Risk measurement tools and strategies have until recently been calibrated for a low-for-long interest rate environment. However, in the current higher interest rate environment, banking supervisory entities have intensified their regulatory pressure on institutions to enhance their assessment and monitoring of interest rate risk and credit spread risk. The European Banking Authority (EBA) has released updated guidelines on the assessment and monitoring of Credit Spread Risk in the Banking Book (CSRBB), which will replace the current guidelines by 31st December 2023. The new guidelines identify the CSRBB as a separate risk category apart from Interest Rate Risk in the Banking Book (IRRBB), and specifies the inclusion of liabilities in therisk calculations. This paper proposes a CSRBB model that conforms to the updated EBA guidelines. The model uses a historical simulation Value at Risk (HSVaR) and Expected Shortfall (ES) approach, and includes a 90-day holding period, as suggested by Finansinspektionen (FI). To assess the effectiveness of the model, it is compared with a standardised model of FI, and subjected to backtesting. Additionally, the paper suggests modifications to the model to obtain more conservative results. / Riskmätningsverktyg och strategier har sedan nyligen anpassats till en lågräntemiljö. Dock till följd av den nuvarande högre räntemiljön har tillsynsmyndigheter för bankväsendet satt ökat tryck på institutioners utvärdering och rapportering av ränterisk och kreditspreadrisk. Den Europeiska Bankmyndigheten (EBA) har publicerat uppdaterade riktlinjer för bedömning och rapportering av kreditspreadsrisken i bankboken (CSRBB), som ersätter de nuvarande riktlinjerna den 31 december 2023. De nya riktlinjerna identifierar CSRBB som en separat riskkategori från ränterisk i bankboken (IRRBB) och specificerar inkluderingen av skulder i riskberäkningarna. Denna uppsats föreslår en CSRBB-modell som följer EBAs uppdaterade riktlinjer. Modellen använder en Value at Risk (VaR) metodik baserat på historiska simulationer och Expected Shortfall (ES), samt antar en 90-dagars innehavsperiod som föreslås av Finansinspektionen (FI). Modellens effektivitet utvärderas genom en jämförelse med FIs standardmodell för kreditspreadrisken i bankboken, samt genom backtesting. Slutligen diskuteras möjliga justeringar av modellen för att uppnå mer konservativa resultat.