svenska skattebasen. Lagstiftningen möjliggör att svenska skattskyldiga beskattas löpande för sin andel av det överskott som uppstår i utländska juridiska personer, oavsett om delägaren erhåller någon utdelning eller inte. De senaste åren har skatteavtal angående utbyte av information mellan Sverige och lågbe-skattade länder haft hög prioritet i regeringens arbete för att med denna metod säkerställa den svenska skattebasen. Sedan 2007 har över trettio avtal ingåtts med bl.a. länder som Schweiz, Luxemburg och Brittiska Jungfruöarna. Avtalen har till syfte att ge Skatteverket möjligheter att få tillgång till exempelvis bankinformation i utlandet och avtalen är även viktiga för att myndigheten ska kunna kontrollera svenskars inkomster och förmögenheter utomlands. Denna uppsats behandlar hur CFC-lagstiftningen bör komma att påverkas av de nya avta-len angående utbyte av information. I analysen fastställs att avtalen gällande informations-utbyte torde innebära att Sveriges CFC-lagstiftning blir effektivare till viss del, men att lag-stiftningens syfte skulle få ännu större inverkan med bättre avtal. Likväl fastställs att vid ett närmare samarbete mellan Sverige och de lågbeskattade länderna avseende flertalet förbätt-ringar torde CFC-lagstiftningen slutligen kunna bli överflödig. / There has since a long time occurred that Swedish taxpayers have tried to escape taxation in Sweden by concealing assets abroad in low tax countries, where the confidentiality of information has been large. Legislators in Sweden have tried to prevent this by earlier introduced the so-called CFC legislation. This legislation aims to prevent or at least make it more difficult for Swedish taxpayers to undertake transactions with foreign legal persons and by then eroding the Swedish tax base. The law allows the Swedish taxpayers to be taxed currently for their share of the surplus that arises in foreign legal persons, regardless of whether the shareholder receives dividend or not. In recent years tax treaties concerning exchange of information between Sweden and low tax countries have had high priority in the Government's work in order to secure the Swedish tax base by this method. Since 2007, over thirty agreements have been concluded with countries like Switzerland, Luxembourg and the British Virgin Islands. The agreements are intended to give The Swedish Tax Agency access to for example information from the bank abroad and the agreements are also important for the authority to monitor Swedes' incomes and assets abroad. This essay considers how the CFC legislation should be affected by the new agreements concerning exchange of information. The analysis determines that the agreements on exchange of information would probably mean that the Swedish CFC-legislation becomes more effective to some extent, but that the purpose of the legislation would have even greater impact with better agreements. Nevertheless it establishes that a closer cooperation between Sweden and the low taxed countries regarding improvements should mean that the CFC legislation would eventually become redundant.

Syftet med denna uppsats är att utreda konsekvensen av att det finns distinktioner i de rättfärdigade inskränkningarna inom etableringsfriheten mellan bolagsrätt och skatterätt samt att undersöka hur de svenska CFC-reglerna kan anses utgöra en rättfärdigad inskränkning i den grundläggande principen om rätten till fri etablering. Etableringsfriheten stadgar medborgare och bolags rätt att fritt etablera sig och bilda bolag inom Europeiska unionen. För att en medlemsstats nationella regler ska kunna inskränka den grundläggande etableringsfriheten krävs att inskränkningen kan rättfärdigas. De rättfärdigade inskränkningarna ser olika ut beroende på inom vilket rättsområde de tilllämpas. Etableringsfriheten är mer långtgående på bolagsrättens område som enbart innefattar en rättfärdigad inskränkning. Inskränkningen kan motiveras av bristen på en unionsrättslig reglering på området. På skatteområdet ser rättsläget dock annorlunda ut. Inom etableringsfriheten finns det ett flertal rättfärdigade inskränkningar på skatteområdet. Att skatterättsområdet är mer reglerat är bolagsrättsområdet har motiverats av att en medlemsstats skatteintäkter är en väsentlig del för en medlemsstats existens. Dessutom skiljer sig de olika medlemsstaternas skattelagstiftningar åt på grund av politiska, historiska och ekonomiska