SAMMANFATTNING Ambulanssjukvårdens utveckling gällande medicinsk teknik och medicinsk kompetens har skapat möjlighet för ambulanssjuksköterskan att kunna vårda patienterna på en mycket avancerad nivå. Samtidigt har möjlighet skapats att triagera, prioritera och styra patienterna mot rätt vårdinstans till skillnad från tidigare då alla ambulansuppdrag resulterade i ett besök på en akutmottagning. Detta är en möjlighet som hanteras olika beroende på var i Sverige ambulanssjuksköterskan arbetar. Syftet med studien var att belysa vård på plats i samband med ambulansuppdrag inom ett specifikt sjukvårdsområde. Studien utgick från en kvantitativ ansats och var en journalstudie där ambulansjournaler granskades. Resultatet visar att det finns månadsfluktuationer över ett helårsperspektiv men att dessa är små och svårtolkade. Störst skillnad är det mellan november, 15,3 procent (n=489) och maj 11,6 procent (n=386). När dygnsfördelningen av eftersökta uppdrag analyserades framkom det att natten (22.00–05.00) är den tid då de flesta uppdragen relativt sett resulterar i att patienten inte transporteras vidare med ambulans. Skillnaden åskådliggörs genom att jämföra tiden mellan 09.00–10.00 då endast 6,5 procent (n=149) av ambulansuppdragen resulterade i att patienten inte behövde transporteras med ambulans och tiden mellan 01.00–02.00 då 26,4 procent (n=222) hanterades på samma sätt. Studieområdets sammanlagt nio stationer undersöktes i jämförande syfte och resultatet påvisar att det kan finnas skillnader mellan dessa stationers sätt att arbeta. Vad som ytterligare framkom vid jämförelse mellan dessa stationer var att satellitstationer som är knutna till en huvudstation arbetar mer generöst med att låta patienter vara kvar på hämtplats eller få ett annat transportsätt. Detta trots att samma personal bemannar dessa två ihopkopplade stationer. Skillnaden mellan högst relativ frekvens och lägst relativ frekvens var mellan station 2 med 22,8 procent (n=336) och station 7 med 8,6 procent (n=689). Resultatet visar när det gäller uppdragstid att ett uppdrag som resulterat i vård på plats eller hänvisning med annat transportsätt tar i mediantid 28 minuter mindre att utföra än andra uppdrag. Fluktuationerna över ett helt år är svårtolkade och skulle behöva ytterligare och djupare studier för att ordentliga slutsatser ska kunna dras. Dygnsfördelningen av uppdragen som inte resulterat i patienttransport pekar på att det finns ett behov av tillgång till primärvård även under jourtid. Den effekt som vård på plats kan ha skulle kunna innebära att området får en ökad beredskap vilket i förlängningen kan leda till kortare väntetider för akut sjuka patienter. / ABSTRACT Ambulance care developments regarding medical technology and medical expertise have created the opportunity for ambulance nurse to care for patients at a very advanced level. It has also created the opportunity to triage, prioritize and steer patients towards the most suitable medical care unlike before when all ambulance missions resulted in a visit to an emergency room. This is a possibility that is handled differently depending on where in Sweden the ambulance nurse is working. The objective of this study was to elucidate care on site in conjunction with ambulance missions within a specific hospital area. The study was based on a quantitative approach and was a journal study where ambulance medical records were reviewed. The results show that there are monthly fluctuations over a full year perspective, but these are small and difficult to interpret. The biggest difference is between November, 15,3 percent (n=489) and May 11,6 percent (n=386). When the day distribution of the sought after assignment was analyzed it was found that the night (22.00 to 05.00) is the time when most of the missions, relatively, are resulting in a non-transportation of the patient by ambulance. The difference is illustrated by comparing the time between 09.00 to 10.00 when only 6,5 percent (n=149) of the ambulance assignments resulted in that the patient did not have to be transported by ambulance and with the time between 01.00 to 02.00 when 26,4 percent (n=222) were handled in the same way. The study area's total of nine stations was examined for comparative purposes and the results indicate that there might be differences between these stations ways of working. What has further emerged from the comparison of these stations was that the satellite stations that are linked to a master station operates more generously with allowing patients to remain on pick up location or to get referring to an alternative way of transport. This despite the fact that it is the same staff that is manning these two connected stations. The difference between the highest relative frequency and the lowest relative frequency was between station 2 with 22,8 percent (n=336) and station 7 by 8,6 percent (n=689). The result shows in terms of assignment time that an assignments that results in care on site or referring to an alternative way of transport takes the median time of 28 minutes less to perform than other assignments. The fluctuations over a year are difficult to interpret and would need further and deeper studies for proper conclusions to be drawn. The daily distribution of non-transport assignments, points out that there is a need for access to primary care even during on-call hours. The effect that care on site may have could mean that the area may benefit from increased preparedness, which ultimately can lead to shorter waiting times for acutely ill patients.