No description available.

Vid utformning av väginfrastruktur borde trafikrelaterade utsläpp med ursprung från väg- och däckslitage samt halkbekämpning tas hänsyn till för att nå en verklig hållbar utveckling. Exempel på vägrelaterade utsläpp är aluminium, bly, koppar, kadmium, krom och zink. I Sverige sprids det omkring 200 000 - 230 000 ton salt per år på vägarna för att bekämpa halka under vinterhalvåret. Vattenlösliga föroreningar antas spridas till omkringliggande miljöer på samma sätt som vägsalt gör. Därmed syftar projektet till att observera den elektriska resistiviteten och konduktiviteten som vägsalt ger upphov till, för att spåra utbredningen av vägsaltet och andra vattenlösliga trafikrelaterade föroreningar, samt dess påverkan på närliggande miljöer. Mätmetoderna som användes var CVES som bidrog med resistivitetsvärden samt EM som bidrog med konduktivitetsvärden. Mätningarna utfördes vid tre tillfällen; kring Arningevägen, E18 samt Skålhamravägen. På grund av tekniska fel har dock färre resistivitetsmätningar gjorts vid E18 i jämförelse med de andra vägarna som undersöktes. Resultatet från och analys av mätningar från respektive mätmetod presenteras visuellt i figurer med hjälp av programmen Res2DInv, Voxler och Surfer. Från dessa figurer kan slutsatser kring föroreningars potentiella spridning dras. Samtliga mättillfällen visade att utbredningen av vägsalt, och därmed föroreningar, spårades till områden närmast vägkanten men även ner till grundvattnet. Ett antal felkällor och begränsningar har påverkat resultatet, exempelvis att metoderna som användes i detta arbete inte undersöker exakta mängder av föroreningar. Detta eftersom mätmetoderna som har används är indirekta metoder som syftar till att spåra vägsalt. Vägarnas storlek och trafikmängd har även vägts in och överläggs kring hur dessa påverkat resultaten. Det framkommer att ju mer trafikerad en väg är desto mer sprids vattenlösliga vägrelaterade föroreningar. Det diskuteras även om hur omkringliggande miljö kan påverkas samt vilka av Sveriges miljömål och de globala målen är av relevans och motverkas. / When planning road infrastructure, traffic-related emissions originating from road and tire wear, as well as anti-skid mitigations, should be taken into account in order to achieve real sustainable development. Examples of road-related emissions are aluminum, lead, copper, cadmium, chromium and zinc. In Sweden, around 200,000 - 230,000 tonnes of salt per year are spread on roads to prevent slippage during the winter. Water-soluble pollutants are assumed to spread to surrounding environments the same way as road salt does. Thus, the project aims to observe the electrical resistivity and conductivity that road salt gives rise to, in order to trace  the distribution of road salt and other water-soluble traffic-related pollutants, as well as its impact on nearby environments. The measurement methods used were CVES which provided resistivity values  and EM which provided conductivity values. The measurements were performed on three occasions; around Arningevägen, E18 and Skålhamravägen. Due to technical errors however, fewer resistivity measurements have been made at E18 in comparison with the other roads that were investigated. The results and analysis from each measurement method are presented visually in figures using the programs Res2DInv, Voxler and Surfer. From these figures, conclusions can be drawn about the potential spread of pollutants. All measurement occasions showed that the distribution of road salt, and thus pollution, was traced to areas closest to the roadside but also down to the groundwater. A number of sources of errors and limitations have affected the result, for example that the methods used do not examine exact amounts of pollutants. This is because the measurement methods that have been used are indirect methods that aim to detect road salt. The size and amount of traffic on the roads have also been weighed in and discussed as to how these have affected the results. It appears that the busier a road is, the more water-soluble road-related pollutants are spread. It is also discussed how the surrounding environment can be affected and which of Sweden's environmental goals and Sustainable Development Goals are relevant and counteracted.

The enrichment of ore produces large amounts of sulfur and metal-rich residual waste called tailings, which need to be deposited and stored for a long time. When the tailing is oxidized, large amounts of protons and metals are dissolved and diffuse to the groundwater. This poses a major environmental threat to biological life forms in the downstream ecosystem (Karltorp, 2008). In this study, leachate plumes and geological structures surrounding the tailings impoundment at the Kringelgruvan mine in northern Sweden have been successfully mapped using geophysical methods. Three methods have been used in parallel, slingram, ground penetrating radar (GPR) and electrical resistivity measurements, known as continuous vertical electrical sounding (CVES). The resulting data from GPR and CVES have been co-analyzed using Matlab. Algorithms have been produced that plots underground structures from CVES and compares them with interpreted structures from GPR. Studies have shown that the GPR is more sensitive than CVES to local variations of substructures when used in shallow soil cover, while CVES gives considerably more information regarding localization of the leachates and other electrically conductive materials, such as ore. Slingram EM31 has been shown to be the most time-efficient method to localize groundwater flow.