skäl. Konsekvensen av att CFC-beskattas innebär att en delägare löpande blir beskattad för vins-terna i hans utländska dotterbolag som är etablerat i ett lågbeskattat land. CFC-lagstiftningen syftar till att förhindra och försvåra skatteflykt. Efter Cadbury Schweppes-domen har de svenska CFC-reglerna omarbetats. Den nya svenska regleringen harmoniserar mer förenligt med EU och etableringsfriheten. Utfallet från Cadbury Schweppes-domen har även minskat distinktionerna i de rättfärdigade inskränkningarna mellan skatterättens och bolagsrättens område. Effekten av domslutet är ett stort steg framåt i strävan för en enhetlig inre marknad och en mer harmoniserad etableringsfrihet. / The purpose of this paper is to investigate the consequence of that there are distinctions in the justified restrictions in freedom of Establishment between company law and tax law and to investigate how the Swedish CFC-legislation could be considered a justified restriction on the fundamental principle of freedom of Establishment. Freedom of Establishment statutes citizens and companies rights to establish and to set up companies within the European Union. In order for a Member State's national legislation to restrict the fundamental freedom of Establishment a justification is required. The justified restrictions various depending on which area of law they apply to. Freedom of Establishment is more comprising on company law, which only includes one justified restrictive. The restriction can be justified by the lack of a common Unity regulation in the company law. The fiscal situation looks quite different. Within the establishment there are several justifications restrictions on tax matters. The tax law is more regulated then the company law. The tax law has been motivated by the fact that a Member State tax revenue is an essential part of a Member of existence. In addition, differences between the various Member States tax regulations are based on account of political, historical and economic reasons. The consequence of being CFC-taxed is that a shareholder continuously will be taxed for his subsidiary established in a low-tax country. CFC-legislation seeks to bar and hinder tax evasion. After the Cadbury Schweppes-case, the Swedish CFC-legislation was revised. This new Swedish legislation is better harmonized with the EU and the freedom of Establishment. The outcome of the Cadbury Schweppes-judgement has also reduced the distinctions in the justification restrictions between tax law and company law. The effect of the judgement is a major step forward in the ambition for a unified internal market and a more harmonized freedom of Establishment.

Den första svenska CFC-lagstiftningen trädde i kraft den 1 januari 1990 och har sedan dess genomgått flera omarbetningar. Syftet med de svenska CFC-reglerna är att förhindra skatteplanering med bolag i lågbeskattade länder och på så sätt försvara den svenska skattebasen. I kort innebär de svenska CFC-reglerna en möjlighet att beskatta ägaren till ett i utlandet beläget CFC-bolag löpande för dess inkomster från CFC-bolaget. EG-domstolens dom Cadbury Schweppes föranledde att flera av medlemsländerna, däribland Sverige tvingades ändra sina CFC-lagstiftningar. EG-domstolen konstaterade att CFC-lagstiftning utgör en inskränkning av etableringsfriheten och skall förbjudas såvida CFC-bolaget inte utgör ett rent konstlat upplägg och då etableringen sker i syfte att undvika nationell skatt. CFC-beskattning får inte vidtas om det kan visas att det föreligger en verklig etablering från vilken det bedrivs en faktisk ekonomisk verksamhet. Bedömningen om en sådan etablering föreligger, skall grundas på objektiva omständigheter som kan kontrolleras av utomstående, däribland i vilken grad CFC-bolaget existerar fysiskt i form av lokaler, personal och utrustning. Den svenska regeringen valde att införliva utgången av målet genom en ny kompletteringsregel i 39a kap. 7a § IL. Regeringen valde att formulera lagstiftningen som att en inkomst hos en utländsk juridisk person som hör hemma i en stat inom Europeiska ekonomiska samarbetsområdet inte anses lågbeskattad om den utländska juridiska personen i den stat där den hör hemma utgör en verklig etablering från vilken en affärsmässigt motiverad verksamhet bedrivs. För att göra denna prövning listar regeringen tre omständigheter som särskilt skall beaktas. Den utländska juridiska personen skall för det första förfoga