<p>Bakgrund</p><p>Under de senaste åren har en rad bolagsskandaler uppdagats, vilket har intensifierat diskussionerna kring corporate governance- och revisionsrelaterade frågor. I Sverige ska revisorn granska såväl bolagets årsredovisning och bokföring som styrelsens och verkställande direktörens förvaltning. Det lagstadgade kravet att granska förvaltningen av bolaget återfinns inte i något annat land, med undantag av Finland. Vilken innebörd förvaltningsrevisionen har är dock inte tydligt definierad i lagen och frågan är även huruvida den svenska förvaltningsrevisionen har någon framtid i den alltmer internationaliserade värld som revisorn arbetar i.</p><p>Syfte</p><p>Uppsatsens syfte är att beskriva och analysera den svenska</p><p>förvaltningsrevisionens innebörd, de historiska orsakerna till varför</p><p>förvaltningsrevisionen ser ut som den gör idag samt utreda vilken framtid den går till mötes. Inom ramen för syftet kommer följande frågor att besvaras:</p><p>· Vilka är de historiska orsakerna inom revisionsområdet till varför det idag hör till den svenska revisorns uppgifter att granska företagets förvaltning och vilken innebörd har förvaltningsrevisionen?</p><p>· Hur kan EU:s harmoniseringsarbete inom såväl revisions- som corporate governance-området komma att påverka den svenska förvaltningsrevisionens framtid?</p><p>Genomförande</p><p>Studien har genomförts med hjälp av 10 stycken expertintervjuer med såväl svenska som utländska respondenter, samt en enkätundersökning utskickad till 73 stycken godkända eller auktoriserade revisorer i Linköping och Stockholm.</p><p>Resultat</p><p>Den svenska förvaltningsrevisionen har en stark tradition och har formats genom ett antal tydliga ställningstaganden, där Sverige exempelvis har tagit avstånd från införandet av ytterligare ett kontrollorgan i corporate governance-strukturen. Vad gäller förvaltningsrevisionens innebörd råder det inget tvivel om dess mål; ett till- eller avstyrkande av ansvarsfrihet. Vägen dit är dock något oklar. EU:s harmoniseringsarbetet kan komma att få följande konsekvenser för den svenska förvaltningsrevisionen: (1) Att den måste tas bort till följd av en fullständig harmonisering, (2) att den genom möjlighet till särregler kan behållas i sin nuvarande form samt (3) att den kan behållas, men med en något annorlunda utformning.</p>

Bakgrund Under de senaste åren har en rad bolagsskandaler uppdagats, vilket har intensifierat diskussionerna kring corporate governance- och revisionsrelaterade frågor. I Sverige ska revisorn granska såväl bolagets årsredovisning och bokföring som styrelsens och verkställande direktörens förvaltning. Det lagstadgade kravet att granska förvaltningen av bolaget återfinns inte i något annat land, med undantag av Finland. Vilken innebörd förvaltningsrevisionen har är dock inte tydligt definierad i lagen och frågan är även huruvida den svenska förvaltningsrevisionen har någon framtid i den alltmer internationaliserade värld som revisorn arbetar i. Syfte Uppsatsens syfte är att beskriva och analysera den svenska förvaltningsrevisionens innebörd, de historiska orsakerna till varför förvaltningsrevisionen ser ut som den gör idag samt utreda vilken framtid den går till mötes. Inom ramen för syftet kommer följande frågor att besvaras: · Vilka är de historiska orsakerna inom revisionsområdet till varför det idag hör till den svenska revisorns uppgifter att granska företagets förvaltning och vilken innebörd har förvaltningsrevisionen? · Hur kan EU:s harmoniseringsarbete inom såväl revisions- som corporate governance-området komma att påverka den svenska förvaltningsrevisionens framtid? Genomförande Studien har genomförts med hjälp av 10 stycken expertintervjuer med såväl svenska som utländska respondenter, samt en enkätundersökning utskickad till 73 stycken godkända eller auktoriserade revisorer i Linköping och Stockholm. Resultat Den svenska förvaltningsrevisionen har en stark tradition och har formats genom ett antal tydliga ställningstaganden, där Sverige exempelvis har tagit avstånd från införandet av ytterligare ett kontrollorgan i corporate governance-strukturen. Vad gäller förvaltningsrevisionens innebörd råder det inget tvivel om dess mål; ett till- eller avstyrkande av ansvarsfrihet. Vägen dit är dock något oklar. EU:s harmoniseringsarbetet kan komma att få följande konsekvenser för den svenska förvaltningsrevisionen: (1) Att den måste tas bort till följd av en fullständig harmonisering, (2) att den genom möjlighet till särregler kan behållas i sin nuvarande form samt (3) att den kan behållas, men med en något annorlunda utformning.