Klimatkrisen är vår tids största utmaning för planeten jordens överlevnad. Politiker, klimataktivister och civila ställs frågande mot varandra över hur klimatkrisen ska skötas och på bästa sätt för att inte längre vara en kris. Klimatjournalistiken ska på bästa sätt få alla parter hörda korrekt. Denna uppsats avser att kritiskt analysera de klimatjournalistiska diskurserna efter klimatkonferensen i Glagow (COP 26) den 1 november 2021 och efter Parisavtalet som är ett internationellt klimatavtal som undertecknades 2016. I denna studie utförs en kritisk diskursanalys som undersöker och jämför hur Dagens Nyheter rapporterar efter dessa klimatkonferenser och hur klimatfrågan i DN gestaltades under dessa perioder.  Studien visar på att Diskurserna i DN har förändrats mellan då Parisavtalet slöts och dagens COP 26 avtal. Studien visade även på en större utveckling för att nå klimatmålet 1.5°C efter COP 26 jämförelse med Parisavtalet. Det finns motsättningar mellan civila, aktivister, forskare och makthavare. Makthavarnas diskurser är mer positiva angående klimatfrågan jämförelse med civila, aktivister och forskare.  Kopplat till gestaltningsteorin visar studien på att artiklarna blir något svåra för läsarna att tolka när det kommer till den politiska sidan, vad politikerna vill och tänker göra åt ämnet. Detta leder till en slags så kallad osäkerhetsgestaltning.