över egna resurser i form av i form av lokaler och utrustning i den utsträckning som är nödvändig för dess verksamhet. För det andra skall den förfoga över personal med den kompetens som är nödvändig för att självständigt bedriva verksamheten och slutligen skall den utländska juridiska personens personal självständigt fatta beslut i den löpande verksamheten. Formuleringen av lagstiftningen har fått mycket kritik i förarbetena och i doktrinen framförallt eftersom den svenska lagstiftningens formulering avviker från EG-domstolens formulering i domen. Magisteruppsatsen syftar till att utreda och analysera den nya kompletteringsregelns i 39a kap. 7a § IL förenlighet med etableringsfriheten med särskilt beaktande av utgången i målet Cadbury Schweppes. Dessutom kommer eventuella tillämpnings- och tolkningsproblem att klargöras och analyseras. Slutsatsen är att den nya kompletteringsregeln löper stor risk att anses som oförenlig med etableringsfriheten samt att formuleringen skapar tolkningsproblem och väcker osäkerhet inför framtida tillämpning. Eftersom den nya kompletteringsregeln syftar till att förena den svenska CFC-lagstiftningen med EG-rätten borde det mest förnuftiga istället varit att den nya kompletteringsregeln endast innehöll grundelementen som kommer till uttryck i EG-rättens dom, medan detaljerna istället överlåts till rättsutvecklingen. / The first Swedish CFC legislation came into force on January 1st 1990 and has since undergone several revisions. The purpose of the Swedish CFC rules is to prevent tax avoidance by companies located in low tax countries and thus defend the Swedish tax base. In short, the Swedish CFC legislation implies an opportunity to tax the owner of a foreign located CFC of its revenue from the CFC. The ECJs ruling in the Cadbury Schweppes case caused several of the member states, including Sweden to change its CFC legislation. The ECJ ruled that the CFC legislation constitutes a restriction on the Freedom of Establishment and should be prohibited unless the CFC does not constitute a wholly artificial arrangement intended to escape the national tax normally payable. CFC-taxation may not be made if it is proved that there is an actual establishment intended to carry on a genuine economic activity. The finding if such an establishment exists must be based on objective factors which are ascertainable by third parties with regard, in particular, to the extent to which the CFC physically exists in terms of premises, staff and equipment. The Swedish government chose to incorporate the outcome of the ruling by implementing a new CFC-legislation - 39a. 7a § IL. The government chose to formulate the legislation so an income of a foreign legal entity which belongs in a state within the European Economic Area is not considered to be low taxed if the foreign legal entity in the home State is an actual establishment from which a commercially motivated business is managed. To make this finding, the government lists three factors that require specific consideration. The foreign legal entity must according to the first factor have their own resources in the form of in the form of premises and equipment to the extent necessary for its activities. The second factor sates that the control of staff with the skills necessary to independently carry out the activity and finally shall the staff independently make decisions in the ongoing activities. The wording of the legislation has received much criticism in the preparatory work and in the literature especially since the wording of the Swedish legislation differs from the one made by the ECJ. This Master's thesis aims to investigate and analyze the new Swedish CFC-legislation in 39a. kap. 7a § IL and to analyze if it is compatible with the Freedom of Establishment with specific regard to the outcome of the Cadbury Schweppes case. Moreover, any application or interpretation problems will be clarified and analyzed. The conclusion is that the new Swedish CFC legislation threatens to be incoherent with the freedom of establishment and that the wording creates problems of interpretation and raises uncertainty about the future application. As the new CFC legislation intends to reconcile the Swedish CFC legislation with EC law it should be more reasonable if the new rule only contained the basic elements as reflected in the ruling, while details instead were left to the legislative development.

<p>Den första svenska CFC-lagstiftningen trädde i kraft den 1 januari 1990 och har sedan dess genomgått flera omarbetningar. Syftet med de svenska CFC-reglerna är att förhindra skatteplanering med bolag i lågbeskattade länder och på så sätt försvara den svenska skattebasen. I kort innebär de svenska CFC-reglerna en möjlighet att beskatta ägaren till ett i utlandet beläget CFC-bolag löpande för dess inkomster från CFC-bolaget.</p><p>EG-domstolens dom <em>Cadbury Schweppes</em> föranledde att flera av medlemsländerna, däribland Sverige tvingades ändra sina CFC-lagstiftningar. EG-domstolen konstaterade att CFC-lagstiftning utgör en inskränkning av etableringsfriheten och skall förbjudas såvida CFC-bolaget inte utgör ett rent konstlat upplägg och då etableringen sker i syfte att undvika nationell skatt. CFC-beskattning får inte vidtas om det kan visas att det föreligger en verklig etablering från vilken det bedrivs en faktisk ekonomisk verksamhet. Bedömningen om en sådan etablering föreligger, skall grundas på objektiva omständigheter som kan kontrolleras av utomstående, däribland i vilken grad CFC-bolaget existerar fysiskt i form av lokaler, personal och utrustning.</p><p>Den svenska regeringen valde att införliva utgången av målet genom en ny kompletteringsregel i 39a kap. 7a § IL. Regeringen valde att formulera lagstiftningen som att en inkomst hos en utländsk juridisk person som hör hemma i en stat inom Europeiska ekonomiska samarbetsområdet inte anses lågbeskattad om den utländska juridiska personen i den stat där den hör hemma utgör en verklig etablering från vilken en affärsmässigt motiverad verksamhet bedrivs. För att göra denna prövning listar regeringen tre omständigheter som särskilt skall beaktas. Den utländska juridiska personen skall för det första förfoga över egna resurser i form av i form av lokaler och utrustning i den utsträckning som är nödvändig för dess verksamhet. För det andra skall den förfoga över personal med den kompetens som är nödvändig för att självständigt bedriva verksamheten och slutligen skall den utländska juridiska personens personal självständigt fatta beslut i den löpande verksamheten. Formuleringen av lagstiftningen har fått mycket kritik i förarbetena och i doktrinen framförallt eftersom den svenska lagstiftningens formulering avviker från EG-domstolens formulering i domen.</p><p>Magisteruppsatsen syftar till att utreda och analysera den nya kompletteringsregelns i 39a kap. 7a § IL förenlighet med etableringsfriheten med särskilt beaktande av utgången i målet <em>Cadbury Schweppes</em>. Dessutom kommer eventuella tillämpnings- och tolkningsproblem att klargöras och analyseras. Slutsatsen är att den nya kompletteringsregeln löper stor risk att anses som oförenlig med etableringsfriheten samt att formuleringen skapar tolkningsproblem och väcker osäkerhet inför framtida tillämpning. Eftersom den nya kompletteringsregeln syftar till att förena den svenska CFC-lagstiftningen med EG-rätten borde det mest förnuftiga istället varit att den nya kompletteringsregeln endast innehöll grundelementen som kommer till uttryck i EG-rättens dom, medan detaljerna istället överlåts till rättsutvecklingen.</p> / <p>The first Swedish CFC legislation came into force on January 1^st 1990 and has since undergone several revisions. The purpose of the Swedish CFC rules is to prevent tax avoidance by companies located in low tax countries and thus defend the Swedish tax base. In short, the Swedish CFC legislation implies an opportunity to tax the owner of a foreign located CFC of its revenue from the CFC.</p><p>The ECJs ruling in the <em>Cadbury Schweppes</em> case caused several of the member states, including Sweden to change its CFC legislation. The ECJ ruled that the CFC legislation constitutes a restriction on the Freedom of Establishment and should be prohibited unless the CFC does not constitute a wholly artificial arrangement intended to escape the national tax normally payable. CFC-taxation may not be made if it is proved that there is an actual establishment intended to carry on a genuine economic activity. The finding if such an establishment exists must be based on objective factors which are ascertainable by third parties with regard, in particular, to the extent to which the CFC physically exists in terms of premises, staff and equipment.</p><p>The Swedish government chose to incorporate the outcome of the ruling by implementing a new CFC-legislation - 39a. 7a § IL. The government chose to formulate the legislation so an income of a foreign legal entity which belongs in a state within the European Economic Area is not considered to be low taxed if the foreign legal entity in the home State is an actual establishment from which a commercially motivated business is managed. To make this finding, the government lists three factors that require specific consideration. The foreign legal entity must according to the first factor have their own resources in the form of in the form of premises and equipment to the extent necessary for its activities. The second factor sates that the control of staff with the skills necessary to independently carry out the activity and finally shall the staff independently make decisions in the ongoing activities. The wording of the legislation has received much criticism in the preparatory work and in the literature especially since the wording of the Swedish legislation differs from the one made by the ECJ.</p><p>This Master's thesis aims to investigate and analyze the new Swedish CFC-legislation in 39a. kap. 7a § IL and to analyze if it is compatible with the Freedom of Establishment with specific regard to the outcome of the <em>Cadbury Schweppes </em>case. Moreover, any application or interpretation problems will be clarified and analyzed. The conclusion is that the new Swedish CFC legislation threatens to be incoherent with the freedom of establishment and that the wording creates problems of interpretation and raises uncertainty about the future application. As the new CFC legislation intends to reconcile the Swedish CFC legislation with EC law it should be more reasonable if the new rule only contained the basic elements as reflected in the ruling, while details instead were left to the legislative development.</p>

Den svenska CFC-lagstiftningens förenlighet med internationella åtaganden i form av skatteavtal baserade på OECD:s modellavtal har varit ett omdiskuterat ämne inom svensk lagstiftning under mer än ett decennium. Tvistigheten kring CFC-lagstiftningens förenlighet med skatteavtal förekommer också i andra medlemsstater av OECD. Den svenska CFC-lagstiftningen tillämpas sedan 1 januari 2004. Rättsföljden av lagstiftningen framgår av 39 a kap. 13 § IL. Syftet med CFC-lagstiftningen är att förhindra en erosion av den svenska skattebasen. Utan CFC-lagstiftning skulle en skattebetalare kunna etablera företag i lågbeskattde jurisdiktioner enbart i syfte att minska den totala skattebördan. Genom att tillämpa CFC-lagstiftningen beskattas en delägare löpande för sitt innehav i den utländska juridiska personen. Enligt förarbeten är CFC-lagstiftningen förenlig med de svenska skatteavtalen. Lagstiftaren lägger stor vikt vid ordalydelsen i kommentarerna till OECD:s modellavtal. OECD rekommenderar medlemsstaterna att tillämpa lagstiftningen. Uppsatsen visar att CFC-lagstiftningen är förenlig med skatteavtal baserade på OECD:s modellavtal. Syftet med skatteavtal är att förhindra juridisk dubbelbeskattning. CFC-lagstiftningen ger upphov till ekonomisk dubbelbeskattning. Diskussionen gällande CFC-lagstiftningens förenlighet med skatteavtal beror på kommentarernas rättsliga verkan samt därtill framställda anmärkningar. / The Swedish CFC legislation and its compatibility with international commitments in form of tax treaties based on OECD Model have been disputed in the Swedish legislation for more than a decade. Whether CFC legislation is compatible with tax treaties is also disputed in many other Member States of the OECD. The Swedish controlled foreign company legislation entered into force on 1 January 2004. The legal effect of the legislation is covered in chapter 39 a, section 10 of the Swedish Income Tax Act. The basic purpose of CFC legislation is to prevent an erosion of the Swedish tax basis. Without CFC regulations a taxpayer would be free to establish companies in low-tax jurisdictions for the sole purpose of reducing the overall tax burden. By applying the legislation a Swedish resident shareholder will be taxed on all the income that is attributed from a foreign subsidiary, regardless of when the income is distributed. In the preparatory works the government argues that the CFC legislation is compatible with Sweden’s tax treaties, based on OECD Model. The government’s opinion is mostly based on the statement in the Commentary to the OECD Model. The legislation is recommended by the OECD. This thesis concludes that the CFC legislation is compatible with tax treaties based on the OECD Model. The purpose with tax treaties is to avoid juridical double taxation. The CFC-legislation gives rise to economic double taxation. Therefore the legislation can be justified. The discussion of the CFC legislation compatible with tax treaties depends of the relevance of the Commentary but also on observations given to the Commentaries.